50-talet på Österlen

För några veckor sedan var jag på väg till Haväng på Österlen, då jag passerade infarten till Brösarps station. Där stod en skylt med "50-talsdag". Det blev jag nyfiken på och svängde in. Det visade sig vara en nostalgidag med diverse fordon från 50-talet, bilar, traktorer, motorcyklar m.m. Ja, allt var inte 50-tal, men mycket. Brösarp är också utgångspunkt för museijärnvägen på Österlen, så där var förstås full fart med tåg dragna av ånglok och diesellok.

#1

Volvo Duett med husvagn.

#2

En Oldsmobile.

#3

Picknickbordet och verktygslådan får i alla fall plats i Saabens lilla bagageutrymme.

#4

En Duett till.

#5

#6

Blänkande amerikanskt krom!

#7

En Mercedes.

#8

HD:n lär vara yngre än 50-tal, men blänker gör den.

#9

Ångtåget rullar genom Brösarps backar. Nu talar vi om äldre än 50-tal.

Fem blev fyra i strilande regn

Jag var på en utflykt med Hässleholms fotoklubb för några veckor sedan. Det som stod på programmet för tisdagkvällen i fråga var utflykt till Hammarmölledamm vid Hovdala. Dessvärre var det ett strilande regn hela tiden, men fem tappra själar dök i alla fall upp. Efter en stund försvann en, men vi blev fyra som gick runt dammen och försökte ta bilder.

Jag fick inte många bilder med mig hem, men några blev det i alla fall. Det var mörkt, så stativ var ett måste. Vi får väl i alla fall glädja oss åt att alla kameror fortfarande fungerade när vi kom tillbaka till bilarna. Blöta var de!

#1

f/16, ISO 100 och polfilter gav en slutartid på 20 sekunder. Lägg till blåsigt väder och det blir så här.

#2

#3

#4

Rörigt i Solna

Jag kör 5:2-diet sedan en tid tillbaka, och det innebär att jag inte alltid går med kollegorna och äter lunch. Jag hade en sådan dag när jag var på besök på vårt kontor i Solna. Det blev en Allévo-bar och en promenad istället. I närheten av Huvudstaledens broar upptäckte jag bland annat en del intressanta rör, som verkligen ville bli förevigade på minneskortet!

#1

#2

#3

Det här hade jag velat utforska mer, men enda chansen var att fota genom ett staket.

#4

Milanesiskt gatufoto

Lite större städer ger goda möjligheter till gatufoto. Milano är inget undantag, så på långweekendresan i slutet av maj, så blev det lite försök till det. Det är annars en fotoinriktning som jag bara ägnar mig åt sporadiskt.  Jag har utmanat mig själv en del genom att lämna komfortzonen och gå lite närmare än jag brukar när jag tagit några av bilderna. Alla bilderna utom en fick bli svartvita.

Som vanligt blir det bäst om man förstorar!

#1

Den här bilden bara skrek efter att få förbli i färg.

#2

Till synes ensam resenär behöver rökpaus.

#3

Det är gott om gatuartister på Via Dante, som lockar till sig åskådare.

#4

Dessa åskådare har valt att hålla sig mer i bakgrunden.

#5

#6

#7

#8

Pojken med glaskulan.

#9

Lilla jag måste ner i väskan när jag skall åka spårvagn.

#10

Spårvagnsresenärer.

Man har tak på husen i Milano

Ja, det är klart man har tak på husen! Jag trodde faktiskt inte något annat, men när jag tittade på bilderna jag valt till det här inlägget, så kändes just "tak" som en gemensam nämnare. Bilderna är tagna vid en långweekend i Milano i slutet av maj. Det kommer ett inlägg till, och då blir det mer gatufotoinriktat.

Milano är väl mest känt som modestad, men liksom många andra italienska städer och samhällen, så finns det en särskild slags charm som jag gillar på något sätt. Att bara sitta ner på en servering och ta en fika är en njutning.

För den kameraintresserade kan jag nämna att jag den här gången valde att resa med en mindre och lättare systemkamera, en Olympus Pen, med två ganska billiga objektiv, som är relativt nyinköpta. Annars brukar det vara en Canon EOS 5D Mark II som följer med om jag inte valt att resa jättelätt med bara kompaktkamera. Jag är supernöjd med valet. Det var skönt att knalla runt i stan med mindre vikt, men ändå ha systemkamerans kreativa möjligheter. Jag skulle möjligen önskat något mer ljusstarkt objektiv för att kunna arbeta med kortare skärpedjup vid vissa tillfällen. Annars är jag mycket nöjd med bildkvaliteten.

#1

Första bilden är tagen från hotellfönstret. Sambon och jag bodde en bra bit ut från centrum, då det var svårt och dyrt att hitta vettiga hotell i centrum, kanske beroende på den pågående världsutställningen.

#2

Flera italienska städer har gallerior utformade som ett kryss, och även Milano. Galleria Vittorio Emanuele II har ett imponerande glastak med en kupol i mitten.

#3

Intill gallerian ligger den nog mest kända byggnaden, domen - eller domkyrkan om man så vill. Det gick att komma upp på takterrasserna via hiss eller trappor. Att vandra på takterrasserna på domen gör att man verkligen kommer nära all fantastisk utsmyckning. Inte konstigt att det tog runt 500 år att få den klar!

#4

Utblick över staden från domens tak.

#5

Också från domens takterrass.

#6

Tak från insidan, närmare bestämt järnvägsstationen Porta Garibaldi.