En grå dag med lite grönt
Regnet faller med en nästan omärklig tyngd, som om det inte riktigt bestämt sig för om det ska vara vinter eller vår.
Dropparna landar mjukt på marken, smälter sig in i det gulbruna landskapet som om de försöker väcka något som ännu sover.
Gräsytorna ligger som stora, dämpade dukar i jordens egna färger. Allt är stilla, nästan försynt, naturen väntar på en signal som ännu inte kommit.
Men i gläntorna dit ljuset når först, finns detaljerna som bryter av. Gröna strån som trotsar kylan.
En mossfläck som lyser som en viskning av liv mot den mörka stenen.
En knopp som svällt bara en aning, som om den prövar tanken på att öppna sig.
Guldspadlav som lyser på tallens bark.
Luften är rå men inte ovänlig.
Det är en dag som bara ligger där, grå och genomdränkt, och ändå bär en antydan till grönt i sina veck.
Som om vintern själv börjar förstå att den snart måste släppa taget.
*
God natt.





