Hos fotografen 1944. Vad hette hon?

1944 tyckte mamma att det var dags att gå  till fotografen medan mina mjölktänder satt kvar framtill. Vi åkte Roslagsbanan till Engelbrektsplan i Stockholm. Ateljén låg rätt nära, Birger Jarlsgatan tror jag.

Hos fotografen var stämningen påfallande lugn. Belysningen var dämpad. Uteljuset ändrar sig för mycket sa hon och pekade på den lilla fönsteryta som syntes mellan de fördragna gardinerna. Mamma hade inte hittat nån snodd att snöra ihop min tröja med. Fotografen fixade det. Färgen skar sig lite, men hon sa att det inte skulle synas på  bilden, den skulle ju bli svartvit.

Kameran satt rätt högt upp på sitt stativ. Förra kunden hade varit en vuxen person, så hon justerade stativet och pallen jag skulle sitta på. Mamma rättade till mina kläder och såg till att håret var kammat.

Fotografen tog bilden genom att ta bort och sätta dit linslocket i en lugn och avmätt rörelse. Inget slutarljud, inget slammer, ingen blixt, helt tyst och lugnt. På kamerans högra sida satt en vev. Hon vevade fram en ny bildruta och tog en bild till "för säkerhets skull".

Sättet att exponera känner jag fortfarande som oöverträffat för ändamålet.

Förstoringen är 142 x 192 mm. Den är inklistrad i en numera gulnad pärm. Det står Polyfoto Stockholm i hörnet. Jag googlade. Bildstorleken motsvarar "Stor Kabinett". Jag vill inte sprätta loss fotot, men där det lossnat lite går det att läsa några siffror och en signatur på baksidan, kanske E S eller E Sr.

Pappa och mamma hade bekanta i den publicistiska världen. Någon av dem, kanske K W Gullers, hade rekommenderat fotografen. Jag tyckte mig höra att hon varit assistent hos nån känd fotograf (Jan de Meyere???) som omkommit varefter hon öppnat eget. Men det kan inte stämma. Han avled långt senare.

Vad hette fotografen? Nån som vet eller kan tipsa hur man letar vidare?

----------

Tillägg 2022-01-07:

Det blev tre bloggar till på Polyfototemat och massor av hjälpsamma kommentarer. Ulf Johansson tog fram företagets Polyfotokamera från sitt källarförråd och berättade. Bland mycket annat att man från början tryckte av kameran med gummiblåsa och en lång tunn gummislang. Ett norskt fotomuseum har en video där det framgår att senare Polyfotokameror hade "ner till fyra" negativ per plåt. Det kan stämma med mitt minne att mamma beställde en bild och att fotografen tog en till för säkerhets skull.

2021-10-19 08:22   Benganbus

Fin bild med en fin historia bakom! :)
/B

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-19 18:44

Tack Bengt! Fotografens hantering av situationen och linslocket uppfattar jag fortfarande som förebildligt!

Svara

2021-10-19 09:27   sears

Det var väldigt trevlig läsning och fin bild blev det. Intressant teknik med att ta bort linslocket för exponering.

MvH
Johnny

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-19 18:57

Tack Johnny! Jag tror att tekniken användes av pionjärer som Julia Margaret Cameron. Då fanns ingen slutarmekanik. Cameron använde också soft focus.

Extrem skärpa, blixt och smattrande slutare är inte enda receptet.

Svara

Svar från Måns H 2021-10-20 22:04

Tack för alla kommentarer och ledtrådar!

Det mesta pekar nu på att ateljén var en Polyfotoateljé. Det finns inte mycket info på nätet, men jag har hittat en del. Och har haft kontakt med Ulf Johansson, Polyfoto Borlänge, som själv använt Polyfotokameran i full drift i affären som hans far startade 1948!

Jag fick fler detaljer om hur grejerna fungerade. Han skulle kolla i sitt förråd och ta bilder. Jag hoppas kunna återkomma med ny blogg.

