Almdudler
Tvillingar lika som bär eller?
En gång för 29 år sedan var de väldigt lika tyckte många. Vi fick ständigt frågan om hur vi kunde se skillnad på dem. En dum fråga tyckte vi som föräldrar. Visst var de lika men tillräckligt olika för att lätt avgöra vem som var vem. En del såg det och andra gjorde det inte.
Nu 29 år senare har de små skillnader som fanns utvecklats och förstärkts. Den som nu inte ser skillnad borde omgående uppsöka optiker.
Att ha dessa bilder från då och nu är verkligen en skatt att ta vara på.
Ha en fortsatt härlig julhelg trots vädret.
Ny fotoassistent och kompis anställd på livstid.
Först en bild som ni kanske nästan har sett tidigare. Då redigerad snabbt i LR på hotellet i Funchal.
Vi kom hem igår kväll och i morse redigerade jag den med tillgång till kalibrerad 30 tums skärm med Adobe RGB. Det gör skillnad mot en 15 tums retina skärm. Man ser mycket bättre vad man gör och nyanserna kommer fram mycket bättre på en aRGB skärm.
Det är en annan version av den som jag tyckte hade mer potential och där jag istället använde C1PRO9 som jag tycker gör ett bättre jobb än LR med Canon 5Ds R.
Jag har detaljredigerat den och skrivet ut den i A2. Så nu hänger den på väggen i vardagsrummet.
Faktiskt blev den mer dramatisk och hade mer detaljer på papper än på den kalibrerade skärmen. Det är främst gråskalan i lavaklipporna som kommer fram bättre och snyggare. Får tydligen kalibrera om skärmen igen.
Jag blev själv riktigt nöjd med den printen.
Resten av dagen har jag ägnat åt att åka upp från Göteborg till Karlstad och hämtat min nye fotoassistent.
Den gamle gick bort efter en tids sjukdom, elva år gammal i September.
Sedan åkte vi tillsammans tillbaka till Göteborg. Lite långrandigt åkande tyckte den unge och ivrige assistenten som inte lärt sig att ha tålamod ännu. Fast det kommer väl.
Svårt att foto honom också. Speciellt att få honom sitta still och inte rusa fram och slicka på objektivet. Fast det kommer nog det också med tiden. Att göra som jag säger alltså.
Den nye lyssnar snart till namnet Kasper. Han kommer regelbundet dyka upp i min bloggtexter och inte sällan på bild.
Kasper sa han ville ha en klassisk bild som introduktion. Så det fick bli svartvitt.
Ha nu en riktigt trevlig jul. För nu blir det inget mer från Kasper och mig på några dagar.
Vi kommer ha fullt upp med att handla mat, laga mat och hålla reda på varandra. Kasper skall på de dagarna också lära sig att han heter Kasper och att det inte är någon annan vi ropar på.
Hela havet stormar.
Ja egentligen var det ingen storm. Bara lite sämre väder. Fast när vågorna rullar fritt hela vägen från Syd Amerika till Madeiras kust så har de kraft när de rullar in.
Så dagens fotonöje var att fotografera brytande vågor. Utmaningen var att det blev så låg konstrast på grund av allt vatten i luften. Det krävdes en hel del redigerande för att få tillbaka en bra kontrast och vettiga färger.
Det gällde också att ställa sig på rätt ställen om man inte vill bli genomblöt.
På den här bilden ser ni en terass till höger. Det var flera som vill ställa sig där för där kom man närmast dramatiken. DEt kan man ju behöva om man fotar med en iPhone. Fast byns polis hade ställd sig strategiskt och skickade snabbt i väg alla som försökte. En del undrade varför.
De skall de vara tacksamma för att han gjorde det.
När de största vågorna kom ville man inte stå just där.
Ni ser forfarande en del av räcket till höger.
Det går förresten också att fota vågor med en 3 år gammal X-PRO1. Det är inte bara årets modell som klarar det.
Den här restaurangen var öppen härom dagen när vi var här. Idag var det svårt att komma till entrén.
På den södra kusten var det inte lika dramatiskt. Fast det fanns chans att bli blöt där också.
Jul i kvadrat i Funchal.
Här nere på Madeira och speciellt in Funchal tar man julen på största allvar.
HIt kan politikerna från Göteborg åka för att se hur man verkligen ordnar julstämning i en stad så det gör skäl för namnet Julstaden.
Det vi hittils sett i Göteborg är i jämförelse mest att betrakta som amatörenas nybörjarförsök.
Våra Göteborgspolitiker brukar ju gilla att åka på studieresa för att köpa icke fungerande biljett system och rostande spårvagnar. Kanske kan de lyckas med att få inspiration till att göra julstaden Göteborg värd namnet. Köp nu bara inte icke fungerande ljusgirlanger oavsett om de är billiga.
Här i Funchal har man något för alla smakriktningar.
För barnen finns tomtens hus och givetvis tomten själv och hans renar.
Överallt i hela staden finns det juldekorationer. Måste finnas flera hundra km med ljuskedjor.
De som vill ta det lite lugnt kan lyssna på klassik musik med stadens musikstuderande.
Gillar man lite vildare musik och breakdance så går det också bra.
För den som blir törstig finns det Caririnha och en massa annat som jag inte kan uttala och än mindre stava till. Sånt kan vi givetvis inte ta efter i Göteborg. Det skulle ju barka rätt åt fanders.
