Äntligen

Efter en månad då vi knappt sett solen kom den till slut tillbaka.
Den låg lågt men klart över skogen på Nackasidan.
Den fick snön att lysa vit, med ljusblå skuggor som långsamt rörde sig över marken.
På gångvägar och stigar mötte vi åter människor med lätta steg och öppna ansikten, som om ljuset långsamt väckte något vi nästan glömt.

Det är inte vår, men vi vet att den kommer.

Inlagt 2026-01-26 22:00 | Läst 287 ggr. | Permalink

Logga in för att kommentera

Bjarne 2026-01-27 08:07

Solen värmer både naturen och själen. Gött och se! Ljuset kommer fram bra i bilderna och inte minst på vovven som står så fint och poserar för fotografen.
Hälsningar Bjarne

Svar från Turbo56 2026-01-29 19:21

Tack Bjarne, en solig dag efter en lång, mörk vintermånad bär en särskild sorts stilla triumf.
Ljuset faller inte bara över marken utan över själva bröstkorgen, som om något inuti äntligen får sträcka på sig.
Luften är fortfarande kylig, men den bär en antydan av löfte, en viskning om att världen inte glömt hur den ska skimra.

Det kommer en vår.

Ha en fin kväll.

Vibybo 2026-01-27 15:41

Härligt! Här blev det att köra snöslunga efter frukosten. Samtidigt blev det vackert med all snö ute, och alltid någon granne att prata med. Men ingen annan som promenerade i byn. På bild ett anar jag att vattenståndet kan variera en del. Den sista är klassisk, men snön över stenarna var bilden som fick bli framme en stund, så vacker och så mycket tankar det kan bli.

Svar från Turbo56 2026-01-29 19:31

Tack Stefan, jag har sett att ni har haft ruskväder och nu kommer kylan.

Det verkar till och med som att havet har dragit sig tillbaka, som om det tröttnat på att spegla det ändlösa grå som hängt över världen.
Strandlinjen ligger där, ovanligt vidsträckt, som en utandning efter en lång väntan. Stenarna ligger torra och förvånade, blottade som hemligheter som råkat avslöjas.

Men när solen bryter igenom, först försiktigt, sedan med en värme som nästan känns djärv, då händer något i det stilla.
Ljuset stryker över vattenytans kant och det är som om havet lyfter blicken.
Som om det minns sin egen rytm.
En glimt av blått djupnar, en krusning drar över ytan, nästan blygt.

Det är ännu inte vår, men den kommer.

Ha en fin kväll.

mojje 2026-01-27 17:17

Dåligt med sol häromkring, men dom säger att den kanske dyker upp under veckan återstår att se. Fina bilder, men det ser lite kallt ut även att solen finns där.

Svar från Turbo56 2026-01-29 19:23

Tack Morgan, vi behöver verkligen solen, man märker att människor lyfter blicken lite oftare.
Ett leende dröjer kvar längre.
Det är som om solen inte bara värmer huden utan också minnet av hur det känns att vara lätt,
Att allt är möjligt.

Ha en fin kväll.

Bloggar

Äntligen

Turbo56

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kommentera senare

Bloggar

Äntligen

Turbo56

Skriver om

Innehållskategorier

Arkiv

Kategorier

Kommentera senare