När solen föds
Mörkret har börjat ge vika, men ljuset tvekar ännu vid horisonten, som om det inte riktigt vågar ta plats.
Himlen står i brand – inte av eld, utan av löften.
*
Inlagt 2025-10-13 23:20 |
Läst 229 ggr. |
Permalink
Innehållskategorier
Arkiv
- December 2025
- November 2025
- Oktober 2025
- September 2025
- Augusti 2025
- Juni 2025
- Maj 2025
- April 2025
- Mars 2025
- Januari 2025
- November 2024
- Oktober 2024
- December 2021
- November 2021
- Oktober 2021
- September 2021
- Januari 2021
- December 2020
- November 2020
- Oktober 2020
- September 2020
- Augusti 2020
- Juli 2020
- December 2018
- November 2018
- Oktober 2018
- September 2018
- Augusti 2018
- Juni 2018
- Maj 2018
- April 2018
- Februari 2018
- December 2017
- November 2017
- Oktober 2017
- September 2017
- Augusti 2017
- Juni 2017
- Maj 2017
- April 2017
- Mars 2017
- Februari 2017
- Januari 2017
- December 2016
- November 2016
- Oktober 2016
- September 2016
- November 2015
- Juli 2015
- Juni 2015
- Maj 2015
- April 2015
- Januari 2015
- December 2014
- November 2014
- Oktober 2014
- September 2014
- Augusti 2014
- Juli 2014
- Juni 2014
- Maj 2014
- April 2014
- Mars 2014
- Februari 2014
- Januari 2014
- December 2013
- November 2013
- Oktober 2013
- September 2013
- Augusti 2013
- Juli 2013
- Juni 2013
- Maj 2013
- April 2013
- Mars 2013
- Februari 2013
- Januari 2013
- December 2012
- November 2012
- Oktober 2012
- September 2012
- Augusti 2012
- Juli 2012
- Juni 2012
- Maj 2012
- April 2012
/Affe
Tack Alf, det är ett ögonblick som inte ber om uppmärksamhet, men förtjänar vördnad — för i det ögonblicket återföds allting, äver det gamla trädet som blir gryningens konstverk.
Hälsningar Lena
Tack Lena, jag har precis sett din magiska bildserie.
Det går inte att låta bli att ta bilder, fast man har gjort det så många gånger förr.
Himlen ser nästan ut som att den är AI-genererad, men när man har tagit bilderna så vet man.
Tack Dan.
Färger vaknar, inte på en gång, men långsamt, som om världen behöver minnas hur man andas ljus och färger.
När man har kommit hem ochtittar på bilderna känns de nästan AI-genererade, men det var faktiskt så det såg ut nere vid vattnet.
Freja är huvudorsak till alla todoga promenader så jag ger henne en bild om dagen.