OmTag
OmTag. Lek i Lightroom Classic.
Sitter och leker lite i Lightroom Classic. Jag har använt Lightroom i ganska många år, från början framför allt för att det var och är ett smart program för att lagra alla sina bilder på ett organiserat sätt då det har en databas i botten och att fixa grundläggande bildbehandling .
Men programmet har utvecklats genom åren så mindre och mindre behöver jag göra i Photoshop och de ”nya” markeringsverktygen öppnar upp helt nya möjligheter. I princip skapar man markeringar som unika lager där man kan gå in och jobba med varje markering unikt och dessutom ändra dem, lägga till och ta bort delar av markeringen osv. Dessutom kan man skapa böcker, bildspel och skriva ut från Lightroom Classic.
Jag körde ett tag med Cloud-varianten men gick tillbaka till Classic då man inte kunde (kan?) skriva ut direkt från Cloudvarianten.
I den här bilden har jag lekt en del, normalt brukar jag inte leka med bilder på det här sättet så att jag tar bort och lägger till i mina bilder. Men som sagt det går att fixa det mesta som jag tidigare var tvungen att använda andra program till. Mitt exempel här är ingenting jämfört med vad man kan göra i programmet om man vill och kan, det finns utmärkta videos på Youtube som man kan kolla om man vill. Konverterat till svartvitt har jag gjort i Silver Efex.
OmTag. Vad är bra fotografi?
Ett ansikte i ett fönster, i brist på andra ansikten får man använda sig av butikernas skyltning.
Fotografiskt händer inte så mycket, i världen desto mer. Det är svårt att inte dras med i allt som händer just nu. En fråga som jag ställt mig länge är hur Sverige och Europa har kunnat vara så korkade under så lång tid att de tillåtit sig att bli så totalt beroende både militärt och ekonomiskt av ett land som USA? Ja, nu är vi där vi är….
Jag ser att diskussionerna om olika objektiv och prylar rullar vidare, jag har ju själv gått igenom en hel del olika prylar genom åren så jag har ganska klart för mig vad jag själv gillar. Men sådant är subjektivt, det finns inga absoluta sanningar utan det kokar alltid ned till vad man själv föredrar.
Samma sak med denna diskussion om vad som är en bra bild? För det första måste man ju i så fall definiera vad som menas med bra? Om man menar bilder som röner mest uppskattning av flest antal personer så torde en solnedgång över någon liten söderhavsö ligga högt upp i listan.
Egentligen är sådana diskussioner som jag ser det både hopplösa och meningslösa. Det enda jag med något så när stor säkerhet kan uttala mig om är om jag personligen gillar en bild just nu eller inte, det kan ändra sig över tid. Jag tillhör dem som inte gillar bilder för att andra säger att jag borde göra det, alltså är jag skeptisk till alla former av elitism när det gäller såväl bild som musik och litteratur.
Musik och till viss del litteratur är i så fall lite enklare. Musiken kräver ett visst handlag med sitt instrument där man kan höra om musikern bemästrar det eller inte och inom litteraturen krävs ett språkligt kunnande för att en text skall vara läsbar. När det gäller fotografi krävs egentligen bara att man kan trycka på en knapp.
I slutändan handlar det om ”att ha något att berätta och förmåga att få det sagt” oavsett bild, musik eller litteratur. Och där kommer vår personliga smak in, en berättelse* som betyder något för mig behöver inte göra det för dig osv.
När vi kommer till fotografi kan den dessutom i sig vara så olika saker, allt från dokumentärt till rena fantasiskapelser. Detta är givetvis uppmuntrande då alla kan hitta något som passar dem, problematiskt blir det först om vi börjar jämföra allt med samma måttstock. Ibland kan jag uppleva det som att det är just detta många gör, det finns de som är så fastlåsta i sin egen genre att de tenderar att se den som den enda rätta och därmed inte kan ta till sig något annat.
*Med berättelse menar jag bilder som på något sätt talar med betraktaren, eller skapar tankar hos denne. Det behöver alltså inte handla om att skildra någon speciell händelse eller företeelse.
OmTag. Anders Petersen på Stockholms minsta galleri!
Vi gick för bi Galleri Skåpet idag för att titta på några av Anders Petersens tidiga bilder. Anders behöver ingen vidare presentation, han är Sveriges i särklass mest inflytelserika nu levande fotograf. Jag tycker bäst om hans tidiga bilder då jag tycker att de senare blivit för "hårda" för min smak. Hur som helst en fin idé detta med miniutställningar på staden, märkvärdigare än så här behöver det inte vara att visa högklassig fotografi. Passa på att gå förbi om ni har möjlighet, Galleri Skåpet finns på Götgatan 17 vid korsningen med Hökens gata precis bredvid tunnelbanenedgången.
OmTag. Var skall två äldre fotograferande herrar fika om inte på Rosenlund?
Ett par bilder från i går kväll får jag starta med. Det är en bild av Cementa Liljeholmen och en som föreställer Reimersholme. Bägge bilderna är tagna från Bergsunds Strand där jag bor och är tagna på min promenad med hunden.
Vi brukar göra minst en runda runt Reimersholme varje dag. Jag räknade ut att jag lågt räknat gjort 2500 mil genom åren med mina hundar bara på denna sväng runt Reimersholme. Det är en fin runda, men man kan väl säga att man känner igen det mesta vilket syns på bilderna jag tar.
Idag har jag tagit en fika med Krister, vi brukar fika på Rosenlunds sjukhus som ligger i närheten av där Krister bor. Trevlig personal och gott fika har de också.
Rosenlunds sjukhus (då äldrevård) har även en fotografisk historia då det var upphovet till namnet ”Rosenlunderiet” som var ett skällsord från nyskapande fotografer på 40-50 talen som ansåg att den gängse fotostilen var gammal och mossig.
Nu har både Krister och jag uppnått en ålder där vi kanske kan betraktas som Rosenlundare 😉? Jag har skrivit lite om bland annat Rosenlunderiet här.
Krister och jag har varit kompisar ganska länge nu och vi träffades genom fotografin. Jag hittade en bra bild på Krister som jag tog 2011.
Efter fikan gick jag en sväng på Södermalm och fotograferade dessa blommor som fullkomligt exploderar nu i värmen, vi får hoppas att de även överlever kommande bakslag, idag närmare +20°C och på lördag skall det visst bli snö.
OmTag. En tur i Tanto.
Vi går ju promenader även på dagtid hunden och jag givetvis. Ibland tar vi svängen till Tantolunden som ligger i närheten av där jag bor. Tantolunden är en av innerstadens största parkområden med en blandning av strövområden och koloniområden.
Intill minigolfen vid gräsmattan mot Hornstull ligger en lustig kolonistuga där man har ett träd genom huset. Uppe på berget bjuds man på en fin utsikt och i parken finns fina strövområden. Tantolunden är väl värd ett besök, speciellt på sommaren när blomningen är igång vid alla kolonistugor.














