Lysningen

Hade egentligen tänkt ta det lugnt med plåtandet idag. Men på morgonkvisten fick jag bud om en intressant grej. Madde och Chris hade lysning inför bröllopet idag! Det var för bra för att låta gå en förbi. Jag dammade av värstingtelet och gav mig iväg. 

Jag var nere vid Slottsbacken en kvart innan elva. Kollegorna var redan på plats och bevakade. Jag fruktat att jag var sent ute men det här såg lovande ut!  

Det var dock lite märkligt. Ingen riktig aktivitet. Inga avspärrningar. Turister fraterniserar med livvakterna. Vi journalister står och pillar med utrustningen och väntar. Några strödda eftersläntrare dyker upp. Klockan slår elva. Det är nu det skall börja. Vad är det som händer? 

Uppenbarligen har kungahuset än en gång dragit mig och kollegorna vid näsan! Senast hände det vid Nobelfesten. Ryktet började gå att gästerna hade gått in i kyrkan från en särskild ingång i Slottet. På bilden en besviken kollega som vandrar hemåt med tunga steg. Undertecknad förlorade dock inte hoppet. Gudstjänsten tar väl en timme: varför inte hänga omkring och bida sin tid? Kanske något dyker upp när lysningen är slut? Jag satte mig vid boulebanan och väntade.  

Och vad är det då som händer? Spelmän på färd! 

Att spela är nödvändigt. Att leva är inte nödvändigt. Anrika spelmansgillen har ett big meet i Gamla Stan. Fioler, dragspel, nyckelharpor, folkdräkter, standar. I långa rader rullar de förbi Slottsbacken med sikte på Stortorget. Det här är pingst! 

Jäntors blig! 

Åldermannen skrider fram med värdiga steg. Man blir glad. Trots allt finns det fortfarande människor som älskar Sverige. 

En timme hade gått så undertecknad drog mig mot Slottet igen. Vid ingången till kungaborgen hade lite människor samlats. Besökare från fjärran samsas om utrymmet med lokala inbyggare. 

Kollegan från TT sätter upp sitt gear. Nu verkar det bli åka av! 

Och nu kommer de! Först ut är talmannen Per Westerberg. Jag gillar honom. Han är lite lantlig i sitt sätt men utstrålar ändå en viss värdighet. Precis som en talman skall vara. 

Tyvärr händer sedan inte mycket mer. Huvudskaran har antagligen gått in samma väg de kom in, genom Slottet. Av gästerna som kommer ut är det knappt någon man känner igen.  Som dessa. Några av Chris vänner? 

Stilig donna. 

Där är inbyggaren igen. 

Vad ska man säga? Det duger inte att låta kungahuset lura en varje gång på det här sättet. Det måste ske en förändring. Till och Från måste se till att skaffa sig ackreditering till bröllopet. Det är om knappt en månad så det är ingen tid att förlora. Hur gå till väga? Hmm, jag behöver en plan...

15 min runt kvarteret

Idag blev det så att jag satt inne långt in på eftermiddagen. Så jag tänkte att jag skulle aktivera mig och ta en sväng runt kvarteret. Det blev bara en femton minuters runda. Men späckad med händelser. Se här: 

Nere på Magdalena kyrkogård stod en hästsläde och väntade utanför kyrkan. Bröllop inne i kyrkan och brudparet ville åka ståndsmässigt. Det är rätt. Pingsten är den klassiska tiden att gifta sig och detta ekipage måste ha bråda dagar! Synd förresten att politikerna har förstört pingsthelgen genom att ta bort annandag pingst. Det fanns en tanke bakom dagen. Tanken var att brudparen skulle få några dagar på sig att vara tillsammans. På så vis hjälpte helgen till att hålla folkstammen uppe. Detta förnuftiga nyttotänkande har i våra dagar ersatts med enklare föreställningar om att vi måste ut och vifta med flaggor på nationaldagen. Ett klart nedköp. Återinför annandag pingst! 

Längre ned på kyrkogården vårdar en äldre dam en grav. Gången upp mot kyrkan är kantad av litterära storheters gravar, som Evert Taube, Erik Stagnelius, Lasse Lucidor. Samt även Lennart Lundin, busschaufför. 

