Den sista raden

Kiruna kyrka ska flyttas tillsammans med ett antal andra kulturbyggnader. Att flytta kyrkan fysiskt är ingenting konstigt, men hur flyttar man de minnen, sorger och glädje som finns på platsen. Kiruna kyrka är speciell på många sätt, den är kyrkligt kultminne och skyddas av kulturmiljölagen så frågan har aldrig varit om den ska flyttas, utan snarare hur.

Med flytten kommer så mycket mer, man bryter sociala strukturer. Du har dina grannar, du har din gamla mamma någonstans, nu förändras det. människorna hamnar inte på samma ställen, det finns säkert många såna frågor som måste lösas så känsligt som möjligt.

Maria trappgränd

Morgonen den 27e mars, äntligen känns det som vår.

Maria Trappgränd är en smal gränd på Mariaberget på Södermalm i Stockholm. Gränden som förbinder Söder Mälarstrand med Hornsgatan är ca 150 meter lång och större delen går i trappor. Vid Stockholms stora namnrevision 1885 fastställdes namnet Maria Trappgränd, innan dess var namnet Trappgänden. 1679 omtalades den även som Trappe Stijgen och på 1700-talet förekom namnet Kyrkosteget, eftersom gränden når Hornsgatan mitt emot Maria Magdalena kyrka.

Kiruna kyrka

Kyrkan som kommer att flyttas är stor, men frågan är inte bara hur man flyttar kyrkan rent tekniskt utan hur man flytta mjuka värden som minnen, sorg och glädje.

Kiruna, en viktig del av Sverige

Fornlämningar visar att de första människorna kom hit för mer än 6.000 år sedan, efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Det fanns alltså fungerande samhällen i Kirunaområdet när Stockholm ännu var havsbotten.

Den samiska kulturen och den finsktalande kulturen har levt här sida vid sida så långt vi kan blicka tillbaka. Nybyggare och de allra första gruvarbetarna kom i början av 1600-talet, under den första gruvepoken. Då fanns redan en kyrka i Jukkasjärvi. Den första "svenska" inflyttningen skedde till Kiruna kommuns sydöstra del, nära Masugnsbyn, där den första järngruvan öppnades 1647. Då visste ännu ingen om de slumrande rikedomarna i Kirunavaara, vid vars fot staden Kiruna sedan anlades.

Inkomsterna från Malmfältens gruvor har varit en viktig förutsättning för det svenska välfärdsbygget.

Världens bästa torg

Dagen gryr över Krakow, solljuset speglas i Mariakyrkans torn, och det väldiga marknads­torget Rynek Glowny som omger kyrkan vaknar till liv, men ännu är det tomt inne i bazaren.

En gång om året gör Project for Public Spaces (PPS) en rankning av de bästa stadstorgen. Hittills har listan omfattat städer i USA och Kanada, men från och med 2005 görs också en världsranking och nu har alltså Kraków erövrat den förnämliga förstaplatsen.

Piazza Navona i Rom, Piazza del Campo i Siena m fl kan känna sig blåsta. Östermalmstorg i Stockholm kom på en hedrande tolfte plats.

”Det största torget i Europa är också det bästa. Stora Torget i Kraków lockar från alla platser i stan, alla gator leder till Torget; ju närmare Torget du kommer, desto tätare blir gatulivet. Samtidigt väntar mer än 20 av de mest olikartade attraktioner på turisten”.

Så motiverade juryn sitt val.

Bilden är från bazaren mitt på torget, ännu är det tyst och stilla.