OmTag. Nya Slussen.

Det har varit mycket bråk och förseningar runt nya Slussen, men för att inte upprepa sådant som är stött och blött tidigare finns en bra sammanfattning att läsa på Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Projekt_Slussen. Här kommer lite bilder från det nya öppna Södermalmstorg från idag när projektet snart är genomfört och huvuddelen öppnad.

OmTag. En självis och tankar runt porträtt.

Skrev ett inlägg på min andra blogg, Spånerier, i går. Ibland har jag ett behov av att uttrycka mig över hur jag ser på världen och då detta inte mottages väl här på fotosidan så skriver jag en del inlägg i min andra blogg.

Jag tog en självis nyss där jag sitter framför datorn och så kom jag att fundera lite på detta med porträtt.

Det finns ju dem som gillar att laborera med ljussättning och studioljus i alla möjliga och omöjliga variationer. Jag förstår givetvis att det finns en rent professionell aspekt av detta, folk vill ha sina porträtt och bröllopsbilder m.m. på speciella sätt om de betalar för dem.

Men något som lätt missas i det allmänna kunskapssökandet, tror jag, är själva grunden för ett porträtt, alltså detta att fånga människan, känsloläget, det personliga. Det blir lätt snarlika varianter av samma bild ungefär som produktfoto om man fastnar för mycket i det tekniska tror jag.

Istället för att starta med att fråga sig hur man skall sätta ljuset, kanske en bättre väg vore att fråga sig hur man skall fånga den personlighet man vill återge?

De porträtt jag sett och tyckt mest om handlar som regel om att man lyckats fånga något unikt hos den avbildade, oftast har de varit tagna i befintligt ljus. Inget fel att jobba med ljussättning och borra ned sig i detta givetvis, men det kommer inte i sig ge några bra porträtt.

OmTag. Nytt inlägg på min andra blogg.

Skrev ett inlägg om hur jag ser på världsläget, bara att undvika för känsliga personer:

https://spanerier.blogspot.com/2025/06/spanerier-du-skona-varld.html

OmTag. Minisemester i Örebro.

Ja då var man hemma i stan igen. Jag har varit på en ”minisemester” och hälsat på Bettan, en god vän tillika Tobbes uppfödare vid Hjälmarbaden i Örebro. Hundarna hade rena familjeträffen, det var min Tobbe, mamma Tova, syrran Trazzla och systerdottern Hoppsan. Det är skönt att komma ifrån staden ett tag, det var ganska länge sedan nu kändes det som.

Vi tog tåget i onsdags och hämtades vid Örebro C vid 21:30. Vi har åkt en hel del tåg Tobbe och jag och det funkar alltid bra, det tar ju bara två timmar från Stockholm C till Örebro C. Mycket snack och som alltid god mat har det varit, och kul för hundarna förstås, speciellt min Tobbe som ju lever ensam med mig i vanliga fall. En del bilder blev det också, fast jag plåtade mindre än vanligt, en hel del tagna med mobilen.

Här kommer i alla fall ett gäng bilder, inga fotografiska mästerverk utan bara vanliga ”semesterbilder”.

På tåget.

Örebro C.

Vid huset i Hjälmarbaden.

Tova, Tobbes mamma och Tobbe.

Hjälmarbaden.

Trazzla, Tobbes syrra.

Hoppsan, Trazzlas dotter och Tobbes systerdotter.

Marie-Louise och Trazzla.

Klassisk motorcykel. Bettans syster och hennes man dök upp för ett stopp på deras resa till Finland och Benelliklubbens årliga meet.

En fantastisk måne var det här om natten.

Bettan och hennes syster, Bettan i rött.

Pelle, Bettans systers man. Det visade sig att vi hade en hel del gemensamma gamla bekanta genom motorcykelåkande, men han var även kompis med Hasse Olsson, Optipod (världens bästa stativfästen?) och skulle hälsa på honom idag. Jag bad honom hälsa eftersom jag köpt en del från Optipod i Vintrosa.

Hjälmaren.

Vid Hjälmarbaden.

OmTag. Konradsberg och en minisemester.

I Konradsberg vid Marieberg på Kungsholmen huserar numera Stockholms Internationella Montessoriskola. Konradsberg var tidigare ett mentalsjukhus som uppfördes 1855-1861 och fungerade som psykiatrisk vårdinrättning fram till 1995.

Vi passerade där på vår sena promenad hunden och jag och tog några bilder.

Jag jobbade på Televerket, senare Telia, Kungsholmen fram till 1987 och kommer ihåg att detta tidigare var en ganska sluten miljö. Parken som omgärdar ”slottet” var som exempel inte tillgänglig för allmänheten.

Psykvården har gått framåt, men på gott och ont. De riktigt sjuka har tenderat att ofta falla mellan stolarna då nästan ”alla” skulle slussas ut i samhället. För en del har inte detta fungerat så väl.

Oavsett så är det en intressant miljö, speciellt på natten ger det en hel del möjligheter till spännande bilder.

Nu åker jag och hälsar på en god vän några dagar så det kanske blir ett uppehåll i bloggandet ett tag.