När jag kom ut på Hornsgatan möttes jag av en förskräcklig syn. Ligister höll på att i öppen dag klottra ned en mur på gatan. Helt obekymrat stod de där och klottrade ned vänsterpropaganda. I Sverige sitter vänsterextremismen i högsätet: självsäkra och medvetna om att polisen inte kommer att ingripa skrattade de bara åt oss förbipasserande. 

Men se här! En ung kvinna dyker upp och stannar till och frågar vänsterligisten vad han håller på med. Ligisten blir helt ställd. Att någon skulle våga yttra sig mot framfarten var inget han hade räknat med. Det sägs ofta att vi svenskar saknar civilkurage. Men den här kvinnan visade prov på att det finns människor som vågar ta ställning och ingripa, och att det hjälper. Bra rutet! 

Jag gick vidare upp på Monteliusvägen. I Ivar Lo:s park hade ett sällskap  en picknick. Smygplåtade några bilder genom staketet. 

Ivar Lo:s park är ett av Stockholms verkliga smultronställen. Här har man första parkett med Stockholm för sina fötter. Två par spanska turister passar på att föreviga stunden. 

På Bastugatan visade ett hushåll upp patriotiskt sinnelag. Eurovisionsschlagerfinalen såväl som semifinal i hockey-VM. Samt även en manifestation mot 6 juni och för annandag pingst.

Nere på Hornsgatan vid Mariatorget dyker plötsligt en dubbeldäckare upp. Fylld med dansande tjejer! Där skulle man ha varit med! 

Rundan varade bara en kvart. Men det var en kvart med råge. Kände att jag hade fått nog med äventyr  för idag. Så jag gick hem för att med gott samvete ladda upp inför schlagerfestivalen. Go Robin! 

I körsbärsträdgården

Meddelande till alla fotografer i Stockholm: bege er genast till Kungsan! De japanska körsbärsträden blommar. Ett skönt skådespel och ett av årets fotografiska höjdpunkter. 

Blomningen kommer när man minst anar det. Så här såg det ut förra veckan. 

Men nu ser det ut såhär! 

Redan på morgonen är entusiasterna på plats för att fota det rosa guldet. På morgonen får man vara lite mer ensam med blommorna. 

På eftermiddagen var det knökfullt. Halv dag idag så många inklusive undertecknad valde att börja ledigheten under blomsterkronorna. 

Det är en syn att se alla som skall fotografera blomsterprakten. Stora och små kameror, adel, präster, borgare och bönder. Och turister. 

Kändis. Det här är fotografen som lånade ut sin D4:a till Usain Bolt under OS!

Förutom körsbärsträden har Staden också gjort en stor förbättring. Man har lagt konstgräs på marken runt Karl XIII:s staty. Tidigare var här grus. Så nu sitter folk här och picknickar som på värsta gräsmattan. Staden rules! 

Fullt med snyggingar i Kungsan!

Det är särskilt glädjande att se hur alla utländska turister uppskattar blomsterprakten. Speciellt ser man många japaner runt träden. Man blir stolt att se hur japanerna beundrar träden. Är det något japanerna kan så är det körsbärsträd. På bilden japansk fotograf och modell. Japansk fotosession i Kungsan! 

//Slut. 

Gästinlägg: På savannen

Till och Från gästas idag av en naturfotograf. Kollegan Carin var i Afrika i vintras. Det blev fina bilder från savannen. Med Carins goda minne meddelas här några av dem. 

Typiskt. Hanen vill mysa medan honan tänker på brödfödan. 

Masajer. Det är de som äger djuren. 

..Och här är fotografen. 

/Slut

Valborg på Riddarholmen

Igår när jag gick genom Gamla Stan på kvällskvisten möttes jag av en härlig syn: 

Ett långt, långt fackeltåg drog genom gränderna. -Vad är på gång?, frågade jag. -Följ med! Vi drar till Riddarholmen. Det är Valborg och på förfädernas vis vill vi elda för att kylan och mörkret må vika för våren! 

Och när det märkliga tåget drar fram ansluter sig turisterna förtjust. Då får man förklara att det här är en uråldrig tradition, att så här har vi gjort alltsedan hednatid. 

Vi är många, vi är starka. Kylan och mörkret vike! 

På holmen eldas det och nu känner man det säkert: våren kommer! 

Valborg och sedan är man ledig på första maj. Och  om en vecka är det Kristi himmelsfärd. Mer ledighet åt folket!