OmTag. Vid Slottet.

Ett par bilder från slottet här i Stockholm. Det är säkert tusentals ungefär likadana tagna, jag har säkert själv flera mer eller mindre identiska som jag tagit genom åren. Jag tänkte att jag skulle få till dem lite annorlunda genom att göra dem svartvita och lite annorlunda svartvitt än den normala HP5+/TriX looken. Även om det egentligen är ”dussinbilder” så fastnar jag som så många andra ofta för den här typen av motiv.

OmTag. Det senaste dygnet.

Jag tar bilder mer eller mindre konstant. Jag har ingen speciell plan och ägnar mig inte åt någon speciell genre. Jag tar dem helt enkelt för att jag vill se hur det blir på bild och som någon sorts dagboksbilder.

De första två tog jag under en promenad på Reimersholme i går vid den här tiden ungefär (ca kl 20:00). Det som slagit mig och vilket bilderna visar (tycker jag) är hur fantastiskt bra Nikon Z 85/1,8 S är.

När vi var ute på den sena natt-/tidiga morgon-promenaden såg jag den kvarglömda badhandduken på gräsmattan här i Tantolunden. Jag kom att tänka på Jose Koudelka som taget en mycket bättre bild på ett par filtar i gräset som utgjorde hans nattläger när han vandrade runt och tog sina fantastiska bilder. Koudelkas bild finns i boken Exiles. Josef Koudelka är en av de absolut främsta dokumentärfotograferna och den främste nu levande tycker jag. Hans bilder är fantastiska och har man inte kollat upp honom så har man mycket att se fram emot.

På väg hem såg jag hägern som stod i godan ro vid strandkanten här vid Bergsunds Strand. Lite kul med djurlivet här i staden, vi har såväl häger som bäver, grävling, räv och en massa andra som jag ofta träffar på under mina sena natt- eller tidiga morgon-promenader.

Den sista bilden tog jag nyss på bäste kompisen Tobbe som alltid är med mig på våra promenader i och runt staden.

OmTag. EU-kampanjerna, en total idiotförklaring av folket?

Går som vanligt runt med kameran på min sena promenad med hunden. Lever man ensam med hund som enda samtalspartner har man en hel del tid att fundera och reflektera över både det ena och det andra.

Nu har affischerna inför EU valet kommit upp och sitter i drivor utefter gångvägar och på räcken. Funderar lite på de ofta infantila budskapen som framhålls för att vi skall rösta just på ”deras” parti. Många budskap som används på affischerna har ju inte ens något med EU att göra, andra är bara innehållslösa klyschor som kan betyda allt eller inget beroende på vad betraktaren vill läsa in i dem.

Detta är alltså en kampanj som kostar millioner som i mitt tycke inte bara är meningslös utan dessutom en förfulning och nedskräpning av miljön.

Likadant om man gör så kallade valbarometrar, gjorde på kul så väl SVT:s som Aftonbladets där Aftonbladets frågor var så ”aggressivt” formulerade och helt utan bakgrundsinformation så de enda sansade svarsalternativen gjorde att jag hamnade helt annorlunda jämfört med SVT:s mer balanserade valbarometer??

Samtidigt kan jag inte låta bli att uppröras en smula över hur man ”idiotförklarar” befolkningen genom sina budskap på affischer och även hur media målar upp detta. Det låter som om det handlar om ett lokalderby mellan Djurgården och AIK ungefär, konflikterna blir det viktiga inte vad de olika partierna egentligen står för och tycker, om de nu står för något och tycker något?

Hur som helst, jag har sedan länge bestämt hur jag skall rösta i EU-valet och jag vet också varför jag röstar så. För mig handlar det inte om konflikter och att vinna billiga poänger utan vilka frågor jag anser är viktiga och bör drivas gemensamt i EU (eller ändå hellre hela världen) och vilka som inte bör drivas där och givetvis åt vilket håll dessa frågor enligt mig bör drivas. Nog om EU-valet.

Det blir ju alltid några bilder också och jag måste säga att Nikon Z6 II tillsammans med objektiven i S-serien, för mig som ofta plåtar när det är mörkt, fungerar fantastiskt bra. 

OmTag. Vad är en bra bild och vad är en bra fotograf?

De flesta av oss kan, med lite träning, ta bilder som är tilltalande för ögat och/eller har ett innehåll som engagerar oss. Ibland får vi till bilder som både har ett intressant innehåll och är tilltalande för ögat. Innehåll och form sammanfaller till en bra bild brukar man säga.

Ofta handlar det om att vara vid rätt plats vid rätt tillfälle. Kombineras detta med basala kunskaper om fotografi och hur man komponerar så det blir någorlunda harmoniskt så blir resultatet för de allra flesta av oss en ”bra bild”.

Ett strålande exempel på detta är dessa tre bilder som jag tog inom 100 meter en natt med dimma och fantastiskt ljus. Ganska många skulle ha tagit ungefär likadana bilder om de var där under samma förhållanden.

Det är ofta den typen av bilder vi får beröm för, egentligen handlar det för det mesta om att varit på rätt plats vid rätt tillfälle.

En annan variant för att få några ”bra” bilder är att ta massor av bilder mer eller mindre på slump och välja ut de som av någon anledning höjer sig över mängden. Jag vill påstå att de flesta av oss egentligen är ganska normala i vår bildsyn och vårt sätt att reagera med kameran på det vi ser.

Det finns dock några som skiljer ut sig som något mer än oss andra. En av de främsta var Cartier-Bresson. En riktigt bra film med och om honom:

OmTag. Ett par nytagna svartvita.

En bild från gryningen och en från dagen. När jag går rundan runt Reimersholme med hunden så passeras dessa platser. En hel del bilder har det blivit på ungefär samma motiv genom åren.

Speciellt den häftiga roten har fotograferats från alla möjliga vinklar i alla olika årstider.

I en del av mina bilder är jag mer intresserad av att försöka få fram en ”känsla” än att ”bara” dokumentera hur det ser ut. Jag tror att vi alla mer eller mindre jobbar på det sättet, vi försöker på olika sätt visa bilden så att den motsvarar hur vi upplevde motivet, vilket kan skilja sig en hel del från hur ”det faktiskt såg ut” i bemärkelsen hur kameran registrerade det.

När jag jobbar i datorn har jag också en massa möjligheter att testa och blanda olika effekter på ett enkelt sätt. De flesta av de ”tricks” jag använder i datorn härstammar från mörkrummet. Skillnaden är att i mörkrummet är det betydligt mer tidsödande och kräver ett helt annat hantverkskunnande för att komma till samma eller liknande resultat.

En annan stor skillnad är att varje mörkrumskopia blir mer eller mindre unik och kan ses lite som ett original i sig själv. När jag gjort min bildbehandling i datorn däremot kan jag printa ut hur många kopior som helst både i olika format och på olika papper. Detta förklarar också varför en mörkrumskopia kostar så mycket mer än en utskrift.

När det gäller dessa bilder så handlar det om några minuters jobb i Photoshop och några pluggar. Skulle jag gett mig på att få fram något liknande i mörkrummet från negativ så skulle det inneburit ganska mycket jobb.