Arton miljoner sexhundra tusen bitar förgylld mosaik

År 1907 beslöt Stockholms stadsfullmäktige att bygga ett nytt stadshus på den gamla eldkvarnstomten vid Hantverkargatan 1 på Kungsholmen i centrala Stockholm.  Efter en arkitekttävling fick Ragnar Östberg uppdraget att rita det nya stadshuset.

Ragnar Östberg lär ha inspirerats av Dogepalatsets volym och arkader mot vattnet samt Markuskyrkans kampanil, båda belägna i Venedig. Stadshusets yttre och inre bär även influenser av bland annat italiensk renässans, nordisk gotik och islamisk konst, som Östberg förenade till en alldeles egen stil, där även det specialtillverkade, mörkröda murteglet spelade en viktig roll. Drygt en miljon handslagna och knappt sju miljoner maskinslagna tegelstenar användes för att färdigställa arkitektens skapelse.

Under tolv byggnadsår, 1911-1923, gick det åt nära en miljon handslagna och sju miljoner maskinslagna tegelstenar samt arton miljoner sexhundra tusen bitar förgylld mosaik för att färdigställa arkitekten Ragnar Östbergs skapelse. Stadshuset invigdes midsommaraftonen den 23 juni 1923, på vad man antog vara 400-årsdagen av Gustav Vasas intåg i Stockholm (det var i själva verket dagen därpå).. Invigningstalare var Verner von Heidenstam och Hjalmar Branting.

Kidskär blev Gråmunkeholmen och senare Riddarholmen

När Stockholm grundades på 1200-talet var Riddarholmen bara en kal klippa som reste sig ur Mälaren, den kallades Kidskär eftersom getter och deras kid betade i klippskrevorna holmen kallades då Kidskär. Här anlades på 1200-talet ett franciskanerkloster, Gråbrödraklostret, och man talade om Gråmunkeholmen. Redan under medeltiden användes klostrets kyrka, den nuvarande Riddarholmskyrkan, som kunglig begravnings- och ceremonikyrka.
Med Gustav Vasa och reformationen överfördes klostret till staten. Holmen befästes i nordväst som en del av stadens försvar och två runda försvarstorn byggdes. Det ena utgör idag nedre delen av Birger Jarls torn och det andra ingår i Wrangelska palatset.
På 1600-talet blev Sverige en stormakt och det gällde att försköna staden med ståtliga palats. Som ett led i detta lät Gustav II Adolf och drottning Kristina adelsmän som tjänade riket bygga sina palats här. Med palatsen ändrade holmen karaktär och fick namnet Riddarholmen.

Mariahissen

Mariahissen, rör sig icke i en genomskinlig tornbyggnad af järn utan är inbygd i ett riktigt boningshus med våningar och kontorslägenheter, magasin och – naturligtvis kafé samt, ännu ett steg till en högre civilisation, värdshusrörelse. Där finnes äfven gymnastik. Mariahissens hus är således ett fullständigt nutidshus. Det var i mars 1886 som denna hissinrättning invigdes. Den 3 April s. å. utfärdades öfverståthållarämbetets reglemente för hissen.

Så skrev Claës Lundin 1890 i boken Nya Stockholm. Claës Lundin, arbetade som journalist vid Stockholms Dagblad, där han skrev  artiklar om Stockholm. På grund av detta blev han även engagerad av August Strindberg som medförfattare till boken Gamla Stockholm.