Ett hus

Bergsätra byggdes 1914 på initiativ av Gustaf Dalén, detta efter AGAs flytt från Södermalm till Lidingö 1912. Pga de långa resorna för arbetarna så beslutade man att bygga nya bostäder i närheten av fabriken. Gustaf Dalén fick Nobelpris i fysik 1912.

Arkitekt Erik Hahr fick av byggmästaren Nils Lundberg i uppdrag att rita byggnaden. Längan som uppfördes hade 15 uppgångar med totalt 85 lägenheter, de flesta på ett rum och kök. När byggnaden var klar 1914 så var hyran 150 kr per år. Det fanns även en ungkarlsvåning där man kunde hyra rum för 30 kr per månad. 1917 varierade lönerna mellan 46 och 56 öre per timme plus ackord, en normal arbetsvecka var 56 timmar.

Erik Hahr som ritade byggnaden utbildade sig i dekorationsmåleri och arbetade bland annat med restaureringen av Gripsholms slott. Hahrs arkitektur präglades av tyska influenser, precis som de tyska förebilderna uppfördes byggnaden med tydliga sociala ambitioner att skapa goda bostäder. Arkitektoniskt hämtades idéerna från de tyska förebilderna, byggnaderna skulle vara enkla och strikta utan för mycket dekor.

På gården uppfördes dansbana, där Bergsätraborna ordnade höst- och vårfester. I valvet fanns bion Röda Ugglan och speceriaffär. Dock hörde bostaden ihop med anställningen och den som slutade på AGA fick också lämna lägenheten.
I dag är hela Gamla längan (bilden) ombyggd invändigt till exklusiva bostadsrätter.

2014-05-29 11:44   janolof

Arkitekturhistoria (och social-) är alltid intressant, inte minst med fina bilder till.

Svar från Turbo56 2014-05-29 11:55

Tack Jan-Olof, ombyggnaden som gjordes i början av 2000 utfördes med försiktighet och man behöll det mesta i byggnaden, inklusive de gamla vackra trapphusen.

2014-05-29 12:01   Lena Holm

Stilsäkra bilder och en välberättad historia. Trapphuset blev en spännande bild och skuggorna som bildar sicksackmönstret på trappan fick mej att fundera en stund.
Hälsningar Lena

Svar från Turbo56 2014-05-29 12:10

Tack Lena, kul att du tänkte på de sicksackformade skuggorna av räcket.
Trapphus precis som broar kan vara riktigt spännande.

2014-05-29 12:18   Wolfgang

Ett vackert hus och mycket fint fotograferat! Intressant med den historiska beskrivningen. Jag är förvånad att man hade tyska förebilder. Jag kan inte komma ihåg att jag har sett så pass trevliga arbetarbostäder i Berlin från den tiden. Dagens bild är trapphuset! Otroligt fina linjer!

Svar från Turbo56 2014-05-30 06:50

Tack Wolfgang, tysk kultur har alltid varit viktigt för svenskar och då även tysk arkitektur.
Trapphusen är fina, jag låg på rygg när jag tog bilden.

2014-05-29 14:10   alf109

Fin byggnad, men tänk vad kul det skulle vara om det fortfarande fanns sådana här miljöer som hyreslägenheter till rimlig kostnad och en blandning av innevånare i olika åldersgrupper och från olika samhällsklasser.
-affe

Svar från Turbo56 2014-05-30 07:08

Tack Alf, andelen hyresrätter minskar stadigt, vilket är synd, framför allt ungdomar har svårt att komma in på bostadsmarknaden när alla bostäder blir så dyra.
De boende i byggnaden på bilderna är en blandning av ungdomar, ensamstående och familjer både med och utan barn och naturligtvis pensionärer, en trevlig blandning av människor.

2014-05-29 19:42   Heléne Alklid

Intressant inlägg och bild nummer tre är magisk!
Snyggt fotat som vanligt!
Ha en riktigt fin kväll!

Svar från Turbo56 2014-05-30 06:52

Tack Heléne, trapphus är ofta spännande pga. geometrierna, linjer och kurvor som möts i olika mönster.

2014-05-30 21:54   Margareta Cortés

Intressant läsning. Gissar att de ombyggda lägenheterna är lite större nu än ett rum o kök. Var i Helsingfors nyligen och fick höra att de vanligaste lägenheterna där var på två rum o kök. Verkar vara mindre krav på utrymme.

Svar från Turbo56 2014-05-31 10:16

Tack Margareta, lägenheterna är definitivt större, de ursprungliga 85 lägenheterna har blivit 56, de slog samman ett antal ettor och tvåor och gjorde fyror och några femmor.
En fördel med att de har slagit samman mindre lägenheter är att rummen blir stora, i vår lägenhet är i princip alla rum ungefär 25 kvadratmeter.