Dagens skörd

Meddelar några bilder från när jag var ute och luftade kameran i eftermiddags.  

På Medborgarplatsen stod en band norska musikanter och spelade. Norrmännen verkar älska att gå ut och paradera och spela mässingblås. Antagligen är det traditionen med syttende mai. På samma sätt som tyskarna har de bumpabumpan i blodet. Trevligt när de kan vara här och spela - vi har ju inte riktigt de traditionerna här. 

Tänkte att jag skulle få en bra närbild på mässingblänket. En tubaspelare tyckte det var lustigt. 

Gick vidare längs Folkungagatan. Där gled en raggare fram i en gammal amerikanare. Härliga bilar. Varför gör man inte sådana bilar längre? Här är ett område där utvecklingen går bakåt. Skulden ligger naturligtvis främst hos klimathysterikarna som har makten i sitt våld. 

Gick sedan förbi Lidl. Där stod en nunna och skulle betala. Antagligen från Sankt Eriks katolska domkyrka. Tänkte att det skulle kunna bli en fin bild. Tyvärr lyckades jag inte riktigt i föresatsen att agera fluga på väggen. 

Kom sedan fram till det som var huvudmålet för dagen nämligen kullerstenarna vid Katarina. Det finns en gata upp mot Mosebacke som har helt otroliga kullerstenar. De är runda som klot och gräset växer friskt runt om dem. Det har inte så mycket med väg att göra - snarare mosaik, konst. Försökte plåta dem men resultatet blev inte så lyckat. Hade fel objektiv, 35 mm. Gatan är smal så ett tele tror jag kan fungera bättre. Det blir ett av mina projekt. 

Hur som helst: norska musikanter, en amerikanare, en nunna, kullerstenar. Trots allt en hyfsad dagens skörd. Med den får man vara nöjd. 

Gyllene snittet

Har på sistone experimenterat  en del med gyllene snittet. Gyllene snittet var känt redan av antikens lärde. Inom konst och arkitektur är snittet centralt. Snittet anses ofta ha sitt ursprung i sfärernas harmoni. Det anses som en grundregel att om en bild komponeras med snittet som utgångspunkt, kommer bilden att vila i skön balans. 

Emellertid visar sig detta ofta vara en sanning med modifikation. Om man mer aktivt börjar jobba med snittet, finner man att det tvärtom ofta kan verka disharmoniserande: 

Här är ett exempel. När snittet är så här tjockt och färggrant tar det lätt över kompositionen. Därmed uppstår en spänning gentemot motivet i bilden. Undvik överlastning. 

Att snittet kan verka spänningsskapande gäller emellertid ej blott för tjocka färgglada snitt: 

Här har vi ett snitt som är raka motsatsen till snittet ovan. Snittet är här knivtunt och helt färgneutralt. Snittet är skuret i en perfekt halvdiagonal som borde verka harmoniserande. Ändå upplever vi en spänning gentemot motivet. 

Ett exempel på ett liggande snitt. Ej heller här förmår snittet skapa harmoni. Att snittet är skuret med spetsar kan möjligtvis påverka. 

Här är ett exempel på ett centralsnitt och som således inte är gyllene. Ändå upplever vi en större harmoni i bilden jämfört med den ovan. 

Exemplen visar således att gyllene snittet är ett användbart redskap i kompositionslådan. Men det måste brukas med försiktighet. Ofta kan det tvärtemot intentionerna verka disharmoniserande. Det finns inga regler utan man måste helt enkelt pröva sig fram. 

Att träna simultankapaciteten

Simultankapaciteteten - förmågan att göra många saker samtidigt - är en konst som få behärskar. Kvinnor är erkänt bättre på den än män. Just därför kan de senare må bra av lite träning på området. Ofta går det bra att träna med enkla övningar - övningar som kan förefalla triviala, men som när man prövar på dem ofta visar sig vara svårare än man tror. 

