Yngve Larsson skapade Stockholmshistoria

Slussen, Västerbron, Bromma flygplats, tunnelbanan, förortsutbyggnaderna, Skogskyrkogården, Norrmalmsregleringen  och väldigt mycket mer har samma namn i bakgrunden, Yngve Larsson.  Om storverket Slussen sa han att Mälardrottningens gemak nu möblerats med en funkismöbel. 

Foto  Jan de Meyere tillgängligt via Wikipedia. Fenomenalt porträtt taget ca 1925-1941.  

Wikipedia har en "utmärkt artikel" om Yngve Larsson. Där framgår hans oerhörda verksamhetsomfattning och även att han blev besviken då utvecklingen spårade ur. Hötorgcitys fem trumpetstötar borde följas av kammarmusik. Om man är det minsta intresserad av Stockholms stadsbyggande är Wikipedias artikel väl värd att ta del av. 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Yngve_Larsson 

Detaljer kan vara viktiga. Stockholm införde under hans tid regler som innebar att fastighetsägaren är skyldig att bekosta och sätta upp skyltar med gatunamn och kvartersbenämning å plats som staden bestämmer.  Samtidigt att staden på sin bekostnad tillhandahåller och monterar skyltarna ifråga om fastighetsägaren går med på det. Fungerar alldeles utmärkt. 

Minns själv Yngve Larsson som äldre statsman då han talade på Stockholms arkitektförening kring 1970. Informativ, glasklar och engagerande.  

Margareta Cortés 2025-12-18 12:24

Ny bekantskap för mig, undrar vad han sagt om nya Slussen om han kunnat se.
Skulle han ha gillat dekoren i torget där. Som gick lös på 7 miljoner kronor

Besvara

Svar från Måns H 2025-12-18 12:42

Jag kände ju till Yngve Larsson men Wikipediaartikeln var ändå en uppenbarelse, han låg bakom så väldigt mycket!

Går nog inte att gissa vad han skulle tyckt om nya Slussen. Han var personligen nära bekant med William-Olsson som designade nu rivna funkis-Slussen. Den nya kom ju till på ett helt annat sätt, en mängd motstridiga viljor, föga samlad tanke och så Kinaimport.

Svara

syntax 2025-12-18 19:30

Det var en lång text på Wikipedia om Yngve Larson. Jag undrar hur många här på FS som orkar igenom den? Själv är jag lite bekant med herrn ifråga sedan tidigare.
I textflödet dyker det för den oinsatte oskyldiga ordet: ”Norrmalmsregleringen” upp. Det var väl då vi raserade vår egen stad här i Stockholm, så att den mera skulle likna de av världskrigets terrorbombningar totalförstörda städerna i Tyskland?
Visionärer är nog bra – men även farliga!

Besvara

Svar från Måns H 2025-12-18 22:10

Lång text men som belyser mycket!

Norrmalmsregleringen blev en katastrof. Sverige, oskadat av kriget, rev själv sina stadskärnor med Stockholm i spetsen. I Sthlm skyllde man på tunnelbanebygget som ju började som dagbrott, men i grunden fanns en vilja att som det hette sanera. På regeringsnivå var Gunnar Myrdal en viktig tillskyndare.

Larsson var ju inte längre stadsbyggnadsborgarråd men hade tunga poster. Med tiden tyckte han ju att det gick för långt och blev för hårt.

Svara

syntax 2025-12-18 22:38

Jo, Gunnar Myrdal är bekant – hans hustru Alva utvecklades ju i det närmaste till fascist i sin sociala saneringsiver!
Och sonen - honom skall vi ju bara inte snacka om... :-D

Svara

Svar från Måns H 2025-12-18 23:44

Det var ju Bostadssociala Utredningen som lade upp riktlinjerna för saneringen.

Wikipedia har en bra sammanfattning:

"Bostadssociala utredningen var en svensk statlig kommitté 1933–1947, vars syfte var att kartlägga landets bostadsförhållanden och utarbeta riktlinjer för bostadspolitiken.
Allmänt

Utredningen tillsattes av socialminister Gustav Möller, och till ordförande utsågs Bertil Nyström[1][2] och sekreterare Alf Johansson. Bland medarbetarna märktes Uno Åhrén, Gunnar Myrdal, Sven Wallander, Olle Engkvist, Sigurd Westholm, Jöran Curman, Per Holm, och senare C-F Ahlberg och Göran Sidenbladh.

Utredningens slutbetänkande blev grund för den bostadspolitik som kom efter andra världskriget och som i stora drag gällde fram till 1991 då Bostadsdepartementet lades ner. Den låg bland annat bakom tillkomsten av allmännyttan, barnrikehusen, Bostadsstyrelsen, de statliga lånebidragen och flera innovationer på bostadsområdet."

Det var påfallande s-märkt. Myrdal utarbetade också en plan för att möta efterkrigsdepressionen: byggsektorn skulle hålla hjulen i gång genom att riva innerstäderna och bygga nytt i förorterna. Det blev ingen efterkrigsdepression men processen sattes ändå i gång fast lite senare.

Jag har träffat sekreteraren Alf Johanson som nog inte var särskilt drivande. Hade Uno Åhrén som lärare i stadsbyggnad, han var benhård funkisman. Jag träffade Jöran Curman och har honom i varmt minne, han tänkte lite utanför funkisboxen, ivrade t ex för stora kök, och var humanist i den klassiska bemärkelsen.

Svara