Almdudler

En fotoblogg där jag skriver när jag känner för det.

Ensam hemma

Sedan i går kan jag spela gräsänkling blues så det dånar. Fast något kalas eller krogen blir det inte.

Frun och dottern har snott min BMW och åkt till Berlin. Detta för att fira den lästa dotterns 39:e födelsedag.

Hon och hennes sambo bor i Wien så de möts på ungefär halva vägen.

Berlin är ju en mycket trevlig stad så de får det säkert fint.

Ja egentligen är jag ensam hemma för att jag egentligen inte är det. Jag måste ta hand om våra husdjur.

Lille Kasper kan ju inte lämnas ensam i 4 dagar. Fast honom hade jag kunnat sätta på ett hundpensionat. 

Det är värre med våra 2 kattsystrar. De är vana av att ha en tjänstemänniska som servar dem 24/7.Tror de skulle skriva ner ungefär följande om de kunde hålla en penna.

En tjänstemänniksa skall alltid:

1. Släppa ut eller in katten när den så önskar. Detta gäller på alla tider dygnet runt.

2. Är matskålen tom och katten hungrig skall matskålen omgående fyllas med god mat.

3. Vill katten kela skall den få sitta i knät och bli delad. Viil den inte kela skall den få vara i fred.

4. Vill katten sova i sängen skall tjänstemänniskan ligga still och inte sparka med fötterna.

Så jag har fullt upp med att passa upp katter och gå ut med hunden mm....

När Kasper och jag travat runt in skogen den senaste veckan har vi kunnat konstatera att hösten är här.

Det har regnat som vanligt i Göteborg den senast veckan och varit blåsigt. Typiskt Göteborg på hösten. Fast det finns värre ställen som Stavanger och Bergen......... Får väl trösta mig med det.

När frun och bilen väl kommer hem skall jag själv dra i väg söderut. Första stopp blir just utanför Berlin. Kronprins hotel i Falkensee. God mat och god öl. 

Sedan ner resten av den 2 500 km långa vägen till Makarska. Nu har jag ju ett certifikat på att jag är en Iron Butt på MC och bilen är bekvämare så det skall nog fungera också denna resa. Fast kul är det inte.

Kul blir det när jag kommer ner till Krvaviza. Min båt är äntligen renoverad och klar för att testa. Det har tagit väldigt mycket tid och pengar fast nu är vi äntligen där.

Mina goda vänner Ernest och hans son Jussup som gjort det mesta av jobbet på båten rapporterar att det är cirka 27 grader varmt på dagen och 24 på natten. Temperaturen i vattnet är 25 grader.

Tyvärr är vi nu så sent ute att det blir ännu en vinter för White Lady i marinan i Krvaviza. En 13 meter stor båt som väger 20 ton ger man sig inte ut med utan att vara säker på att man kan hantera den ensam. 

Jag ser verkligen fram emot att äntligen få segla denna unika Laurin koster.

Nu är också äntligen också turistsäsongen över. 

Så hur länge jag stannar vet jag inte. Några veckor förmodligen.

Får väl skriva igen när jag väl är där.

Postat 2018-09-15 16:41 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Finns opålitligt väder?

Vi har kanske alltid opålitligt väder sett över några dagar. Fast här handlar det om att man inte vet vad vädret är om 5 minuter.

Om det existerar så är det vad vi haft i Göteborg de senaste dagarna.  Med moln som dundrar fram i autobahn takt. Ofta är det blygrå moln som ett täcke över staden. Regnet har ibland hållit på nästan hela dagen och ibland kommit i skurar.

Vad gör man det regnar så mycket att inte ens Kasper vill gå ut? 

Tja man får försöka sysselsätta sig själv. Igår var det en sådan förmiddag. När jag gjort det som behövde göras i huset fick det bli lite kameratest.

Min fråga till mig själv var att testa hur kort skärpedjup ger egentligen en FX 80/2,8 OIS makro på cirka 1 meters håll eller kortare.

Fråga nummer 2 var hur bra är objektivets bokeh?

Dn första bilden är tagen på 2,8 på kort avstånd och med fönstret som bakgrund.

Den andra är tagen mot en nisch i vedspisen. Den är tagen på cirka 1 meters avstånd på bl. 3,6. Flaskan och oljelampan står cirka 10 cm framför nischens vitmålade baksida.

För min del får bokehn väl godkänt och skärpedjupet räcker gott för min del för halvporträtt och liknande. Inga problem att få släpp  i bilden.

Fråga nummer 3 var på hur lång tid kan jag handhålla kameran med hjälp av IBIS och OIS i samverkan.

Detta var en snabb test. Jag tog tio bilder och såg när jag fick fler bommar än än godkända med tanke på skakningsoskärpa.

Vid 1/4 sekund var de flesta godkända. Vid 1/3 sekund fick jag lika många bommar som godkända.

Helt OK för min del när vi här pratar om ett objektiv som motsvarar motsvarar 120 mm på FF.

Får väl klassa testen mer som sysselsättning än viktigt vetande.

Efter de där övningarna blev det äntligen ett uppehåll i ösregnet. Kasper hade mest sovit under tiden eftersom han tyckte det var urtrist. Jo han hade ju varit ute också i regnet på morgonen. Att gå ut i ösregn när han inte måste tycker inte han heller är kul.

Så på med stövlar och jacka med kapuschong. Nästa skur hängde i luften.

