Vårflod i februari, vad pågår?

Varning. Läs inte vidare om du vill slippa läsa om klimatet!

I måndags talade SMHI:s professor emeritus Sten Bergström hos en förening jag är med i. Vad pågår? Vårflod känner man ju till, men vårflod i februari?

På vägen dit syntes en regnbåge. Inte uppe i skyn utan nere vid ett vilt skummande vattenfall.

Och halt var det. Plusgrader hela dygnet men is på gångbron. Vattenstänket fastnar på bron. Det blåser inte mycket, men tillräckligt för att avdunstningen ska sänka temperaturen på brons yta och vattnet frysa till is.

Sten Bergström doktorerade på flödesberäkningar för kraftindustrin och fann en modell som fortfarande är basen i stora delar av världen. Var med och byggde upp Rossby Center, SMHI:s klimatforskningsavdelning. Både i jobbet och privat är han insnöad på Motala Ström. Vattendraget ifråga startar ju i Motala vid Vättern. Vättern är en stor sjö och utomordentligt värdefull som vattenreservoar, med har ett snävt tillrinningsområde, ett par tusen kvadratkilometer eller så. Motala Ströms avrinningsområde är desto större. Förutom Vättern omfattar det Östergötland och mer därtill. Totalt det näst största tillrinningsområdet i Götaland, 15 000 kvadratkilometer. (Tidigare stod felaktigt "landet" i st f Götaland)

I genomsnitt strömmar 90 kubikmeter vatten per sekund genom Norrköping. En vanlig vårflod det dubbla. Som mest var flödet nu i februari/mars uppe i 260 kubikmeter per sekund. Det hela började med en mycket blöt höst och förvinter i avrinningsområdet. Avrinningen hann inte med, så vattennivåerna höjdes i hela systemet. Till och med  längst ner, vid kraftverket Bergsbron/Havet som normalt ligger några centimeter över Östersjöns nivå var det gott och väl en meter högre. 18 mars hade flödet minskat men nivån fortfarande någon meter högre än normalt. Fallet vid Hästskodammen brukar vara metern högre.

1965 var vårflödet bland det högsta uppmätta, 290 kubikmeter per sekund. Det inträffade i maj månad. Att ett liknade flöde inträffar vart femtionde år eller så är något man får räkna med. Men att det inträffar i februari kan inte förklaras på något annat sätt än att det har med klimatförändringen att göra. Östergötland har fått Skånes klimat. Där har vårfloden oftast inträffat i februari/mars.

Rekordtidiga vårfloden till trots och att det larmats om rekordvärme i hela världen har ju vintern känts kall och vårens ankomst seg. Hur hänger det ihop?

Bildkälla: SMHI mars 2024

Åtta minuter tidigare

lämnade ljuset vår närbelägna stjärna. Sen nådde det Norrköping, närmare bestämt Holmengatan i Industrilandskapet. Och lyste upp den här fasaden.

Pntax K-1 med Pentax FA 50mm 1,4 @ f 5,6.

Silver (och silverputs)

Silver är ju en viktig del av fotohistorien. Och en viktig del nu. Aktuella Oscarsvinnaren "Oppenheimer" filmad med analog 70mm film, där har det gått åt en hel del silver! Jag hade inte tänkt se filmen men har tänkt om, vill se fotot!

Hemma i översta kökslådan återfinns en del nysilverbestick i varierande skick. En del blankt men somligt går inte att hålla blankt. I går testade jag en metod guldsmeden Thomas Johansson här i Norrköping tipsade om. Man lägger aluminiumfolie i botten på en plastbunke, tillsätter 3-4 teskedar bikarbonat, lägger dit silversakerna, häller på kokande vatten, låter verka en stund, eftersköljer och putsar med bomullstrasa.

Folien påverkades en hel del. Bitvis blev det ganska starka färger.

Pentax K-1 slarvigt nog handhållen. Objektiv Pentax FA 100mm Macro på max närgräns, avbildningsskala 1:1. 

Silvret förblev blankt där det varit blankt. Där det tappat glansen vart det ännu mörkare. Sen jag sköljt av och gnuggat med en bomullstrasa blev det snyggare än jag nånsin sett det. Där vanliga Häxan silverputs inte kommit åt kom kemin åt.

Thomas förklarar så här:

"Det blir galvaniska strömmar mellan det två metallerna. De oxiderade kopparatomerna lossnar och vandrar iväg till aluminiumfolien."

Gråljus och motljus

Idag grått kontrastlöst ljus. Det har liksom ingen riktning ger inga skuggor. Här får trädens kala grenar och kvistar bidra med kontrast.

