Motvillig fotomodell vid test av Fujis nya blixt. EF-X500.

Idag fick jag äntligen tag i den nya Fujiblixten EF-X500. Det var sista pusselbiten för att kunna fota under de  flesta förhållanden. Fuji har varit usla på detta med blixtlösningar tidigare.

Så givetvis måste den nya leksaken testas för att se hur bra den fungerar. Läsa manualen får jag göra i kväll. Real man don't read manuals. Vi kör på gehör.

Så nu gäller det att få tag i en modell. Dottern måste skriva på sin uppsats. Katterna vill inte gå ut.

Det får som vanligt bli Kasper som ställer upp. Tur att det finns någon som har tid för en och att testa boys toys.

Så nu gäller det att ställa in prylarna rätt. Lagom blandning av naturligt ljus och blixt.

Vid de första försöken blir det för mycket blixt. Så jag kompenserar blixten i styrka. Det görs lätt direkt i kameran. 

Nu sitter ljuset som jag vill ha det. Kasper vill inte alls ligga där och vara modell. Det är ett knepigt väder i dag. Soligt samt plus 11 grader och ljumma vindar. Den lille svarte tror nog att våren är här.

Han sniffar i luften och undrar nog om det inte kan finnas någon våryr och söt  pudelfröken i närheten.

Lite senare är det dags för en längre promenad och lite mer testande. Tyvätt är vi lite sena upp på berget. 

Skulle velat ha mer naturligt ljus egentligen. Fast det här får duga för tillfället.

Ju mer det mörknar desto svårare blir det att undvika att blixteffekten blir tydlig. Jag hade bara en diffusor på blixten.
Skulle behövt en softbox för att få ändå mjukare ljus. Fast uppe på berget får man köra med det enkla och lätta prylar.
Runt Kaspers halsband är det en fläck med dålig kontrast och dålig skärpa. Det fanns på många bilder.
Jag har inte tidigare sett att 16-55/2.8 skulle vara känsligt för reflexer så kallad flare. Fast nu verkade det trots allt så.

Det blev en sista bild utan blixt innan vi fick ta oss ner från berget och genom skogen innan det blev för mörkt för att se var man satte fötterna. För mig vill säga.
Kasper klarar att dundra fram med full fart även när det är kolsvart.

När jag väl kom hem och laddade in bilderna i datorn  såg den där fläcken märklig ut. Jag synade objektivet och upptäckte att någon gett frontlinsen en rejäj slick. Djäkla Kasper som skall undersöka allt.

Så ett snabbt första omdömde om Fujis senaste blixt:

Den är mycket välbyggd. Bättre är någon blixt jag tidigare haft från Canon.

Den verkar kraftfullare än till och med min Canon 580 II. Trots lägre ledtal.

Den fungerar mycket bra tillsammans med X-PRO2 och X-T2 och kan styras direkt från kamerans menyer som man snabbt kommer åt med en tangentinställning. Det är föredömligt snabbjobbat och logiskt uppbyggt.

Det finns 3 saker jag tycker är negativa men som jag kände till innan jag köpte blixten.

Den är väldigt dyr jämfört med blixtar till andra system. Tycker den borde kosta en tusenlapp mindre.

Den har endast optisk styrning när man använder flera blixtar samtidigt. Det ger kortare räckvidd, känsligare i starkt solsken för att kommunikatione mellan blixtarna skall störa. Samt alla blixtar måste stå så de har visuell kontakt med masterenheten.

Idag är en annan EX-X500 på kameran enda möjligheten att styra övriga blixtar. 

Det innebär att man måste ha en onödigt stor grunka på kameran. Dessutom en mycket dyr sådan.

Jag hoppas det kommer radiotriggers typ Phottix Odin II som är kompatibla med Fujis TTL och HSS.

När det finns är man på jämbördig nivå med Nikon och Canon samt ikapp Sony.

Promenad med sällskap

Dottern ville ha hämtning och att jag skulle agera taxi. Jag utnyttjade tillfället och sa att det skulle gå bra men vi var tvugna att ta en promenad med Kasper på vägen hem.