Någon längre runda kändes inte lämplig. De gånger Kasper och jag försökte de sista dagarna har vi minst i 50% fått en störtskur över oss och kommit hem dyblöta. Det fick bli lekplatsen utanför tomten och Kaspers favorit leksak. En Freesbee.

Det var en glad hund som äntligen fick springa av sig lite energi.

Kasper tycker jag skall springa och jaga honom för att få tag i Freesbeen fast det tycker inte jag. Jag har ju inte en chans att hänga med.

Det får bli att muta honom med hundgodis istället. Det går lika bra men är mycket mindre ansträngande:-)

Jag kastar och Kasper hämtar. Efter några varv runt mig så är det dags för en ny muta och jag kan kasta igen.

Alla dessa bilder är tagna på ISO mellan 1250 och 3200. Tiden är i den flesta fall 1/2000 del vilket krävs för att fota en hund i full fart där huvudet åker upp och ner som en jojo. Att pricka följande fokus exakt på en kolsvart hund i dåligt ljus är inte lätt för någon kamera.

Efter cirka 30 minuter måste även en svart liten galning med överskottsenergi vila. Några minuter senare börjar det ösregna igen och vi får rusa mot huset. 

Sedan blir det att torka en skitig hund. Något som får en att svära en gång till över vädret. 

Efteråt redigerar husse bilder och dricker kaffe medan regnet vräker ner på taket. Kasper kommer  med sitt lekrep och vill ha dragkamp. När jag inte nappar på inviten går han och tar en tupplur under mitt skrivbord och muttrar något om att husse är en tråkmåns.

Ha en fortsatt trevlig kväll önskar Kasper och Mats

Postat 2018-09-12 21:55 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Nu får jag öppna champagnen för 20 år av digitalfotande

Ja tiden går fort. Nu är det cirka 20 år sedan jag skaffade min första riktiga digitalkamera. En Olympus 2500 L Camedia.

Den var inte särskilt bra och kostade lika mycket då i kronor som en X-T3 med kitobjektiv gör idag.

Fast den hade också några fördelar. Äntligen kunde jag få både havet mörkt och himmelen blå utan att bli utfrätt som det ofta blev med dia-film. De första digitalkamerorna hade redan med CCD bättre DR.

Det gav blodad tand och jag köpte ett år senare Olympus E 10 som var mycket bättre. Båda fungerar faktiskt fortfarande.

Sedan blev det Canon  20D och med det blev jag fast i Canon-systemen. Med 10 L-objektiv och några andra är man fast. Att byta system är extremt dyrt. Fast det var många gånger jag hellre skulle ägt Nikon. Nu gjorde jag äntligen bytet till Fuji och det blev ordentligt dyrt. Fast något jag inte ångrar. Detta var min kameraresa i sammanfattning och inte vad den här bloggen skall handla om.

Jo jag har också fotat mycket med Hasselblad som jag lånat av dem. Resultatet är fantastiskt.

Det tackar jag Ove Bengtsson för. Jag älskar att fota med Hasselblad men det är inte min typ av kamera av många skäl.

Jag vill snarare ge några exempel på bilder tagna med äldre digitalkameror och visa på att utveckligngen inte alls går så fort och att man inte alls måste uppgradera hela tiden för att få bra bilder.

Redan gamla Olympus E 10 tog hyfsade bilder.

Här kommer några till. Den där damen skall just ta sin MBA så detta är en tid sedan.  Bilden är tagen 2003 så också de flesta andra.

Detta råkar var storasyster

Det är därför kanske en del som blir yrvakna att det inte egentligen har hänt så mycket de senaste 15-20 åren. Visst allt har förfinats och upplösningen har förbättrats. Det hände väldigt mycket mellan 2000 och 2005. Sedan har utvecklingen gått allt långsammare.

Min X-H1 är mycket bättre än min gamla Olympus. Fast det går inte så snabbt som många vill ge sken av.

Det går snabbare på den spegellösa sidan och de gör allt för att komma i kapp det bästa inom dSLR. Det gör de säkert med tiden

Förbättringarna sker gradvis och inte i stora språng.

Jag tog semester från min båt i Kroatien och lämnade kvar det mesta där när det gäller optik och kameror.

Nu råkade en av mina barnbarn fylla 1 år och som vanligt ville man att jag skulle ta bilderna med det lilla extra. Alla andra fotar ju med mobilen.

Det enda jag hade hemma var en 13 år gammal 1D MKIIN som gått cirka 250 000 bilder. Fast fortfarande fungerar. Samt en hög L-objektiv av version 1. Jag var mycket tveksam till hur det skulle fungera. Hade inte fotat seriöst med den kameran på flera år.

Här gällde det att lämna återbud eller försöka och bomma.

Fast det gick över förväntan. Jag hittade snabbt tillbaka till hanteringen av kameran och den levererar fortfarande bra bilder.

Kanske skall vi inte fokusera så mycket på tekniken utan mer på bilderna. Denna bild tagen 2018-08

Det är kul att diskutera teknik fast vi skall nog inte tro att det senaste ger oss med automatik bättre bilder. Det är nog snarare att fota med en välbekant kamera som ger de bästa bilderna.

Så åtminstone jag själv skall piska upp prylnisse ordentligt och lära honom sitta fint. Nej det blir ingen Fuji X-T3.

Om något år blir det kanske en Fuji X-H2. Förmodligen 1 år efter lanseringen. För då har jag nu lärt mig att priset ofta fallit med 30%. Tills dess skall prylnisse hållas i strypkoppel och vi får slita på det vi redan har. Vilket är alldeles för mycket.

Postat 2018-09-06 23:28 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera