Några bilder från Prottes utanför Wien

Befinner mig över Jul & Nyår i Dörfles strax utanför Wien. Vi får hjälpa mina svärföräldrar eftersom de nu är 88 år gamla och behöver hjälp med både det ena och andra.

Det är inte allt som hemtjänst och inneboende polskor, som utgör Österrikes äldrevård kan hantera. Ett stort hus behöver ju alltid sin omvårdnad för att allt skall fungera. 

Från Dörfles tar det 10 minuter med bil till Prottes som ligger i Weinviertel.

Här hittade Ryssarna olja när de besatte denna del av Österrike efter andra världskriget. Under de 5 år Ryssarna fanns här pumpade de så mycket de kunde och skickade österut. När de gav sig av, tog de också med sig så mycket som möjligt av utrustningen.

Än idag är Prottes ett centrum för den oljeindustri som finns i området och för ÖMV.

Wein und Öl med andra ord.

Här kommer några bilder från dagens tur. Den blev ganska kort på grund av en isande vind även om termometern visade på 8,5 grader.  I vinden var det lika uselt som det brukar vara på vintern hemma i Göteborg.

Området är egentligen ganska platt och är en gammal sjöbotten från ett inlandshav som fanns för miljoner år sedan. Det som Ungrarna kallar pustan börjar egentligen här öster om Wien.

Prottes ligger vid stranden/kanten av det som en gång var innanhavet.

Förmodligen producerar alla vindkraftverk i trakten mer energi än vad oljepumparna gör per dygn.

Av kyrkan i Ollersdorf brukar man bara se den övre delen. Resten ligger precis som byn nere i en sänka.  Som icke troende nöjer jag mig med taket och tornet.

Äppelträd i vintervila.

Numera produceras det inte bara vin på Kullarna ovanför Prottes. Det vin som produceras är av hög kvalitet men säljs i  mindre mängder till betydligt högre priser.

Förr var det billigt surt vin i stora mängder som gällde och dracks utspätt med vatten av den inhemska befolkningen. Gespritz.

Den yta som inte behövs till vinodling används nu till att producera solrosolja, äpplen och aprikoser bland annat.

Gammal vinodling.

Öl und Wein.

Sedan var det dags att låta solen släcka ljuset i fred och istället åka hem och värma fingrarna med en varm kopp kaffe.

En gammal bild med en tragisk historia

En del bilder har en hel historia att berätta. Detta är en sådan bild.

Tagen av en amatör någon gång på 1930-talet. I fönstren står husets invånare.

Utanför några av husets barn.

Byn heter Dörfles och ligger ett par mil öster om Wien. Dörfles kan bäst översättas till Lilleby på svenska.

En dimmig dag 1943 gick flyglarmet. Några minuter senare föll 7 stora bomber i en rad i Dörfles. Det var en engelsk bombare som skulle förstöra järnvägen 500 meter bort som missade i dimman.

Den första i serien träffade det här huset. Alla som finns på bilden plus en grannflicka som var på besök sprängdes i bitar. Huset var borta och kvar var bara en stor grop.

Oskyldiga civila som blev krigets offer.

Fast livet går vidare och idag står mina svärföräldrars hus där på Dörfles 61.

Ett försök att fota med en äldre Hasselbladare med 50 MPIX bakstycke.

En av mina söner hade fått chans att låna en kamera från jobbet. Alltså Hasselblad.

Det var en 200 med sökare och modernt bakstycke. Jag upptäckte snart att en Hasselbladare som denna är inget som fungerar som de flesta andra moderna kameror. Här skulle en manual verkligen suttit rätt.

Nu hade vi ingen sådan utan det fick bli "trail an error". Resultatet gjorde väl inte direkt kameran rättvisa.

Jag gav snart upp och plockade upp min trotjänare. Sonen fortsatte försöka förstå Bladarens inställningar och en del av hans bilder blev riktigt bra. Vi får väl försöka igen.

Läsa manualen kvällen innan är nog ingen dum idé.

Hur som helst hade vi några trevliga timmar tillsammans  i ett fint höstväder

Här lite bilder från dagens övning.

Bilder som börjar med _ALM är från 5DMKIII och de som börjar med A är Hasselbladaren.

Promenad i Göteborgs hamn

Efter att jobbat inomhus hela dagen trots solsken kunde det vara dags för en promenad och frisk luft.

Eftersom ljuset var fint och solen sken fast utan större värme så kunde det sitta fint med en annorlunda hundpromenad. Jag kunde få prova lite nya kameravinklar i hamnen och hunden få testa lite nya stolpar.

Så sagt och gjort. Här är några bilder från vår tur.

Det är synd att så mycket är inhägnat och svårtillgängligt från land. Får väl ta och åka kollektivt med Älvsnabben någon dag med vacker ljus.

