Inläggen är som små fönster in i dagen, där bilder och ord tillsammans bär läsaren med på vandringar, upplevelser och stämningar. Små glimtar av dagens händelser där bilderna får tala först och orden följer som fotsteg i sanden. Jag försöker ta er med, inte bara visa. Låta er känna hur marken lutar svagt under våra vandringar, hur vinden drar i jackärmen, hur tystnaden ibland är det mest talande av allt. Varje bild är ett andetag. Varje text en rörelse, en tanke som sträcker sig ut och bjuder in till att gå bredvid en stund. Det är inte bara platser vi passerar, utan ögonblick som vill stanna kvar. Ett ljus som faller på ett sätt som bara händer en gång. En stig som slingrar sig som om den minns oss. En känsla som inte låter sig fångas helt, men som ändå vill bli delad. Så jag skriver. Jag låter bilderna bära det de kan och låter orden fylla mellanrummen. Tillsammans blir de en karta över dagen, en liten resa som vi gör tillsammans, steg för steg, tanke för tanke.

Med solsken i blick

En ny dag föds i stilla andetag, daggens pärlor glittrar tyst i gräset och världen sträcker sig mot ljuset.
Luften bär dofter av sommar, en viskning från hav och blommande ängar.
Vi går inte för att komma fram, utan för att möta dagen.
Med solsken i blick vet vi att allt är möjligt.
*
Ha en fin söndag.

Publicerad 2025-06-01 11:08 | Läst 324 ggr
Vibybo 2025-06-01 19:46
Livsnjutande poetiskt.
Svar från Turbo56 2025-06-02 00:34

Tack Stefan, när Freja och jag är ute på promenader så är det lätt att filosofera om det som vi ser omkring oss.
Bilder och texter är egentligen bara ett sätt att försöka göra det enklare att följa med oss på våra promenader och se det som vi ser på samma sätt som vi gör i stunden.
Margareta Cortés 2025-06-02 12:36
Tjusig vallmo och Freja ser nöjd ut på sin promenad.
Svar från Turbo56 2025-06-02 17:21

Vallmon är en paradox; så enkel i sin form men så förtrollande i sin närvaro. Dess färg är som glöden från en brasa vid gryningen – intensiv, livfull, och ändå mjuk. När vinden sveper förbi och får vallmons tunna, nästan genomskinliga kronblad att fladdra, är det som om hela naturen deltar i en tyst dans.
*
Ha en fortsatt fin vecka.