En fotoblogg där jag skriver när jag känner för det.

Man skall inte ha för många bra bilder när man gör en fotobok.

Sitter här och kämpar med att skapa en fotobok. Många bilder från en Safari är svåra att redigera. Flera av dem med potential men svårredigerade på grund av det hårda ljuset.

Som en Leopard i ett träd med motljus och sittande i skuggan i trädet. Här skulle det behövas mycket DR.

Därför har det tagit 4 år innan jag verkligen gett mig på det. LR räckte inte riktigt till för att hantera en del bra bilder men som krävde extrem redigering. Kanske kunde jag fixat det i PS men jag är ingen mästare på det programmet.

Det är först nu med On1 Raw 2018 som jag lyckas få fram ett vettigt resultat. Fast med några tusen bilder där många är bra är det svårt att välja. Vad skall komma med och vad skall få leva kvar i databurken

För att ha något annat att göra en stund får det bli en blogg. Bilderna är lite slumpis valda från dagens redigering.

Safarin i Tanzania var verkligen en erfarenhet. Vi hade en egen Jeep och det var en klar fördel och vi hade en suverän guide.

Det finns folkliv i både stad och på landet som är intressant. Skall vi kalla detta gatufoto? Eller är det kanske bara "dirt track photo".

Masaierna är välkända. Vandrar runt bland alla rovdjur med endast en stav som försvar. De har gärna en mängd fruar och måste bygga en hydda till var och en av dem. De äter inte grönsaker utan äter bara kött och dricker djurens blod blandad med mjölk.

Fast många av dem är i dag också vakter på olika lodger och lär vara oslagbara att höra och slå ner på inkräktare av alla slag. Både djur och människor.

Detta är en av Afrikas värsta killers. Vattenbufffeln. Har ett otroligt dåligt humör och ingen man skall försöka ge lite gräs. 

Vi bodde oftast på Lodger eller vad det nu heter på svenska  fast ett par nätter i ett tältläger. Standarden vare bättre än jag trott och skulle jag åka igen skulle jag nog välja mer av detta. Man somnar med naturen och vaknar tillsammans med den.

När jag gick ut när det var mörkt hade jag en hyena ett par meter från mig ett par gånger. Vi verkade bli lika chockade båda två. Vi blev efter mörkret eskorterade av vakter med gevär rån restaurangtältet till våra egna. Det finns risk att lejon och annat man inte vill träffa på stigen tar sig in i lägret.

Frukosten och kvällsmiddagen är också en upplevelse. Att se solen gå upp eller ner med utsikt över ett fantastiskt landskap är en upplevelse. 

Det finns många små söta djur att fotografera. Det är inte alla som är stora och vill ha dig till middag.

För fågelfotografen finns det mycket att hämta. Har för mig vår guide sa det finns 450 arter i Tanzania.

Det finns också färggranna småkryp.

Giraffer är intressanta. Hela deras system i halsen för att kunna dricka vatten utan att dö av  törst är en intressant utveckling. Nej jag kommer inte tala om hur. Slå upp det.

Giraffer är alltid något speciellt.

Vad som blev extra adrenalinstint och en speciell upplevelse var mötet med lejonbröderna.Två stycken lejonhanar som var cirka 2 år. 

När man har rutan fullt öppen på Jeepen och har en sådan katt på ett par meters avstånd så flödar verkligen adrenalinet. Det är en enorm känsla när lejonet hör kameraslutaren och sätter fokus på mig och hans blick riktigt bränner sig in i objektivet.

En skräck och en förtjusning på en och samma gång. Den hade kunna hoppa in och riva mig i min öppna ruta men vi stirrade bara på varandra.

Inlagt 2017-12-14 23:49 | Läst 1475 ggr. | Permalink
Det var intressant text och fint bildreportage att få ta del av! Och väl gjord redigering! Tror din safarifotobok kommer att bli alldeles förträfflig.
Svar från Flash Gordon 2017-12-15 15:35
Tack Ragnar. Skönt med lite support när man sitter där och kämpar med sitt projekt.
Det blir nog en tjock bok. Jag har rensat radikalt bland alla de bilder jag tog under de där 10 dagarna safari. Det var 5-6 000 tusen till at börja med. Fotade med en 5DMKII och en 5DMKIII. Oftast det längsta mest använda objektivet på 5DMKIII.
Kvar finns nu 2 000 som de flesta är intressanta. Det är att välja bland alla dessa som är problemet.
Ofta hittar man bra bilder på ett djur i en sekvens och skapar ett par sidor. Sedan hittar
man bättre några hundra bilder senare.
Sedan är frågan om skall man ha text eller inte. Det är ofta svårare att skriva en vettig bra text än att välja bilder. Texten bör ha ett bidrag till bilderna och inte vara bara naiva kommentarer.
Att gör bra fotoböcker är kul men svårt.
Snygga och berättande bilder. Borde nog göra som du och greppa tag i bokskapandet speciellt då med alla djur i Afrika. Din nok kommer att bli mycket bra med dessa bilder.
Svar från Flash Gordon 2017-12-15 15:47
Ta tag i det Margareta. Du har skrivit så många reseberättelser med fantastiska bilder.
Jag vet inte hur det är hos dig men mina barn kommer nog inte orka gå igenom mina NAS-sevrar och välja bland alla bilder vad de vill behålla. Vad de vill behålla och vad som bara är ännu några v mina naturbilder.
Det är nog bilderna som jag publicerat i fotoböcker eller kalendrar som kommer leva vidare.
Jag har hittat mycket i mina släktingars negativ och bilder. Något som gett mig bilder till alla gamla historier och fått mig bättre förstå vår historia.
Kanske kan bra fotoböcker och kalendrar ge samma ledtrådar till barnbarn i en osäker framtid.
Bilderna på våra hårddiskar är nog vid det laget oläsliga.