Europas Maritima Dag

Har ni tänkt på att vi nu börjar skriva rubriker som engelsktalande också? Fast är det reklam får man göra som man vill förstås. I morse upptäckte jag i GP. Det vill säga i lokalblaskan, att det var ett intressant evenemang i hamnen.

Europas Maritima Dag. Eftersom jag seglat sedan barnsben har jag alltid ett intresse för båtar och hav.

Dessutom var vädret riktigt strålande. Det var dessutom  länge sedan min MC fick känna på behagliga temperaturer. Så en snabb frukost, sedan packa 2 kameror och 3 objektiv och till sist på med MC-stället. 

På med hjälmen, bluetooth kopplad till iPhonen och lite lämplig musik sedan bar det av över Älvsborgsbron mot första stationen, Klippan.

Älvsborgbron avklarad och sedan ta av av mot Klippan i den nästan 360 graders avfart. Bra nerlägg med varma däck. Härligt. Risk för dieselspill så det gäller vara beredd och inte ligga på gränsen där.

Så till sist framme vid Klippan. Dags och kliva av och fota lite.

Ut på bryggan bakom sjömagasinet, men var var alla? Såg ut ungefär som vanligt.

Kanske de glömt tala om för deltagarna att det var idag det skulle ske?

Fast som vanligt mysigt så det fick bli några bilder på bryggseglarna.

Så det fvar det. Fick bli att sitta upp i sadeln igen och prova nästa ställe. Amerikaskjulet.

Här såg det genast ut att hända lite mer.

Den största attraktionen var Isbrytaren Oden. Det såg man lätt på kön.

Det är en hög rackare, Oden. Undrar vad isbjörnarna tänker när den här passerar dem i Arktis?

Många orkade ändå ta sig ända upp.

Säkert fin utsikt. Själv avstod jag klättrandet eftersom det började bli riktigt varmt i MC byxorna. Jackan hade åkt av och skulle jag klättra upp på Oden hade nog byxorna också behövt åka av för att slippa värmeslag. Nu var det ju bara kallingarna under och man vill ju undvika skandal. Dessutom hatar jag ju att köa och det är säket ändå inget att se där uppe intalade jag mig och fortsatte längs kajen.

Nästa båt var Scandia från Sjöfartsverket. Eller existerar de inte längre. Kanske det är Transportstyrelsen?

Inte för båten var mycket att skryta med men jag råkar gilla sjömärken.

Swedish Coast Guard var definitivt nummer 2 i attraktionskraft längs kajen.

Danish rescue var också där och letade lämpliga Svenskar.

För i Danmark är det ju dagens goda gärning att hjälpa  leda en full svensk till båten.

Här var det ju goda möjligheter att göra många goda gärningar på en dag. Det var gott om både båtar och svenskar. Fast tyvärr för Danskarna så hade de missat att saker där kommunen är med som sponsor måste det vara politiskt korrekt och absolut inga öltält. Inte kan man ha det dejligt och ha öltält och få klämma en Tuborg. Så kul får vi svenskar bara ha när vi kommit över Öresundsbron.

Politiskt korrekt hade kommunen också talat om att vi skulle åka kollektivt eller cykla till evenemanget.

Fast en del åtlydde inte uppmaningen utan tänkte själva. En del valde bilen och andra tog till andra transportmedel.

Så fanns det ingen mer intressant båt att titta på,  så det fick bli en promenad i riktning fiskehamnen och fota vad som hände på älven.

Blandannat  Älv-vira hade bråda tider. Likaså hennes äldre släkting Fyran.

En del hade hittat till fiskehamnen och provade fiskelyckan. Att det är rätt ställe att få napp hörs ju på namnet.

Medan jag pratade med en tvättäkta  Kålle och Osborn om hur det ar i hamnen förr så tuffade Färjan Fyran på tillbaka under Slottsberget. Man kunde riktigt ana sig till hur det såg ut på den tid i hamnen som de här gentlemännen beskrev.

Det påstods vara bättre luft förr i Göteborg. Fast fan trot när man såg Fyran dra på för fullt.

Nu började det bli riktigt varmt. En del andra hade också satt sig för att ta det lugnt.

Själv längtade jag efter fartvind och efter den kalla ölen som man inte säljer på kommunala evenemang.

Så det var tillbaka till hojen och sitta upp för att dra på över Älvsborgsbron och till en väntande kall öl i kylen hemma.

 Det där var troligen mitt årliga blogginlägg. Fast kanske faller andan på igen och jag slår nytt rekord med två inlägg samma år. Den som lever får se.

Kan ni förresten lista ut vilka bilder som togs med 5DMKII och vilka med 5DMKIII.

Kan ge en ledtråd att den ena tog mest telebilder och den andra mest vidvinkel.

Så lyckas ni se det på en så har ni stor chans att lista ut de övriga.