De gick dottern direkt med på.

Så vi var snart ute i Björlanda kile igen, precis som igår. Parkera är lätt här på vintern. Jag brukar använda kornas hage där de har sina vattenkar. 

Ingen risk för Lapplisor eller P-nissar här.

Det blev inte så mycket fotat idag. Vi var fullt upptagna med att prata. Fast den här serien fick jag i alla fall till. Den visar väl hur en hund prioriterar.

Sandra kallar på Kasper och han kommer glatt springande.

Han tittar snabbt och luktar. Inget spår av hundgodis där. Sorry Sandra. Jag fortsätter till husse.

Han har alltid hundgodis. 

Väl framme i Ålviken gör den lille svarte det han älskar oavsett årstid. Ränner runt i det grunda vattnet. 

Det är bara att vänta till han är klar. Själv skulle jag inte ens få för mig att stoppa tån i det nollgradiga vattnet.

Nämn inget om det här fotot till min dotter. Om hon får veta att jag tagit den bilden på henne osminkad, med oborstat hår och fritidsklädd så blir det skottpengar på mig.

Efter en kvart har Kasper lekt färdigt och vi kan börja återtåget hemåt.

Go kväll.

En promenad längs stranden.

Nu har vi äntligen haft lite sol även på Västkusten under några dagar. En väldigt klen sol men ändå.

Fast det är märkliga tider i december. 

Från att det ljusnar fram till lunch är det soluppgång. Efter lunch och fram till det mörknar är det solnedgång. Borde vara drömmen för fotografer.

Nu är det ett svårt ljus för himlen är ljus men marken förblir mörk. Det gjorde att jag i går körde HDR konstant. Handhållet med 3 bilder per motiv. Normalexponering och minus 2 steg samt plus 2 steg.

Sedan lägga ihop dem i LR som ger en bild med stort dynamiskt omfång men inte den fula typiska HDR looken.

Varning alla gatufotografer för starka färger. Här är det Velvia som gäller.

Vi parkerar vid Björlanda kiles småbåtshamn. Vid bryggan ligger en ensam segelbåt. Skepparen verkar ha haft bråttom och inte ens tagit hand om seglet ordentligt. UNgefär där låg min sista segelbåt som var av ungefär likadan och av samma storel. 33 fot.

Klockan är bara 13.45 men solen kastar redan ett kraftigt gyllene sken.

Den lille svarte är förstås i och badar. Han får hållas och springa som han vill. Här är vi idag helt ensamma. Inte ens måsarna syns till.

Inne i den lilla skogsdungen i viken är det mörkt. Solen står så lågt att marken knappt får något ljus.

Kasper hittar en petflaska som låter ordentligt när han biter i den. Han blir skogstokig och springer runt mig i stora bågar i vansinnig fart. Tja det skall väl ta hand om en del av hans överskottsenergi.

De vindpinade träden känns extra pinade när de saknar alla löv.

Det känns verkligen melankoliskt här ute. Allt verkar gått i vintervila. Att ta den här bilden utan få med en enda mås hade varit omöjligt under större delen av året. 

Vi närmar oss udden längst ut och nu 14.30 står solen markant lägre. 

Man får passa sig på klipporna för det är väldigt halt på vissa ställen. Kasper att dratta om kull några gånger trots 4WD och dubbat. Själv har jag har jag satt miga på rumpan 2 gånger. Tur att rumpan har inbyggd stötdämpare.

Det är dags att ta sig tillbaka och ta en lite enklare väg till parkeringen. Klipporna börjar bli förrädiskt hala nu när temperaturen faller. Så det får bli mer stigar och färre klippor.

Den lille svarte är konstant före mig i spåret. Men han väntar alltid snällt runt nästa krök.

Efter en kvart är vi ute på gamla flygvapnets skjutfät. På himlen hänger en tunn månskära beredd att ta över när solen snart går till sängs.

Nu skall vi bara runt kröken så är vi strax framme.

Dags att säga god natt till solen för idag, sätta sig i bilen och åka hem för att kura skymning.

