Grus Grus

Nu är det trantider! I torsdags kväll åkte jag till Pulken strax utanför Åhus, där tusentals tranor ofta samlas. Inte som Hornborgasjön, men klart sevärt ändå. Jag kom lite sent och tranorna hade redan börjat lämna ängarna vid Helge å för natten. Jag hade hoppats komma ännu närmare någon trana, men så blev inte fallet den här gången. Man måste respektera reservatsgränsen!

#1

#2

#3

#4

En flock gravänder flög över ängarna också.

#5

Solen har gått ner och det börjar skymma. Några av dagens sista tranflockar lyfter.

Blåsippan - och lite annat - uti backarna står

Ja, nu är det blåsippstider. Vid Lommarp utanför Hässleholm finns ett fint ställe, som många besöker varje vår. Fast det är inte det enda som kommit. Sådär på kvällskvisten är vitsipporna lite sömniga, men bland blomstren finns även vårlök och lungört.

#1

#2

#3

#4

#5

#6

#7

#8

#9

Konst eller inte?

Graffiti verkar finnas i hela världen, men i Aten tycker jag att det är mer vanligt förekommande än på många andra platser. Skall det betraktas som konst? I enstaka fall kanske, men personligen tycker jag att det oftast handlar om förstörelse. Jag blir särskilt arg när man har målat på tågvagnar!

Även om jag i allmänhet ogillar graffiti, så kan jag ofta fastna för det som fotomotiv. Lite motsägelsefullt kanske, men världen innehåller så mycket motsägelser i sig, att jag kan tillåta mig att vara inkonsekvent.

#1

#2

#3

#4

#5

#6

Även aktuella politiska budskap dök upp på gatorna.

#7

#8

#9

Sten i Aten

Lite vanvördigt kanske att kalla de antika lämningarna för "sten". Bakgrunden är att när min kompis Håkan varit på Knossos, så frågade jag hur det var och fick svaret "en massa sten".

För två veckor sedan fick jag tillfälle till ett kort besök i Aten, men eftersom det var första gången, så gick kameran varm. Det här inlägget handlar om de historiska lämningarna, och blir därmed det mest "turistiska". Det kommer fler inlägg som skildrar staden från en annan sida.

#1

Herodes Atticus teater på Akropolis' sluttning.

#2

Parthenon-templet.

#3

De flesta känner nog igen Parthenon från den här vinkeln. I svartvitt blir turisterna lite mindre framträdande.

#4

Porch of the Caryatids.

#5

Dionysos teater.

#6

Kloak i den antika Agoran, Akropolis i bakgrunden.

#7

Hephaestos tempel.

#8

Hephaestos tempel är mer välbevarat än Parthenon, fast man har ju inte sprängt det i bitar heller.

#9

Panathenaic stadium byggdes av romarna, men renoverades i slutet av 1800-talet.

#10

Vindarnas badhus. Akropolis i bakgrunden.

#11

Från Lycabettus hill har man en 360-graders utsikt över den stora staden. Det här är i riktning mot centrum, Akropolis och havet.

Vandrar vid Verkeån igen

Vinterns andra vandring längs Verkeån. Den här gången är jag längre österut, mellan mynningen i Hanöbukten och Brösarps backar. Här är landskapet mer öppet än längre in i landet och både motiven och vyerna blir annorlunda. Är du nyfiken på den förra vandingen så finns den här.

Snön har nu försvunnit (nästan) och det är lite vår i luften. Dagen är lite blåsig och det märks på de öppna backarna, men solen bryter tidvis igenom de tunna molnen.

#1
Jag fascinerades av mönstret på den här trädstammen.

#2

Ett förfallet hus. Det låg precis intill en bebodd gård, så det var inte läge för vidare utforskning. Jag stör mig lite på de vita diagonala spröten.

#3

Längs museijärnvägen ligger sliprar här och där. Jag kände för en hård svartvit konvertering av det här motivet. Ser du rälsspiken?

#4

Det här motivet var vackert i verkligheten. Mossan lös så fint i motljuset. Jag har försökt att återskapa stämningen jag upplevde, men får man göra en bild så rörig? Kan de dominerande stammarna uppväga alla kvistar?

#5

Spricka i tallstam. Jag har en variant tagen högre upp längs stammen utan lövhögen, men jag valde denna.

#6

Det blåser i Skåne ibland och ställer man ett jakttorn på öppen mark så måste det förankras. En jättestor sten måste ju funka bra! Tjaa...

#7

Enstaka snöfläckar fanns kvar. Jag tvekade om jag skulle gör den här i färg eller svartvitt, men valet föll till slut på svartvitt.

#8

Det här förvridna trädet skrek: Fota mig!

#9

Jag pinnade på bra i slutet för att hinna fram till Havängsdösen innan kvällssolen försvunnit. Jag tänkte att det kunde blivit fint med stenarna upplysta av guldaktigt solljus med blå himmel och hav i bakgrunden. Det sket sig. En blå timmen-bild blev det istället. Jag har medvetet behållit den blå tonen. Stenshuvud syns i bakgrunden.

#10

Kliché-bild eller vackert? Beror på smaken.