** Idag gör vi arbeten på vårt system, kortare störningar och nedtid kan förekomma. **
Om Fotosidans grupp Cityscapes och mycket annat.

Snösvängen 1731 ff.

Snö på taken behöver ibland tas bort. Dels för att den inte ska dråsa ner på gatan där det går folk, dels för att förebygga skador på huset. Cykeln snö - is - smältvatten - frysning är inte bra. Tegel fryser sönder, plåt går upp i fogarna, smältvatten som blir stående i takfotsrännan kan läcka in.  Av tradition sköter plåtslagare snöröjningen på taken. De är vana vid höjdjobb, har den utrustning som behövs och färre plåtslageriuppdrag på vintern.

Här har dom fått ner det värsta från taket på Norrköpings äldsta bostadshus. En man på gatan med visselpipa. En signal, håll igen! Två signaler, kom igen!

Norrköping har ont om gamla hus. Ryssarna brände ner Norrköping 1719. Det lilla som stod kvar är i stort sett borta efter 1960-talets egna härjningar. Men, som det står på Rådhuset, "likt en fågel Fenix har hon alltid rest sig ur elden och askan".  Där gatorna fått ligga kvar och tomterna inte ändrats kan stadsborna känna igen sig om det byggts nya hus där.

Detta hus byggdes troligen kring 1730. Byggherre handelsmannen Lars Lindahl. Efter åtskilliga förvecklingar lyckades han förvärva marken och få dåtidens motsvarighet till bygglov.

Det följande är hämtat ur norrkopingprojekt´s Blog

som hämtat lilla bilden från turist.norrkoping.

"När huset byggdes, över de gamla källarrummen, användes tegel, som med stor sannolikhet kom från Stegeborgs slottsruin. Som så många andra köpmän var Lindahl även skeppsredare, han ägde en del av fartyget ”Johannes Döparen”, med vilket tegel fraktades från slottsruinen till Norrköping.

Foto: turistnorrkoping, "Huset i Dalen"

Man kan väl tycka att det är ganska märkligt att byggnadsmaterialet till det nya huset i Dalen, år 1731, tidigare gjort god tjänst under de tider, då Sturar och Vasar satt som herrar på fästet vid inloppet till Slätbaken.

Hur kan man då vara säker på, att det befintliga huset på tomt nr 1 i Dalkarlen, verkligen är det som byggdes i början 1730-talet? Det finns ett instrument över en verkställd värdering för brandförsäkring år 1802, som beskriver huset på följande sätt: ”Ett stenhus af 2ne våningar uppfördt på 1720-talet men år 1783 ombyggt och försett med nytt tak samt år 1799 till inredning uthi nedre våningen … och porten förbättrat …” Husets yttre mått, som anges noga, stämmer väl överens med de nuvarande. Under denna byggnad, heter det vidare, ”2ne välvda valv 11½ aln långa och 5 alnar höga, samt den ena 4 alnar 9 tum bred och den andra 6 alnar bred, med trappor av sten samt 2ne bjälkkällare”."

Inlagt 2021-02-19 10:17 | Läst 584 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Intressant läsning! Tack för all historisk info, spännande att läsa om gamla hus.
Svar från Måns H 2021-02-19 17:51
Tack själv för återkopplingen!
Lätt att förstå att det är viktigt både ur säkerhetssynpunkt och underhållssynpynkt. Hur gör man med moderna höghus? Kanske mångdubbelt högre än dessa? Kan tycka att det borde gå att ha någon form av kortvarig uppvärmning av det yttersta skiktet, eller som vissa flygplan har på vingens framkant. Bra och aktuell blogg trots dom fina gamla husen, hälsningar/ Björn
Svar från Måns H 2021-02-19 18:34
Höghus: Grundidén är att taket ska vara dimensionerat för att klara normal snölast för regionen. Stuprör förläggs invändigt för att inte frysa. Takbrunnarna eller vad de heter kan elvärmas. Det mesta smälter bort allteftersom. Ibland blir det så mycket och så tung snö att den måste bort. Jag tror att det måste skottas manuellt. Att smälta bort rubb o stubb kanske förekommer, jag har inte koll. Det förekommer på en del gångbanor (då med returvärme från fjärrvärme) så tekniken finns.

Det kan vara lurigt med snölaster. Snön lägger sig inte alltid i ett jämnt fint täcke utan tornar upp sig här och där, kanske i lä. Då och då rasar tak in om snön blir sådär jättetung som den nån gång kan bli.