I morgon skall det också bli hyfsat väder så då gör tar vi en ny långpromenad. Eller hur Kasper?

Kasper besöker tomten.

Sitter just och utvärderar om jag skall uppgradera Capture One Pro från version 9 till 10.

C1Pro skall ha blivit mycket snabbare. Vi får se.

I alla händelser trött just nu på LR som är seg som sirap på min dator.

Då hittade jag en lämplig testbild i dessa tider.

Julljus i Göteborg.

Göteborg bestämde sig för många år sedan att bli en Julstad för att locka turister till staden och till Liseberg som ägs av kommunen.

I börjar var belysing och dekorationerna i staden imponerande och verkligen värda att fota.

Det super troopers utanför ett hamnskjul i frihmanen som spelade över himlen och det så kallade Läppstiftet hade färgade super troopers som spelade både över himlen och horisontellt. Klart läckert.

Det var gott om belysning i lyktstolparna längs hamngatorna och Avenyen.

Nu skryter stan om hur många turister som kommer för att besöka Julstaden. 

Då har man samtidigt trappat ner på den belysning som staden bekostar. Liseberg har däremot fortsatt satsa. För det drivs ju av proffs och inte vimsiga politiker. Även om vimsepellarna sitter i styrelsen för att få feta styrelsearvoden.

Så stadens politiker tror tydligen att slaget är vunnet och turisterna kommer fortsätta komma som ett lämmeltåg. De skall nog inte vara för säkra för de kommer inte för vårt fina väder i alla fall. Vi får nog se till att bjuda på ordentligt med julprakt.

Förra året kunde jag konstatera att det var fjuttigare än någonsin sedan starten.

I år har jag inte sett allt än men det jag sett hittills är ändå mindre imponerande.

Inte värt att slösa färg på ens. 

Nej nu var jag orättvis. Riktigt så illa är det inte.

Träden i brunnsparken växlar mella rött och blått ljus. Den blå färgen är hemsk och har en nyans som slår fullt i  till och med aRGB. Nästan omöjligt att få en bra bild.

Julbelysning skall inte  få ha den här nyansen om jag får bestämma. 

Tvärs över gatan är det lite bättre.  Åter igen gelatinfilter i Fiskekrogens fönster och Tyskabron har blå och vita ljus. Fast belysning som tidigare hängde längs kanalen är bort och ersatta med flaggor. Miljövänligt för de drar ju ingen ström. Det var väl någon MP politiker som kom på det.

Lite mer inzoomning och det syns bättre.

Vi går uppåt Östra Hanmgatan i riktning mot Avenyen Kungstan ser ut som den gjort sedan när jag var liten. Kronorna hänger där precis som då. Det är bara neonsskyltarna som är många fler.

Skyltarna tog helt över och juldekorationerna och drunknade i skenet så jag tycker det blir bättre i svartvitt.

Uppe vid Kungsportsplatsen är det ytterligare Julbelysning och tydligen kan man höra olika körer som skall föreställa vara den sjungande julgranen. Fast idag bara fram till klockan 17.  De måste väl hem och dricka glögg. Hmmm. 

Tittar upp mot Avenyen fast där verkar belysnng på Konstmuseet redan släckts. Ser inget där uppe som lockar. Det får bli en annan kväll.

Kasper, Gabi och jag vänder tillbaka mot Nordstadens parkeringshus.

Fast först en bild i riktning mot Kungstorget. Färgstarkt minst sagt. Hotellen verkar vilja synas i vintermörkret.

På vägen tillbaka tar vi Kungsgatan i riktning mot Fredsgatan. Här är det inte lika många neonsskyltar och juldekorationerna kommer mer till sin rätt.

På Fredsgatan har köpmännen lite mer moderna dekorationer. Inte så dumt.

Slutligen passerar vi genom Brunnsparken och ser Drottningtorget samt Clarion Hotel Post. Defintivt den bästa julbelysning i kväll. Fast det ägs ju också av en norsk miljardär.

Så när kommunen inte har råd för man fixa det hela själv verkar vara hans måtto.

Go kväll.