Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar.
Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden.
Jag försöker ta er med, inte bara visa.
Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar,
hur vinden drar i jackärmen,
hur tystnaden ibland är det mest talande av allt.
Varje bild är ett andetag.
Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut
och bjuder in till att gå bredvid en stund.
Det är inte bara platser vi passerar,
utan ögonblick som vill stanna kvar.
Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång.
En stig som slingrar sig som om den minns oss.
En känsla som inte låter sig fångas helt,
men som ändå vill bli delad.
Så jag skriver.
Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen.
Tillsammans blir de en karta över dagen,
en liten resa som vi gör tillsammans,
steg för steg, tanke för tanke.
Höstmörker
Mellan träden glimtar himlen, här och där ser vi stjärnor som någon har glömt att släcka.
Nu sent på hösten tänker jag på hur mörker ibland inte betyder natt, utan bara frånvaro av ljud och rörelse.
Och där i övergången mellan natt och dag, mörker och ljus, slår det mig, kanske är det just här allt börjar.
Inte när solen stiger, utan när man märker att man längtar efter den.
Publicerad 2025-10-19 17:32 |
Läst 257 ggr






Hälsningar Lena
Tack Lena, bilderna är från vår morgonpromenad
Solen hade ännu inte kommit upp över horisonten. Stegen knastrade mot löven på stigen som om marken själv pratade, berättade för oss om alla som gått här före.
Det måste vara en konstig känsla när sommar övergår till sommar flera gånger, jag förstår att man då kan sakna höstens krispiga luft och vinterns lugna vila.
God natt.
Hälsningar, Bjarne
Tack Bjarne, jag har försökt återge stämningen och ljuset som jag upplevde det.
Det var en morgon när tiden inte passerar utan sakta glider förbi.
På platsen för den sista bilden härde vi en kråka ropa, långt borta och jag tänkte att allt här håller på att bli något annat.