OmTag. Gråväder och boktips.

Gråväder idag, vi tog en sväng i Tantolunden hunden och jag. Några bilder blir det alltid.

Jag har precis läst Sven-Eric Liedmans: Tidens smala näs Tankar i en vilsegången tid. Jag gillar honom, en av dessa sällsynta tänkare som även kan formulera sig så att "vanligt folk" begriper. Dessutom på ett sätt där han inte behöver använda höga tonlägen för att säga det han vill ha sagt.

Jag tycker att dessa belästa tänkare är en bristvara idag, alltså människor som förmår sätta in problemen i sina sammanhang och inte bara står som megafoner och skriker ut sitt onyanserade hat eller sina dåligt underbyggda åsikter. Eller ännu värre, de som vägrar ta till sig någon annan verklighet än den de själva bestämt sig för oavsett hur mycket fakta som presenteras för dem.

Något de flesta av oss borde bli bättre på, tror jag, är att placera saker och ting i sin kontext innan vi stenhårt fördömer det ena eller det andra. 

OmTag. Roten på Reimersholme.

Ett motiv jag dagligen passerar med hunden är ”roten” på Reimersholme. Den är onekligen uttrycksfull, lite otäck i vissa vinklar kan man kanske tycke. Många bilder har det blivit på roten tagna såväl på nätter och kvällar som på dagtid.

Den här tog jag idag och jag har ett tidigare inlägg med ungefär samma utsnitt när jag fotograferade den på natten.

Jag tycker att bilden kan symbolisera hur jag känner mig inför världsläget med överutnyttjande av naturresurser, klimatkris, artutrotning, pollinerarnas kraftiga nedgång, krig, folkmord osv. Det känns med andra ord inte så hoppfullt just nu.

När det kommer till bilden så har jag bildbehandlat den i Silver Efex för att få fram det uttryck jag vill ha. För mig är att fotografera i raw och att bildbehandla självklart, de flesta bilder presenterar jag dock ”som det såg ut”. Men även om jag skall visa bilder som det såg ut ser jag det som en fördel att att få med så mycket information som möjligt i ursprungsfilen. Och även för att hamna så nära som "det såg ut" som möjligt anser jag att det krävs bildbehandling. För övrigt gör ju även kameran en bildbehandling om jag plåtar jpg, jag är dock ofta inte överens med hur kameran tycker att det skall se ut om jag låter den bestämma.

Är det hårda kontraster till exempel och jag har plåtat i jpg finns alltid risken att detaljer försvinner i hög och/eller lågdagrar och att tonövergångarna inte blir som jag vill ha dem. I en raw-fil kan jag hämta hem ganska mycket information från bildfilen som redan är bortkastad om jag plåtar i jpg.

Nu tänker jag inte kritisera de som föredrar att fota i jpg, om man får sina bilder som man vill ha dem så är det upp till var och en att bestämma hur man gör. Personligen kan jag kanske vara lite petig med hur jag vill ha mina tonövergångar och att det inte finns några, eller åtminstone så få som möjligt, områden i bilderna där jag inte kan hämta fram information ur bildfilen, detta oavsett färg eller svartvitt. 

OmTag. Mandarinänder och mörkerseende.

Som jag skrivit tidigare fotograferar jag sådant som dyker upp under mina promenader. Ganska ofta blir det bilder av sådant jag "bara" tycker är fint och kul att se. Jag håller inte på med några genrer egentligen, även om kanske nattfotografering kan räknas som en sådan?

Här om dagen till exempel då jag såg mandarinänderna, inget ovanligt i och för sig, de är etablerade här sedan några år tillbaka och de verkar fungera bra ihop med de vanliga änderna. Det var lite kul med fyra hanar i samma bild, dessutom är de bedårande vackra och ser så snälla ut tycker jag.

Trädet fotograferade jag i går natt när vi gick förbi hunden och jag. Två saker slår mig, dels att kameran uppfattar så mycket mer i mörker än vad ögonen gör och dels hur olika kameran uppfattar färger i mörker jämfört med ögat.

Ögat har ju stavar och tappar som receptorer där stavarna som är ljuskänsliga men inte uppfattar färger får övervikt när det är mörkt vilket gör att vi inte uppfattar färger på samma sätt som på dagarna då tapparna som är mindre ljuskänsliga men mer färgkänsliga är de som håller i taktpinnen. Kameran registrerar färger närmare ögats tappar vilket gör att vi tycker att bilder tagna i mörker inte stämmer färgmässigt med vad vi ser.

OmTag. Nik Collection 8 är precis släppt.

Nik Collection har kommit i version 8. Den största nyheten är att man kan såväl skapa som ta med sig lager till och från Photoshop. Nik Collection innehåller många bra verktyg tycker jag, framför allt Silver Efex känner säkert de flesta till, men även Color Efex är mycket användbart liksom de övriga verktygen.

Jag har använt Nik ganska länge och det är de plug in som jag skulle ha svårt att vara utan. För mig, även om jag inte är inte är någon stjärna på detta med bildbehandling och plug in, så hjälper de mig att få mina bilder som jag vill ha dem. Jag tillhör dem som lär mig vartefter det jag behöver för mina bilder.

Jag roade mig med att fixa en bild från Årstaskogen som jag tog på hundpromenaden i går kväll. Jag brukar ofta jobba med bilden i färg innan jag konverterar till svartvitt om det är något lite annorlunda jag vill åt, så gjorde jag den här gången.

Först körde jag filen genom Color Efex för att sedan ta in den filen i Silver Efex. Ofta brukar mina bilder vara mer ”rakt av som det såg ut”. Men ibland kan jag få en känsla för motivet där jag måste jobba en hel del med bilden för att hamna närmare den känslan. Känslan blir alltså viktigare än att vara motivet ”bokstavstroget”.

Ursprungsbilden helt obehandlad.

Efter att jag jobbat med den i Color Efex.

Den slutliga bilden efter konvertering i Silver Efex.

För övrigt kom bläcket till skrivaren idag, så jag skall börja skriva ut en del bilder hade jag tänkt. 

OmTag. Närmiljön får bjuda på många motiv.

Det blir många bilder från miljöerna i närområdet där jag bor. Ganska sällan är det människor eller olika händelser i mina bilder numera. Tidigare var jag mer ”i farten”, jag gillade bland annat gatufoto och vi var ett gäng som fikade ganska ofta och då blev det en massa bilder givetvis. När mina föräldrar levde blev det en hel del bilder på dem osv.

Numera lever jag ett ganska (för att uttrycka det milt) tillbakadraget liv. Jag har min hund och några goda vänner var av de flesta inte bor i Stockholm, så det blir mest att vi hörs på telefon.

Givetvis har jag en massa bekanta, främst andra hundägare, som jag pratar med när vi träffas ute. Men det har aldrig varit riktigt min grej att fotografera alla jag snackar med. Det händer givetvis att det blir någon bild, men mest för den egna ”dagboken” och inget jag för det mesta visar.

Mina bilder liksom många andras skildrar nog i stort min vardag som består mest av promenader med hunden.

Hur som helst, när det kommer till att göra bilderna svartvita så vill jag ofta att bilder som dessa inte blir så ”hårda” och kontrastrika som de lätt kan bli om man bara gör dem svartvita. Som uppväxt med det analoga gillar jag ofta lite softare bilder än vad jag får om jag konverterar rakt av. Jag använder reglagen för klarhet och textur för att minska detta en smula där jag tycker det behövs och jag är försiktig med skärpningen av mina bilder.