Blir man hungrig efter att släckt törsten så är det lätt ordnat att få något i magen. Det finns allt från gammaldags husmanskost till modern streetfood.
När man sedan också är mätt kan man gå en bit till den mer andliga spisen. Här fins allt som den som tror på jungrufödslar kan önska.
Julkrubban är givetvis överdådig med figurer i naturlig storlek.
Visst ni förresten att Jesus föddes med vågigt hår som får den nyfödde att se ut som Beethoven.
Dessutom fryser inte heller den lille Jesus. Hans föräldrar är ordentligt påpälsade men den lille gudasonen klara sig i nästan bara mässingen. Fast han är ju inte vem som helst förstås.
Straxt intill sjunger en kör psalmer och religiösa sånger så att till och med en troende ateist nästan råkar blir omvänd.
För att hjälpa turister och andra vilsekomna finns det en skock trevliga värdinnor som rycker in med ett leende när någon ber dem.
Jag brukar be dem att få ta en bild och de ställer alltid upp blixtsnabbt. Givetvis med ett leende.
Mitt upp i alltihop är det förstås en hel del som passar på att utnyttja det fina affärsklimatet.
Till skillnad från hemma får man något i utbyte för ens slantar. Ett armband från Afrika eller kanske ett par blinkande kaninöron är i allafall bättre än ingenting.
Jo jag glömde ju bort jultåget. Det påminner mycket om tågen från SJ. Med det här kommer man heller ingenstans. Fast här kollar åtminstone polisen till att det är ordning och reda på tåget.
Själv skall jag nu gå och lägga mig så jag kan fortsätta upptäcka livet på Madeira i morgon.
Ha en bra dag.
Ge dina bilder ett mervärde.
Idag får de flesta bilder som tas finna sig i att leva sitt liv i en dator. En del får en stunds uppmärksamhet när de hamnar på ett socialt media och får några likes.
Det laddas upp över 3 miljoner bilder varje dag bara på flickr och Facebook. Varje bild lär få 10 sekunder och sedan en like och så drar betraktaren vidare till nästa bild.
Så här i juletid är det kanske dags att påminna om att de flesta faktiskt föredrar att betrakta bilder på ett pappersmedia. Jag har gjort min egen lilla undersökning och kommit fram till att 9 av 10 hellre bläddrar i en fotobok än ser bilder på en skärm. De flesta jag har frågat har kört datorer sedan koltåldern så det är inte datorvana som saknas.
När vi presenterar bilder i form av en bok eller en större print så har de plötsligt fått ett mervärde.
Oavsett om vi är amatörfotografer eller proffs så är vi oftast också familjefotografer.
Så gläd någon med en fotobok eller print i julklapp med bilder på dem själva och deras närmaste.
En present som uppskattas allt mer när åren går. Får folk att minnas händelser och personer på nytt.
Idag är det lättare och billigare än någonsin att göra en fotobok, en egen kalender eller en stor utskrift.
Skälv har jag tagit beslutet att vägra springa runt i affärer och köpa prylar som ingen egentligen behöver.
Så i år har jag enbart producerat fotoböcker och kalendrar som julklappar. Något som jag också delvis gjort andra år. En oftast mycket uppskattad julklapp.
Så nu har jag tagit steget fullt ut. Jag vägrar vara en del av köphysterin kring jul längre.
Inte så jag tycker illa om julen. Det är jättetrevligt att umgås och äta god mat. Då menar jag inte bara julmat. Det är bara alla dessa förbannade julklappar där alla känner sig tvingade att ge varandra prylar ingen egentligen behöver.
Mitt första barnbarn är nu drygt 1 år gammal. När han fyllde ett år var hela tjocka släkten samlade för att fira. Den lille fick hur många paket som helst. Ett helt leksaks kök med en stor spis och kastruller samt stekpannor, en trehjuling och mycket, mycket annat.
Det lär bli samma sak nu på julafton. Grabben dränks i prylar. Snart kommer han inte få plats i sitt rum längre för alla leksaker.
Så jag har sagt till hans föräldrar att jag inte tänker bidra med ytterligare en pryl. Utan bett dem öppna ett konto åt honom där jag kan sätta in pengar. Pengar som han sedan kan använda när ha blir äldre för att köpa en moped, ha som en grundplåt för en lägenhet eller använda när han förhoppningsvis studerar vidare.
Läste om en studie gjord i Sverige där man undersökte hur många leksaker en fyraåring hade i snitt. Resultatet var chockerande 460 stycken. Konsumtionssamhället i sin oförvanskade hysteri. Vilken fyraåring behöver 460 leksaker?
Världen går inte under på grund av att vi kör bil. Transporter står faktiskt bara för 15% av alla växthusgaser. Det är vår konsumtion som till större delen gör att vi med vår levnadsstandard konsumerar motsvarande 5 jordklot per år om alla levde som vi.
Så ge bort en fotobok, en kalender eller en förstoring. Det är en unik present mottagaren bara kan få från er. Bilder på mottagaren själv och hans närmaste lär inte i första taget hamna i pappersinsamlingen.
Så skynda nu att göra slag i saken och beställa hos Crimson eller någon annan leverantör. Snart är det för sent.

