St Olofsgatan Norrköping mot norr.  Iphone SE 2020 med app Halide för RAW.

Häromdan tittade solen fram flera timmar. Motljuset gav kontraster.

Skolgatan mot väster. Pentax K-1 med Pentax FA 100mm Macro.

Pär Holmgren på Kåkenhus

Kåkenhus är centralbyggnaden i Linköpings Universitet campus Norrköping. Campus Norrköping har drygt 5000 studenter som pluggar mitt i Industrilandskapet och dess återanvända byggnader. Historiens vingslag känns överallt. Just Kåkenhus byggdes 1830 för textilindustrin. Sen dess har det byggts till och byggts om otaliga gånger.

Här en sommarbild med blankt vatten:

Bildkälla Akademiska hus.

Igår onsdag 6 mars 2024 föreläste Pär Holmgren på Kåkenhus. Pär Holmgren är meteorolog, TV-man och sen fem år Europaparlamentariker för miljöpartiet. Han var inbjuden av MP och Gröna studenter. Föreläsning? Jo det blev faktiskt snarare en föreläsning än ett valtal. EU-valskampanjen startar på allvar i maj.

*

Samtliga egna bilder Pentax K-1 med Pentax FA 100 mm Macro.

Pär Holmgren menar att EU:s klimatmål "Fit for 55" i o f s är ett steg i rätt riktning, men ett alldeles för litet steg. Växthusgaser släpps ut i ökande takt. Den förindustriella koldioxidnivån var 280 ppm (parts per million). Nu är den 420 ppm. Hälften av människans utsläpp har skett sen 1990. Om mänskligheten kan få ner nivån till 350 ppm skulle globala uppvärmningen förhoppningsvis kunna hållas under två grader. Att få ner nivån förutsätter att fossila bränslen fasas bort och att koldioxid tas bort ur atmosfären.

Han visar ett diagram över utvecklingen. Obs att det nertill inte startar på den förindustriella nivån 280 ppm utan 315 ppm. Där startade mätserien på Mauna Loa i slutet av 1950-talet. Mätstationen ligger i tämligen ostörd luft på 3397 meters höjd, på norra sidan av Hawaiis högsta vulkan. (Länk: https://gml.noaa.gov/obop/mlo/)

*

*

Utsläppen måste ner radikalt och nu, inte om 20 år. Att Sveriges utsläpp faktiskt har minskat beror delvis på åtgärder inom egna landet, delvis på att vi slutat tillverka många produkter själva. Textilindustrin som ju till stor del låg i Norrköping (med rykande skorstenar i kommunens logga) ligger nu i sydostasien och utsläppen sker där. Därför behövs klimattullar för att EUs egna tillverkningar ska kunna konkurrera och på sikt få exempelvis  Kina att ta bort fossila bränslen.

Samtidigt behövs åtgärder för att lagra in koldioxid i marken och på kort sikt som biomassa i växande skog. "Carbon Capture" kanske kan fungera i specialfall men är absolut ingen universallösning.

Samtidigt behövs också anpassningsåtgärder för att göra bästa möjliga av den situation som uppstår. Havsytan har stigit med 3 mm om året, något som i våra trakter balanserats av landhöjningen. Nu är takten uppe i 5 mm om året och kommer att öka till centimetrar per år och i värsta fall mer.

*

Bland åhörarna fanns både studenter, lärare, Grön ungdom, andra miljöpartister och såna som jag som kommit utifrån.

*

*

Åhörarna kom med frågor som Pär verkligen lyssnade på och besvarade där han kunde. En lantbrukare frågade om hon skulle odla lövskog eller tall på sina marker för att göra det lilla hon kunde för klimatet. Svaret blev att det är mycket att ta hänsyn till, men i  Södra Sverige är löv ofta bäst, i norra Sverige tall, men i Östergötland är det ännu svårare att bedöma.

Kändes bra att lyssna på Pär som mer framstod som expert än yrkespolitiker.

*

På utvägen vände jag mig om och tog ett foto på Kåkenhus. I förgrunden ligger Bergsbron. Vattnet strömmar nån meter högre än på sommarbilden.

*

Och så kollade jag vattennivån vid Arbetets Museum. Den verkar ha stigit ytterligare någon decimeter men fönstren har klarat sig. Grundmurarna av massiv sten och betong har hållit stånd.

*

Det sitter nån anordning strax under fönstrets underkant. Kan det var en kamera som kollar vattennivån kontinuerligt? Nån som vet? Crop 1:1 ur bilden ovan.