Danske Bloggen 1399 / "Roskilde Ring" part 2.

Roskilde, den 1. august 2019.

https://www.fotosidan.se/blogs/emfoto43/index.htm

Texten är under bilderne. Alle bilder er affotograferet fra Roskilde Museums jubilæumshefte.

1960 kördes det första Formel 1-loppet i Danmark. Jag bodde i Nakskov på den tiden, men körde 150 km med min kompis och hans svåger, som hade körkort och bil. Stirling Moss vinner före Innes Ireland och Roy Salvadori. Den andra och sista Formel 1 race kördes 1962 och vanns av Jack Brabham framför Masten Gregory och Innes Ireland. Båda raserna gav stora underskott på grund av få få åskådare och de dyra körlönen. Det var inte vad danskarna ville se - ännu.

Det var dom stora standardbilarne som var den stora attraktionen. Och särskilt Volvo - därav namnet "Volvoklassen".

Man bör komma ihåg att bilismen i Danmark inte riktigt kom igång förrän i slutet av 50-talet och början av 60-talet. Så att gå till motorsport och titta på, antingen ens redan köpte eller ens mycket önskade bilmärke vinna på banan, var enormt.

Det var en kamp om placeringerne så att det kunde gå helt fel en gång i taget. Men som jag skrev i det föregående inlägget, sällan med något annat än bucklor i bilarna. Gradvis blev Volvo omkörd av andra bilmärken - här en Hillmann och sidan av både Ford Anglia Broad Speed från Storbritannien, Ford Cortina GT, Porche 911, Alfa Romeo GTV och BMW 2002.

Formel 3 Det danska mästerskapet 1965 - från vänster Georg Dumeborn, Jørgen Ellekær, Pico Troberg, Egert Haglund. Tävlingen vann Jørgen Ellekær. Den sista tävlingen den 22 september 1968 vann den svenska Reine Wisell, som satte det sista banrekordet på 42 sekunder rent, vilket motsvarar en genomsnittshastighet på 120 km/h !

Jag flyttade till Roskilde den 2 januari 1962 och såg alla bil loppene för "Ringen" stängd. Sista tävlingen den 22 september 1968. Den 14 april 1969 beslutar "Ringens" -ledning att stänga banan för gott. Det blev gradvis för många klagomål om ljudet - särskilt från läkaren på det närliggande sjukhuset. Det fanns så småningom också stora trafikproblem eftersom banan låg mitt i staden.

Idag är hela området planerat som ett grönt område där asfalten har tagits bort och den kuperade terrängen bevarats. Sjön här, där ryttergården var, har blivit 2-3 gånger större än tidigare. Eftersom vatten inte längre pumpas upp till vattenförsörjningen i Roskilde, vilket har lett till en ökad grundvattenökning.

Det var den korta versionen, men det kommer inte mer från mig.

PS: De mest kända svenskarna på "Ringen": Pico Troberg - Yngve Rosqvist - Egert Haglund - Reine Wisell och Ronnie Petersson. Den sistnämnda lyckades aldrig vinna på "Ringen".

Danske Bloggen 1398 / "Roskilde Ring" part 1.

Roskilde, den 1. august 2019.

Som lovet og truet med: 

Texten är under bilderne. Alle bilder (undtagen nummer 1) er affotograferet fra Roskilde Museums jubilæumshefte.

Från bokhyllan och en ursprunglig klistermärke, som jag aldrig har nænnet att sätta på Volvo Amazonen.

Medlem och kassör i motoklubben ASK var löjtnant i civilförsvars militära ingenjör-trupper. Han fik til att kolonnen kunde träna i grusgropen - med bulldozrar och besättning !

Den första tävlingen kördes på en grusbana på 654 meter, men redan til nästa race var den asfalterad och nu på 670 meter!

Under de första åren var det väldigt primitivt och det var inte ovanligt att köra till loppet med registreringsskyltar och fullt registrerade bilar. Ljusen täcktes bara något och så var det bare race. Børge Nilsen var en av de lokala hjältarna.

