I fotonernas värld
Dags att längta tillbaka till sommaren
Nu när det är råkallt och mörkt, så är det kanske läge med lite bilder från sommaren. De här bilderna är tagna den 30 juni vid den skånska ostkusten vid platserna Nya Grop och Rigeleje, d.v.s. vid Hanöbukten.
#1
Mitt bland nyponrosorna ligger gamla träbåtar.
#3
Vem vill inte sitta på den här lilla bänken och titta ut över havet? Kanske tillsammans med någon?
#4
Kustens långa sandstränder gör att det aldrig blir trångt, särskilt om man går lite i sidled från någon av parkeringarna.
#5
Innanför kusten finns en skogsremsa som domineras av tall.
#6
Delar av tallskogen är yngre, kaotisk och svårgenomtränglig. De delarna rensas nu upp, men här är det inte gjort ännu.
Dimma i bokskogen
I början av november fick jag min sköldkörtel bortopererad med efterföljande sjukskrivning. Jag var ordinerad att ta promenader för att hjälpa läkningen och första dagen efter det att jag kom hem, så tog jag en kort runda på 20-25 minuter i skogen. Det var dimmigt och vackert, men planen var inte att fotografera. Fast man är ju inte klädd utan kamera och kompaktkameran låg som vanligt i fickan. Ja, då gick det som det gick, jag kunde inte låta bli!
Jag har nog bildbehandlat lite annorlunda än jag brukar. Ofta vill jag gå lite åt det mörka hållet och ha rejäl kontrast, men den här gången gjorde jag annorlunda för att behålla den ljusa dimmiga känslan. Jag behöll också en lite kallare vitbalans.
#2
Jag ville testa att göra en bild i svartvitt också. Från början var mossan på stenarna och löven väldigt lika i tonen, men jag drog de röda och orange färgerna mot ljusare och gula och gröna mot mörkare vid den svartvita konverteringen, för att få lite skillnad.
Med jetlag i skogen
Nyss hemkommen från New York i somras och det är mitt på dagen. Jag vill försöka tvinga mig in i svensk tid så snabbt som möjligt, så jag vill inte lägga mig att sova trots att jag är dödstrött. Istället åker jag ut i skogen, egentligen utan att ha fotografering som mål med utflykten, men kompaktkameran är med. Väl ute i naturen kommer ändå bildskaparlusten fram. Hjärnan var inte i topptrim, så bilderna blev kanske därefter. Platsen är Långstorpsskogen norr om Höör.
Förstora gärna!
#1
Jag gillade sumpskogen på något sätt trots rörigheten.
#2
Sensommaren bjuder på lite mörkare löv, men det var framförallt stammarna som lockade mig till att ta bilden.
#3
Försökte först med färg på den här bilden, men det funkade inte så bra. Jag har gjort den ganska mörk. För mycket?
#4
Ett lite enklare motiv i ett kärr.
#5
Jag tyckte det var ett skönt ljus i skogen här, trots att det är fullt dagsljus. Så kort skärpedjup som kompaktkameran tillåter.
#6
Jag gillar de här mosskuddarna, men tycker det är svårt att göra dem rättvisa på bild. Jag kommer att försöka igen.
Korsskär och Dejebäcken
En bit in i Skäralidravinen svänger dalen kraftigt åt vänster och samtidigt ansluter en mindre dal från höger. Där rinner Dejebäcken, som har en liten vacker fors innan den ansluter till Skärån vid den plats som heter Korsskär. Dessa bilder blir de sista från höstens fotodag vid Skäralid och alla utom den första är tagna vid eller nära Korsskär. Den är fotograferad lite längre nedströms.
Dagens intima landskap
Nu är det november och de flesta löven har fallit. Skogen har sin skönhet ändå. Det fuktiga vädret får mossan att lysa illgrönt och det blir en vacker färgkontrast mot de bruna löven på marken. Jag gick en liten runda i skogen i förmiddags och hade kompaktkameran med. Det dök upp en hel del intima landskap som fick mig att stanna upp och låta hunden vänta en stund.
Ibland funderar jag på det här med enkelhet kontra komplexitet i en bild. Många bilder betittas ganska hastigt på nätet och då krävs antagligen något slående och kanske enkelt för att fånga betraktarens intresse. Å andra sidan tror jag en bild håller längre om det finns mer att upptäcka. Det behöver i och för sig inte innebära att den är komplex. Den kan locka till eftertanke på andra sätt. De här bilderna innehåller nog lite blandade komplexitetsnivåer.



















