Viloplats

För första gången vandrade jag i Långasjönäs naturreservat norr om Karlshamn härom kvällen. Det blev en ganska lång runda och vid åttatiden på kvällen tog jag sista fikapausen ute på en udde vid Stora Kroksjön. Det var en skön och vacker plats och molnformationerna var intressanta med både mörka moln och ljus längre bort. Det blev en bra vilopaus.

Halvlångt ifrån eller lite närmare?

Jag har gått förbi de här fingerborgsblommorna på 'hundrundan' flera gånger, men oftast har det varit hårt ljus. Härom kvällen gick jag ut för att fota dem senare på kvällen då ljuset var mjukare. Vid halv tio-tiden blev det.

I bildbehandlingen har jag gjort en vinjettering, mörkat ner delar av bakgrunden och minskat färgmättnaden lite plus globala justeringar.

Två bilder i olika vinkel och på olika avstånd. Vilken är bäst?

Den första är stående 9x16, så det kanske behöver 'förstoras' för att bli förminskad så den får plats på skärmen. Lät lite konstigt, men det fungerar!

Vid Verkeån

Två bilder som är tagna invid Verkeån vid Haväng. 

Tänkte återkomma till det här med intima landskap. Jag läste en artikel i den digitala fototidningen 'Elements Landscape Photography Magazine' att uttrycket 'intima landskap' först användes av Eliot Porter, när han hade utställning på Metropolitan Museum of Art i New York 1979. Den utställningen banande vägen för att färgbilder från naturen blev erkända som en konstform. Eliot Porter är nog lika viktig i landskapsfotots historia som den mer välkända Ansel Adams. 

Jag nämnde Elements Landscape Photography Magazine. Jag har nyligen börjat prenumerera på denna tidning, som utkommer en gång per månad, och den är enbart inriktad på landskapsfoto. Det är mycket hög klass på både bilder och texter och den har en mycket ren och snygg design. Ett nöje att läsa tycker jag! Det är förstås en fördel om man har en surfplatta eller hybriddator för att läsandet ska bli bekvämt, eftersom tidningen är digital. Här är en LÄNK för den som är intresserad. 

Efter några om och men

Jag fastnade för det här döda trädet och tog en bild på frihand på det. Jag hade problem med några små bokar, som gjorde att jag inte kunde stå i riktigt den vinkel jag ville, men jag tog bilden ändå. Jag använde ett ljusstarkt kort tele för att isolera trädet med hjälp av bakgrundsoskärpa. 

Eftersom trädet står cirka 300 meter hemifrån kunde jag återvända en annan dag. Då hade jag med stativet och kunde hålla undan småbokarna medan jag gjorde exponeringen. Jag satte också på ett polfilter för att minska reflexerna i löven. Det var växlande molnighet och jag väntade till solen försvann bakom kanten på ett moln, men det var ändå mer och finare ljus från himlen som lyste upp det döda trädet genom ett gap i lövverket. 

Det är kanske någon som gillar den första bilden bättre och det är helt okej. Jag blev mest nöjd med bild två i alla fall. 

Efter regn

Nu återvänder jag till april när jag besökte Lissabon. En kväll efter att mitt möte var slut och innan jag skulle träffa kollegorna för en bit mat, så fick jag en stund att gå runt lite i stan. Det regnade lite till att börja med, men det avtog så småningom.