Körsbärsblom med virvelbokeh i stenstan

Japan har firat körsbärsblomningen sedan 700-talet! Det kom fram i radions P1, Nordegren och Epstein, drygt halvvägs in i tisdagens program.

#Nordegren ? Epstein om körsbärsblom

Och körsbärsträden i Kungsträdgården har skänkts dit av japanske kejsaren! 1998, då Stockholm var kulturhuvudstad.

Här i Norrköping har vi - utöver de körsbärsträd som står på privat mark - stans egna. Nu blommar de! Här ett par bilder inifrån stenstan. Objektiv Helios 44. Tidiga versioner är kända för att ge påtaglig virvelbokeh. Det här exemplaret är bara 50 år eller så, men nog kan man skönja lite virvelbokeh i första och tredje bilden?

Pentax K-1 med MC Helios -  44K - 4 58mm, full öppning f/2. Orange fläcken är destinationsskylten på en buss.

Samma men bländare 5,6. Här blev stenstadsbakgrunden bara jobbig tycker jag.

Även här bländare 5,6. Kanske lite virvelbokeh.

Dos 4

Inbokning kl 12.32 i Mässhallen låt militäriskt exakt, men på plats precis lagom 12.22 var det lång coronagles kö.  Schemat hade spruckit. Det var lite aprilkyligt, men vi köade svenskt snällt. Då kom jag på att det bara var svenskar i kön. Efter ett tag hörde jag ett par prata finska sinsemellan. Annars hördes bara svenska. Inne i stan hörs mycket arabiska, men inte i den här kön. Parallella samhällen.

Blev insläppt 13.02, sen en kortare kö, sen 1/2 dos Moderna. Eftersom jag mått direkt illa av tidigare vaccin hade jag fått ett illamåendemedel. Det fungerade. Frampå kvällen kände jag mig rätt ruggig och trött.

Idag blev det sovmorron. Det ömmar på injektionsstället men utöver det, tröttheten och ruggigheten så verkar jag klarat mig från biverkningar.

Stenstans vårtecken

Nere vid Strömmen började grönskan grönska för en vecka sen. I tisdags såg det ut så här enligt mobiltelefonen. Om ni vill samma vy  återgiven i en helt annan och högre kvalité, kolla Mikael Romus bild på gruppen Cityscapes från i går lördag.

Mikael har lirkat fram detaljer som min mobil inte sett och fångat vyn som den borde fångas - som ni ser så lutade jag mobilen neråt, husen ser ut att luta fast de står rakt. Jag stod dumt nog på Spången, en stålkonstruktion som ser stadig ut men kommer i självsvängning av minsta belastning, det räcker med att ett barn traskar på däcket, och vibrationerna gör bilden suddig. Mikael valde ett stadigt landfäste att stå på.  

Uppe på Bryggargatan kånkade dom som jobbar på kvarterskrogen fram utemöblerna inför sommarsäsongen.

Från källarförråd ut i vårsolens glans. Rustika bänkar och bord, ölstället kör utan krusiduller!

Ryskfinansierade kinesiska elsparkcyklar intar stans trottoarer

Nu har Fredrik Hjelm på Voi fått DN att ta in en ny debattartikel där har propagerar för att städerna ska byggas om för att gynna hans elsparkcykelfirma. Vilt vevande med armarna drar han in Ukraina och klimatkrisen som argument. Hjelm är helt blind för att hans verksamhet gör trottoarerna farliga för folk som går med sina egna två fötter. Länk till hans inlägg 17 april:

https://www.dn.se/debatt/vagen-ut-ur-bilberoendet-gar-via-smart-mobilitet/

Jag har själv varit nära att bli påkörd. Tjejerna väjde i sista stund och hamnade i en hög på gatan. Allt var mitt fel, sa dom, eftersom jag gått på trottoaren.

Elsparktöttingarna  är miljöbovar. De kostar stål, plast, sällsynta metaller i tillverkning, slits ner på några månader och slängs.

Varför finns inte antivoiare? Voi har med rysk finansiering sett till att stadstrottoarerna intagits av kinesiskbyggda elsparkstöttingar.  Dom som använder apparaterna betalar för att bli registrerade av kinesisk elektronik. Allt lagras i molnet. 

