Stålgrått

Det är förmiddag, den blå timmen har redan dragit sig tillbaka som en dröm man inte riktigt minns.
Luften är stålgrå, tung av iskristaller, som om dagen håller andan. Havet är svart, inte hotfullt utan djupt, en yta som slukar ljuset och behåller det för sig självt.
Allt rör sig långsamt, vågorna, tankarna, tiden.
Det finns inget löfte här, men heller inga krav, endast denna stund där världen står kvar i sin dämpade färgskala och man själv får vara en del av det osagda.

Wolfgang 2026-01-08 20:15

Mycket snyggt ljus, Stefan! God fortsättning Wolfgang

Svar från Turbo56 2026-01-09 09:45

Tack Wolfgang, det är förmiddag, luften ligger stålgrå, tät men inte tung, som om dagen ännu inte bestämt sig för vilken riktning den ska ta.
Ljuset faller utan dramatik, jämnar ut konturerna, suddar ut gränsen mellan rörelse och vila.
Allt väntar, även tiden.
Ha en fin fredag

RolfEric 2026-01-09 06:26

Jag gillar speciellt den sista bildens enkla lugna geometri.

Svar från Turbo56 2026-01-09 09:43

Tack Rolf, allt rör sig långsamt här.
Ljuset tvekar innan det fäster vid sakerna och världen känns tillfällig, upphängd mellan natt och dag.
Det är förmiddag, men gryningen har inte riktigt släppt taget ännu.
Ha en fin dag.

Bjarne 2026-01-09 09:37

Härlig stämning i dessa bilder! Här finns flera kandidater till favoriter, men till slut landar jag i nummer tre. En suggestiv stämning bort över vattnet till vänster i bilden och jag tycker stenarna balanserar objekten till höger i bild mycket bra.
Hälsningar Bjarne

Svar från Turbo56 2026-01-09 09:40

Tack Bjarne, förmiddagen står stilla som ett återhållet andetag.
Den blå timmen har redan glidit undan och lämnat efter sig en kant av kyla i ljuset.
Luften är stålgrå, tät som om den bär på något osagt och havet ligger svart inte hotfullt, bara slutet, som en tanke man inte längre vill öppna.
Ha en fin fredag.

Vibybo 2026-01-09 14:14

Härligt stålgrå bilder med lätta infärgningar av gammelrosa. Båda kan fås om man blandar en klar färg med vitt innehållande ett stänk sotsvart. Gillar de rosa inslagen. Stålblått är också en favoritfärg, vanlig, praktisk och användbar till mycket. På sista bilden blandas de färgerna just ovanför det avlägsna skogsbrynet så det nästan, men bara nästan, stöter i grönt.

Svar från Turbo56 2026-01-13 23:29

Tack Stefan, allt rör sig långsamt här.
Ljuset tvekar innan det fäster vid sakerna, och världen känns tillfällig, upphängd mellan natt och dag.
Det är förmiddag, men morgonen har inte riktigt släppt taget ännu.
Det är den tid på dygnet som jag uppskattar.

pisces 2026-01-10 07:13

vintern är så vacker i dina ögon. önskar att jag kunde se den så. idag faller jag mest för bild nr 3 och 4 - oerhört vackert. 🙏

Svar från Turbo56 2026-01-13 23:33

Tack Malinka, en vintermorgon när snön ligger över världen bär på en sorts stilla förtrollning som inte behöver anstränga sig för att märkas. Ljuset är annorlunda, nästan självlysande, som om dagen tänds inifrån.

Snön ligger där som ett tunt, men ändå mäktigt täcke som får världen att kännas nytvättad och nyfödd.
Träden står tysta, dignande av frost och snö, som om de håller kvar andan för att inte störa morgonens första ljus. Varje gren blir en penselstråke i en målning som bara finns just nu, innan solen hinner smälta detaljerna.

Vintermorgonens magi ligger inte bara i snön som täcker allt, utan i hur den öppnar ett rum där man får vara stilla, lyssna och låta sig omslutas av det tysta ljuset.