Det är Stockholm, junistaden, Strandvägspromenaden
Strandvägen, eller Ladugårdslands Strandgata som den hette innan den stora namnreformen 1885.
I början kunde man knappt förflytta sig till fots utefter stranden mellan den inre delen av Nybrohamnen och till Djurgårdsbron. Bland de fallfärdiga kåkarna fanns det mest bara stigar. Ofta fick man anlita roddbåt för att förflytta sig från Nybroviken till Djurgårdsbron. Gatuarbetena påbörjades redan 1862. Men ännu vid mitten av 1870-talet fanns det enligt Isaac Hirsch, som hade köpt en tomt vid Strandvägen, bara ”ruckel och kyffen”. År 1877 var gatan mellan Nybrohamnen och Djurgårdsbron färdig. Först då blev det möjligt att uppföra fastigheter längs Strandvägen. År 1879 planterades de första lindarna utefter den 72 meter breda boulevarden. Vid Djurgårdsbron uppstod ett slags stjärnplats eller knutpunkt där de båda magnifika boulevarderna Strandvägen och Narvavägen strålade samman.
Tillsammans med Birger Jarlsgatan, Sturegatan och Karlavägen skapades på så sätt en ring, som kom att omfatta större delen av dåvarande Östermalm. En del av Albert Lindhagens stolta boulevardprojekt blev därmed fullbordat.
En promenad längs Strandvägen och runt Djurgårdsbrunnskanalen har varit och är fortfarande för många stockholmare ett uppskattat söndagsnöje.


Tack Björn, jag tycker att det är intressant med historia och framför allt att koppla bilder till historia och historiska händelser, dessutom försöker jag ofta lösgöra bilden från tiden för att skapa en illusion av att bilden är tagen en annan tid. Det är även ett skäl till att jag arbetar svart-vitt.
Tack Lars Olov, utsikten i soluppgången på Nybrokajen kan vara fantastisk.
:)
Blänket är fint också.
Stilig bild!
mvh/Dieter
Tack Dieter, molnen förstärker perspektivet och som så ofta försöker jag arbeta med speglingar och symmetrier.