På morgonen den 17e februari

I dag går jag i Stig Trenters fotspår, efter det att jag parkerade bilen på Östra Varvsgatan där Stig Trenters bok "Kalla handen" utspelas fortsätter jag upp längs Breda gatan, där jag passerar Bergsgränd och Sjömansgränd för att slutligen komma fram till Långa gatan. Gatan är den längsta gatan i kvarteret, den är hela 150 meter lång, mitt på gatan ligger ett litet rött hus med nummer 10 B, entrédörren är inte högre än 1,50 meter, det är Dödgrävarens hus. Dödgrävarbostaden är en enrumsstuga från 1770-talet, det är timrat och panelat och rödfärgat. Inne på gården finns ett litet hus av gråsten, det är den tidigare likboden. Det behövdes en dödgrävare i kvarteret för här lät Karl XI anlägga en kyrkogård, den låg söder om Långa gatan.

På morgonen den 15e februari, Breda gatan

Idag tog jag en kort fotopromenad på det som förr kallades Båtsmansstaden, år 1646 tog Drottning Kristina initiativet att här inrätta ett sjukhus och bostäder för sjömän. Den första bebyggelsen bestod av fjorton små hus som fungerade som sjukstugor för båtsmän.

Idag upplevs Djurgårdsstaden som en idyll i närheten av Gröna Lunds. Djurgårdsstaden består huvudsakligen av trähusbebyggelse från 1700-talet. Husen fungerade som bostäder åt arbetarna vid Djurgårdsvarvet och tjärvräkare vid ett tjärhov på Södermalm, som 1886 flyttades till Beckholmen. Mer ståndsmässiga tvåvåningshus kom till senare, de är panelade och målade i klassicismens ljusa färger och kantar de båda huvudgatorna Långa gatan och Breda gatan, medan rödmålade stugor omger de kuperade små gatorna Östra Varvsgatan och Sjömansgränd. Vid Östra Varvsgatan utspelar sig Stieg Trenters deckare Kalla handen.

På morgonen den 14e februari

Jag har svårt att slita mig från området runt Mariaberget, fast i morgon blir det någonting annat.

Mariahissen vars spetsiga torn man ser i siluett till vänster i bilden uppfördes åren 1885-1886 efter ritningar av arkitekt Gustaf Dahl. Byggnaden är i nygotisk stil med spetsbågefönster, tinnar och torn.

Helgeandsholmen

I slutet av 1200-talet grundades Helgeandshuset – Helige andes hus på holmarna. Det var stadens första inrättning för fattiga och sjuka och innehöll hospital, kapell och kyrkogård, århundradena gick och gyttret av hus tätnade.

Den 21 augusti 1463 lät kung Kristian 1 kväsa ett bondeuppror från Upplands bönder på Helgeandsholmen där ett drygt sextiotal bönder dödades och 21 tillfångatogs varav nio avrättades. Bondeupproret hade startat efter att Kristian 1 hade avsatt Ärkebiskop Jöns Bengtsson som kungens ställföreträdande den 14 augusti.

På 1500-talet var holmarna fulla av ekonomibyggnader till Slottet Tre Kronors självhushåll, byggda ovanpå Helgeandshuset. Här bryggdes öl och man födde upp och slaktade kreatur. Här stod även fiskebodar vid stränderna och trängdes med tvätterier och vattenkvarnar.

På drottning Kristinas tid fick Helgeandsholmen ett mer ståndsmässigt utseende. År 1647 revs Apoteket Morianen och här byggdes nu ett stort hovstall för Karl XI:s räkning. Här stod 200 hästar i en byggnad som också innehöll rid- och vagnshus. Hovstallet stod kvar till slutet av 1800-talet då man började höja holmen. Under perioden 1897–1905 byggdes Riksdagshuset och det före detta riksbankshuset, och den 11 januari 1905 flyttade Riksdagen in i det nya huset. Gatan som skiljer de båda byggnaderna åt är Riksgatan. Parken framför (öster om) Riksdagshuset heter Riksplan. Byggnaderna byggdes om 1978–1983 och efter det huserar Sveriges Riksdag i bägge husen.

Den åttonde februari

Ännu en kall vinterdag när morgonpromenaden blev kort, jag stannade till och tog en bild mot Riddarholmen.