En bra sådan övning är den att försöka dricka kaffe och titta in i en kamera samtidigt. Låter enkelt men är faktiskt svårare än man tror. Här har vi en yngling som tänker ge sig på vågspelet. Titta in i kameran. Sedan lyft kaffekoppen...

Aj då! Gick visst lite för fort när koppen skulle föras mot munnen. Det gör inget. Bara att försöka igen: 

Titta in i kameran...fatta koppen...

Japp! Där satt den! Snyggt jobbat. 

Här har vi en man som också vill prova. Fixera blicken på kameran...

Lyft koppen och fortsätt att titta in i kameran. Bra, fullfölj! 

Rätt på första försöket! Starkt! Helt klart en naturbegåvning. 

Big Hands

Idag slank jag förbi Nikons event nere i Kungsan. Big Hands och lanseringen av deras nya spegellösa superkamera. 

Big hands. 

Nikons tält. Tyvärr urartade tillställningen snabbt till ett gubbdagis. 

Som sagt, gubbdagis var namnet. 

Vad skall man säga om kameran? Måste säga att jag var positivt överraskad. Kameran var mycket smidig. Otroligt rapp för att vara en liten spegellös kamera. Autofokusen snabb. Magnesiumhyddan ger kameran ett säkert, proffsigt intryck. Autofokuspunkterna i själva sensorn känns som framtiden. Och storleken på objektiven! Teleobjektivet 30-110 motsvarande 80-300! Det känns minst sagt klumpigt att fota med 70-200:an efter det. Jag var också positivt överraskad över den elektroniska sökaren. Har tidigare varit skeptisk till den, men den var riktigt trevlig. Snabbheten och filmmöjligheterna gör att kameran kommer att bli en favorit för såna som vill fota/filma sina ungar eller hundar. 

Det enda abret var väl frånvaron av riktigt kort skärpedjup. Intrycket är att för att spegelkameror skall konkurrera med spegellösa i framtiden måste man upp i fullformat. Spegelkameran har två fördelar, nämligen den optiska sökaren och det korta skärpedjupet. För att dessa skall komma till sin rätt måste man upp i fullformat. Samtidigt går det inte komma i för stor förpackning. 

Efteråt satte jag mig på bänkarna vid stora fontänen. Höstkyla i luften. 

Solen sjönk och stora skuggan tog vid. Det var dags att gå hem och göra kväll. 

Manipulering pågår!

Senare tiders händelser har fått undertecknad att reflektera över det här med att manipulera bilder. När och hur är det rätt att manipulera en bild? Tror att jag kan säga att jag inte har tillhört värstingarna. Men samtidigt är man ju inte helt ren. Känner därför att jag vill komma ut och visa upp mina manipulationer. Inalles har jag under min korta fotokarriär manipulerat sex bilder enligt Fotosidans definition. Dessa meddelas här. 

Skrattmås som fiskar i slussen. Bilden publicerad i blogginlägg. Bakgrunden blev för rörig så jag var tvungen att ta den i svartvitt. Samtidigt ville jag ha färg på fågelns ben och näbb. Jag hade därför inget annat val än att manipulera. 

Samma situation här. Bakgrunden var för rörig. Min enda utväg var att manipulera. 

I denna bild var väl manipuleringen inte nödvändig. Men den möjliggjorde en rolig grej med gubben i tidningen. 

Handelshögskolan. En gång i tiden satt jag och doktorerade i rummet längst upp. Flitens lampa lyser fortfarande där. För att markera fönstret var jag tvungen att lägga på lite gaussisk oskärpa på resten av bilden. 

Gudstjänst i ryska kyrkan. Bilden tagen med en Canon G12, så allt blev skarpt. Bildens behållning är naturligtvis den lille pojken. För att han inte skall uppslukas var jag tvungen att lägga på lite gaussisk oskärpa på allt annat. 

Enda bilden som manipulerats post Terje. Måste erkänna att jag blev lite inspirerad av vad kreativ redigering kan åstadkomma. I framtiden vill jag gärna försöka utveckla min manipulativa sida.