Med ett minimum av konspirationstänkande borde nån antivaxxare misstänka att Kina tar del av allt. Vem du är, när du åker, vart du åker. Din mobil har fått cookies inlagrade. Den har ju mikrofon, platsminne och kamera så inte bara Alexa och Siri utan kineserna kan få reda på allt om dig. Och ryssarna kan vilja ha mer än rubel för sin medverkan. Se där ett konspirationstänk som skulle kunna få Voi på fall!

Inte Voi, men samma idé, att trottoarerna är till för elsparkcyklarna.

Här kommer  nån åkande med konstig hållning

Han multitaskar. Sköter en förhandling per mobiltelefon medan han kör elsparkcykel på trottoaren.

Faran över för ögonblicket. Men man måste vända sig om var femtonde sekund, dom är tysta och snabba och de som kör har noll koll på trafikreglerna.

Ogratis däcktryckselektronik

Pga massiv efterfrågan i anslutning till min förra blogg, "Byta till sommardäck" (Stephan Axelsson undrade lite) kommer här klipp från en artikel jag skrev åt tidningen Elbilen för några år sen.

-----

Nere i Europa rullar bilarna på samma hjul året runt. Många struntar i att kolla trycket utan kör tills det händer något. I Sverige byts hjulen två gånger om året. Då kollar man troligen trycket. Så det är inte fullt så illa här, men ändå krävs numera elektronisk däcktrycksövervakning.

Ett system har givare i varje hjul och trådlös överföring till bilens elektronik. (Ett annat, värt en egen artikel, använder bilens egna givare och räknar fram eventuella tryckavvikelser i realtid.)

Kostnaderna för inköp och drift blir höga om vinterhjulen måste ha sensorer. Det kan bli frågan om upp 2500 kronor per hjul för de mest exklusiva bilarna. Batterierna kan inte bytas, hela sensorerna måste bytas minst vart femte år. Det blir en hel del pengar. 

Förhoppningsvis håller bilisterna ändå systemen i gång, åtminstone då det gäller sommarhjulen. För hur kul är det att köra en bil där varningslampor lyser? Eller att försöka sälja en sådan bil?

BILPROVNINGENS SYN

Morgan Isacsson är expert för dessa frågor på Bilprovningen. Han menar att alldeles för många struntar i att kolla trycket. Lågt lufttryck kostar pengar i bränsleförbrukning men bidrar också till en avsevärd del av olycksfallen i trafiken. En uppföljning av att däcktrycksövervakningen verkligen fungerar skulle ge utslag i statistiken, en statistik som ju speglar mänskligt lidande. 

Däcktrycksövervakning behövs för alla fordon. Där har timmersläpen uppe i Norrland varit tidigt ute och införskaffat utrustningen frivilligt. För att spara pengar och för att helt enkelt komma fram. 

Systemet med givare i varje däck är bra genom att ge klar information om tryck och i vissa fall även temperatur. De här ABS-baserade systemen verkar betydligt trubbigare.

DÄCKVERKSTADEN SER FÖRÄNDRINGEN KOMMA

Michael Karlsson basar på Däckland i centrala Norrköping. Han berättar att allt fler bilar har sensorer. USA:s lagkrav 2007 startade trenden. Europeiska bilar följde efter. Efterfrågan på sensorbyten ökar. Batterierna klarar 3-4 år, sen måste hela sensorn bytas. Om man lagar däcket med punkteringsspray har man med 90 % sannolikhet också ett sensorbyte att göra. Sensorn klabbar igen av geggan.

Michael tar fram en utbytt sensor. Ventildelen är svårt korroderad och gängan helt av. Den del som sitter inne i hjulet ser också illa medfaren ut.

För Däckland skulle det bli besvärligt att hålla alla bilmodellers sensorer i lager. I stället har man valt att göra som andra i Däckia-kedjan, ha en enda programmeringsbar sensortyp. Den är amerikansk och heter Cub. Med programmeringsboxen DBD-II kan Michael flytta koden från den defekta enheten till den nya sensorn. Bilen märker ingen skillnad. Att starta så att säga från noll går också, men är mer krävande eftersom man då måste in i bilens elektronik.

Däckland tar 750:- per sensor.  (Detta var alltså för några år sen). Då ingår programmering och montering om kunden samtidigt köper nya hjul. Originalsensorerna brukar kosta mer. Om bara sensorn ska bytas kostar monteringen 200-300:- per hjul. Det plockar ju till, men att köra utan har också nackdelar. Han hade nyss inne en kund som avstått från sensorer i vinterhjulen men kom tillbaka eftersom han inte stod ut med varningsblinkandet på instrumentbrädan.