Mariaberget
Namnet kommer från Maria Magdalena församling, höjden på norra delen av Södermalm har varit bebodd sedan 1300-talet, kanske redan när Stockholm grundlades på 1200-talet.
Fram till 1960-talet förföll området kraftigt och det fanns planer att riva stora delar av Mariabergets bebyggelse, folket ville dock annorlunda. Per Anders Fogelström arbetade aktivt för att bevara värdefulla äldre miljöer i staden. Utan Per Anders Fogelström hade Stockholms största samlade men rivningshotade 1700-talsbebyggelse, den på Östra Mariaberget, eller Fjällgatan förmodligen inte varit vad den är i dag.
Fogelströms Stockholmsserie handlar om en stad i ständig förändring. I den fem böcker långa serien beskriver han stadens utveckling under drygt hundra år, det var när han höll på med att skriva om fattigdomen och misären i de gamla träkåkarna på Södermalm som han blev kritiskt till resultatet av rivningarna.


🙂
Tack Hans-Åke, vi skall se en teateruppsättning i höst, det bli kul. Böckerna har jag läst några gånger och de ger även inspiration till att uppleva den gamla staden.
Tack Dan, jag passerar varje dag på väg till arbetet och kan inte låta bli att njuta av de gamla husen som klättrar uppför Mariaberget. Vyn i morgonljus är verkligen otroligt vackermen det är inte helt lätt att helt fånga känslan på bild.
Det er godt, at der er nogen ildsjæle, der kan råbe myndighederne op og forhindre alt for store fejltagelser.
Mvh. Erik.
Tack Erik, det var verkligen tur att människorna engagerade sig mot rivningen av husen, det var tyvärr stora delar av staden som revs under den perioden.
Tack Ingela, det är många kulturpersoner som har engagerat sig för stadens bevarande, vilket vi tackar för idag. Frågan är om vi har lärt oss av historien.
Hälsn, LO
Tack Lars Olov, jag har läst serien några gånger och då och då tar jag fram någon av böckerna, de ger inspiration till mina fotopromenader.
Att områdena förföll berodde ofta på att stan lagt byggnads- och ombyggnadsförbud på dom. Det gällde till dess att stan och arkitekterna hunnit rita nya stadsplaner och nya hus och finansiering ordnats med statliga lån. Fastighetsägarna slutade underhålla (vilket var meningen) och hyrde ut på rivningskontrakt.
Den bakomliggande grundidén från statens sida var att genom rivningssanering och nybyggnad få fart på den depression som man trodde skulle inträffa efter andra världskriget. Det blev ingen depression. Pengarna räckte inte till hela "saneringen" så en del blev trots allt stående fast alltför mycket revs.
Tack Måns, frågan är om vi har lärt oss av historien, eller om misstagen upprepas?
Jag hoppas verkligen att den nya Slussen blir lyckad, det är ett stort och viktigt projekt, framför allt är det inte bara ett trafikprojekt.
Av historien lär vi oss att vi ingenting lär av historien.