Öl från medeltiden.

Dags för julmarknad igen. Idag befinner vi oss i staden Goslar som grundades redan år 922. Under 1000-talet byggde Kejsare Henrik II ett "Kaiserpfalz" där. Detta gjorde han efter att man av en slump fann stora silverfyndigheter i Rammelsberg som ligger i närheten.  Man lät senare prägla mynt som man har hittat ända upp till Färöarna under modern tid.

I staden passade vi på att besöka bryggerihuset där de gör det lokala ölet Gose vars logo är samma som prydnaden på fontänen på stora torgplatsen.

Gose är en mjölksyrejäst veteöl med viss sälta som bryggts sedan medeltiden här. Orsaken till den salta smaken tros vara att Goslar förr i tiden hade naturligt salt vatten. I dag jäser ölet med tillsatt jäst och smaken är frisk, salt och torr med aromer av citrus. Ölet kryddas med koriander och salt. På flaska håller sig ölet ca åtta veckor.

Jag provade deras utmärkta "Urbier", både Hell (ljus) och Dunkel(mörk). Båda var mycket goda. 

Det tyska "Reinheitsgebot", som slogs fast år 1516 i Inglostad föreskriver att man endast får använda korn, humle, och vatten då man brygger öl.

Gose som tillverkades flera hundra år innan renhetspåbudet uppfyller således inte kravet och får egentligen inte kallas öl. Påbudet skrevs mest för att hertigarna skulle ha koll på all produktion. De ville inte att vete skulle användas till öl bland annat. Idag är det mer fritt. 

Hildesheim

Julmarknad nr 2, första marknaden var på hemmaplan.

Vi gjorde ett besök i Hildesheim Tyskland i helgen. Först gick vi en guidad tur bland korsvirkeshusen. Nedan ser ni Knochenhauer Amtshaus. 

Tänk att allt var sönderbombat 1945 men har nu återuppbyggts. 

Tant på väg från Hildesheim Domkyrka.

Det var riktigt mysigt att gå runt bland alla stånden och sedan sätta sig med en kopp glühwein mit schuss. Det var lätt att fördriva tiden, väl värt ett besök.

På kvällen återkom vi och då var det fullt av folk på torget som roade sig. Vi fick möjligheten att prova deras Zimtlikör och grädde vilken smakade som flytande kanelbulle. Vår kväll avslutade vi i skjulet Hildesheim Schihütte med öl, Williams birnenschnaps och god stämning. Hildesheimer hütte finns i Österrikes Sölden och är troligtvis större än här.

Årets första julmarknad.

En månad kvar till jul. Första julmarknaden är avklarad med med goa vänner.  I all hast fick jag med mig kameran och kunde  ta dessa två bilder. Mysigt att gå runt bland alla utställare, vi avsluta med lite öl och gulasch soppa i kylan.

Det vi fick med oss från marknaden var två doftljus.

Klappa uppstoppad ren, hur känns det?

Dessa söta hundar var inte uppstoppade.

Cykelcross i parken.

Brittsommar och vackra höstfärger innebär att man bara måste gå ut med kameran innan träden blir avlövade. Med min kamera gick jag till Färjenäsparken där jag visste om att Hisingens cykelklubb skulle ha träning i cykelcross. Jag mig på en bänk längs med banan och väntade på att de skulle komma förbi. Efter några minuter kom denna föråkaren.

Cirka 10 minuter senare kom även de riktiga tävlingsdeltagarna som passerade mig med hög fart. Jag lämnade efter en stund min parkbänk och hamnade på gärdet där jag provade lite längre slutartider för att få rörelseoskärpa. Frysa cyklisten men ändå få suddig bakgrund genom att följa med motivet.

Vandring i Andorra, dag 4.

Det har gått en dag sedan vi vandrade sist, vilodagen tillbringade vi på Thermalbadet Caldea i Andorra la Vella. Häftigt ställe med flera olika pooler inne och ute där man kunde relaxa.

Sedan förra vandringen har jag laddat för att försöka vara med den tuffa gruppen och bestiga en topp. Idag bestämde jag mig för att komma upp på Alt del Griu på 2874 m.

Vandringen började i skidområdet Grandvalira, Grau Roig på 2050 meter.

Vi började vandringen genom att gå upp i en skidbacke och förbi lösa kor innan vi kom in i skog med en brant slingrande stig. Vi var ganska så möra när vi kom upp till första sjön ca 100 m stighöjd, där vi fick en chans att pusta ut. Från sjön kunde vi se berget som skulle bestigas idag. Toppen längst till höger på bilden skall vi upp på.

För varje sjö vi gick upp till tog vi kanske 50-100 höjdmeter. Nedan bild är från den andra sjön och i fjärran ser ni skidområdet vi lämnat bakom oss.

Nu har vi börjat närma oss berget men det är fortfarande några sjöar att passera innan den stora stigningen.

Nu har vi kommit till sjön där vi efter bestigningen skall gå tillbaka till för att äta vår matsäck. Flera deltagare lämnade kvar maten där för att slippa bära med sig den extra tyngden upp till toppen.

Nu började den riktiga stigningen, det tog ca en timma att gå en serpentinstig upp till bergskammen till höger i bilden. Sparkade man till en sten löpte de som gick nedanför en stor risk att få den på sig. Här gäller det att vara fokuserad. Guiden sa att han inte kommer att stanna någon gång under den sista biten utan man måste försöka hitta sitt eget tempo att gå.

Nedan bild är tagen i början av serpentinstigen innan det blev som brantast att gå. Till vänster ser ni några som går nedanför oss.

Helt utpumpad och förmodligen maxpuls så var jag till slut uppe på bergskammen. härifrån är det ”bara” 15-20 minuter till toppen.

Vår guide väntar på de sista i gruppen. Den andra sjön i bilden är där några lämnade sin mat.

Med mycket vilja så gjorde jag det. Här står jag äntligen på toppen 2874 meter upp. En sådan känsla det var att ta ut sig så mycket för att nå hit. Men nu rusar det i kroppen av adrenalin. Så nöjd!

Har man varit på toppen så måste man ner igen. Ca tre-fyra timmar senare kunde vi vända oss om vid en av de många sjöarna och se toppen bakom oss. ”Knallen” till höger i bilden är vår topp.

En kall öl gjorde gott efter denna vandring och adrenalinruset fortsätter. En jäkligt häftig känsla. Detta var vår sista vandringsdag men nu vill man vandra snart igen. Mycket bra avslutning på vår resa. Imorgon bär det iväg till Barcelona.