Svara

2021-10-19 09:41   syntax

Det var en söt liten pilt.
Mamma hade nog helt rätt i att det var värt ett porträtt medan mjölktänderna satt kvar.

Just detta år föddes jag i Finland och satt i bombkällare med min mamma under sovjetiska terrorbombningar under fortsättningskriget som pågick då.

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-19 19:06

Tack Peter! Mamma hade alltid rätt ansåg hon och det brukade stämma.

Kriget påverkade även i Sverige fast vi inte var med. Jag fick bo hos släktingar medan pappa var inkallad och mamma höll firman hjälpligt i gång. Ett par av mina finländska kusiner var evakuerade till släktingar i Sverige. En föddes ungefär samma år som du och blev kvar (och finns kvar) i Finland.

Svara

syntax 2021-10-19 21:12

Det är klart att Sverige påverkades när inte bara Finland, utan hela Europa stod i brand.
Lilla Finland hade varit lite väl kaxigt mot sin stora östra granne. Två krig, som dessutom till del utföll väldigt förödmjukande för stormakten i öster som hade tänkt sig en promenadseger.
Fredsvillkoren blev stenhårda – ett enormt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det betydde att allt saknades i Finland. Affärernas hyllor gapade tomma – men det var ju inget som jag kände till där jag låg i min korg. Jag har fått höra efteråt.
Till exempel hur min mor emottog ett stort Amerikapaket – mitt i denna skriande brist. Det var verkligen multum och guld värt. Avsändaren var en avlägsen släkting i USA.
Nu visste morsan att denna person hade varit bombpilot under kriget. Han hade flugit B 17 flygande fästning. Det stora paketet sände hon i retur med påskriften att hon inte tog emot allmosor från sådana som hade lagt Europas städer i grus och aska, och som hade dödat miljontals, och åter miljontals civila i rent terrorsyfte.
När jag i vuxen ålder fick höra talas om detta av mormor, fick jag stor respekt för morsan!
Visst var Sverige påverkat, men det var lite annat i Finland ändå.

Svara

Svar från Måns H 2021-10-19 21:31

Jag har precis samma uppfattning som du.

Svara

2021-10-19 11:31   Margareta Cortés

Fin och charmig bild.
Du var tydligen en uppmärksam grabb som uppmärksammade och kommer ihåg det där med linslocket. Vet av bilder som finns att jag var hos fotografen som liten, men minns inget av det.

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-19 19:12

Tack Margareta! Bra fotograf. Möjligen påverkad av klassikern Julia Margaret Cameron (linslocket och soft focus).

Jag har naturligtvis glömt det mesta, men just den här fotograferingen etsade sig fast.

Svara

2021-10-19 12:22   ztenlund

Polyfoto verkar enligt annonser från 40-talet, åtminstone ett fåtal år tidigare, ha haft en ateljé på Biblioteksgatan 12. Enligt dessa annonser verkar det ha funnits tre till Polyfoto-ateljeer i Stockholm.

Besvara

Svar från Måns H 2021-10-19 19:21

Tack Martin! Adressen kan mycket väl stämma. Jag hittade ju inte i stan på den tiden utan kommer bara ihåg att det var rätt nära stationen och neråt.

Jag googlade lite extra på Gullers. Han jobbade hos de Meyere på trettiotalet.

Svara

Svar från Måns H 2021-10-19 23:33

Hej igen Martin!

Polyfotospåret är intressant!

Jag hittade med annan sökmotor uppgifter från England där företaget var framgångsrikt. Dom hade detaljerade riktlinjer för kundbemötande och en kamera (med vev!) som kunde ta många bilder på en enda plåt. Kan mycket väl ha varit så att det var en sån kamera jag plåtades med. I så fall beror softheten på lilla negativformatet per bild. Jag kollar vidare och återkommer.

Svara