I fotonernas värld
Virusfri namnlös start på augusti
Ensam på en öde ö i skärgården lär man inte behöva tänka på coronasmittan. Nu har jag redan haft sjukdomen, så jag behöver förhoppningsvis inte oroa mig så mycket ändå. Dessa bilder är från den andra och sista övernattningen på min kajakpaddling i Misterhults skärgård. Jag har inte lyckats hitta något namn på denna lilla ö. Den var öppen och trevlig och man gick från ena sidan till den andra på typ två minuter.
För den tekniskt intresserade kan jag nämna att sista bilden är en HDR skapad i Lightroom. Jag använde metoden för att få teckning i den ljusa månytan samtidigt som resten av bilden skulle bli vettigt exponerad. Bilden är tagen med teleobjektiv och exponeringstiderna blev ganska långa, vilket gjorde att månen flyttade sig lite under exponeringen. Därför är den något suddig.
Juliavslut på Svinskär med får
Det är nu 20 år sedan jag gjorde min första kajakpaddling med två tältövernattningar i skärgården. Den här gången hamnade jag i Misterhults skärgård och första övernattningen blev på en ö med namnet Svinskär. Jag såg dock inga svin, men där fanns får som jag blev lite osams med. Jag tyckte nämligen att jag hade rätt att ha min medhavda mat för mig själv, och fåren var av en annan uppfattning. När jag gick bort för att lägga maten i kajaken och vända upp och ner på den för att få ha maten i fred, blev jag stångad i rumpan.
Ås i söder
För några veckor sedan tog jag en omväg över Söderåsen på vägen hem från Ängelholm. Det blir lätt att jag bara besöker de mer spektakulära platserna som Skäralid och Klöva Hallar. Den här gången blev det en liten runda i Klåveröds strövområde med utgångspunkt från parkeringen vid Traneröds mosse.
Backar och bäck
Vi håller oss kvar på Österlen, närmare bestämt vid Vitemölla och dess strandbackar norr om samhället. Lite norr om dem i sin tur rinner Klammersbäck ut mot havet i en liten dal. Bymolnen fortsatte att torna upp sig, men jag slapp undan med några stänk från ovan.
Sandomgivna klippor
Skåne är känt för sina långa sandstränder och det är den vanligaste strandtypen i landskapet. Större klippstränder finns främst på Bjärehalvön, Kullaberg och vid Stenshuvud. Mindre klippstränder finns på några platser till, som här vid Vårhallen norr om Simrishamn och lite längre norrut vid Vik.
Det finns tydliga bevis på att stenbrytning förekommit vid Vårhallen. Om det har gjort platsen mer eller mindre intressant kan man fundera på. Oftast förfular sådana ingrepp i naturen, men det är inte helt självklart vid denna plats.




