Det fanns också motorcykellopp - både TT och motorcros - på "Ringen". Detta gav danska ryttare möjlighet att visa upp sig på dansk jord. Annars, när motorcykelrace på almen väg var förbjudna i Danmark, var de tvungna att åka till Sverige och köra. Så gjorde Svend Aage Sørensen, som körde både Saxtorp och Hedemora. Och en liten serviceinformation till Bob Bovin - det blev också körd fyra cykellopp här. Och en enda traktor race :-)

Trots den lilla, kurvade och något farliga bana inträffade relativt få skador. Under hela "Ringens" -tid inträffade tre dödsolyckor. En journalist på en testkörning och en engelsk racerförare-  båda i 1960. Och en dansk racerförare i 1965.

Banan utvidgades 1957 till 1400 meter och slutade med denna layout. Det kördes mot klockan, som inte var normal i resten av stora världen. Man började vid "Dommer Tårnet" och uppför backen, under "Lucas Broen" och in i "Everton Svinget" och vidare. På den lilla banan körde man till vänster och in i "Politikke Svinget". På den lilla banan kördes några gokart-lopp  - inte riktigt säkert.

End of part 1.

Hilsen fra Erik i Roskilde.

Danske Bloggen 1397 / Jag vil bestämme själv .....

Roskilde, den 1. august 2019.

..... var det en gång ett FS-medlem som sa. Jag vil också det. Saken är att jag inte kan göra det utan hjälp av många människor - vare sig jag fotograferar i RAW eller JPG. Så det är bra att det fortfarande finns någon som ständigt utvecklar och förbättrar - kameror, linser, censorer, processorer, bildprogram etc.

Bildtexterne är under bilderne här hos mig.

Utan någon för- eller efterbehandling. Fujifilm Provia standard - som default i X100F.

Efterbehandlet "efter alle kunstens regler", som vi säger på danska - och nu är det så jag ville ha det. Den här gången och med mitt humör just nu, så det är inte upp till diskussion :-) hi hi.

Danske Bloggen 1396 / Från den ena ytterligheten till den andra.

Roskilde, den 31. juli 2019.

Tidigare blogginlägg: Otroligt mycket text.

https://www.fotosidan.se/blogs/emfoto43/danske-bloggen-1395-fran-jpg-til.htm#comments

Det här inlägget: Ingen text - eller nästan ingen :-)

Så här kan det gå upp och ner.

*

**

Beskåret i kameraet.

Danske Bloggen 1395 / Från JPG til JPG och något om kycklingar.

Roskilde, den 31. juli 2019.

Debat-pausen är slut :-)

Det var en debatt om ett blogginlägg här förleden - igen om RAW kontra JPG. Vi vet alla att det finns mycket mer information i en RAW-fil än i en JPG-fil. Vi vet också att det finns flera alternativ för justering, redigering etc. med en RAW-fil. I kommentarerna och svaren fördes en metafor in i debatten, som jag tyckte var både rolig och kanske användbar. Tillaga kycklingar.

Jag förstod det så här: En RAW- kyckling måste vara en som man köper live från bonden och en JPG-kyckling som en man köper frusen i en stormarknad ? RAW-kycklingen går man sedan hem och huggar huvudet af, pilla fjädrarna bort och tar bort tarmarna m.m. och sedan är man redo att laga den. JPG-kycklingen går man hem med och tinar upp och sedan är man redo att laga den. Går det bra att jämföra det på detta sätt ? Du har haft RAW-kycklingen själv i handen och vet vad den innehåller, men du måste också ha viss kunskap om att bearbeta den. När det gäller JPG-kycklingen måste man ha förtroende för att slakteriet och stormarknaden har gjort et bra förarbeta. Här i överförd mening (till mig) förtroende för Fuji.

Här är bara ett slumpmässigt bildexempel. Det är inte nödvändigtvis det färdiga resultatet som är min poäng här. Men mer för att visa att man kan tillaga "kycklingar" på olika sätt - från RAW till JPG eller som här från JPG till JPG - smak och nöjen är som sagt mycket individuell.

Bildtexterne är under bilderne.

Provia jpg direkt ur kameran (nummerskyltarna och telefonnumret är dock suddigt efteråt).

Provia jpg + Color Efex Pro 4: Detail Extractor - Brillance/warmth - Pro contrast - Darken/lighten center. Alla med mina olika individuella justeringar i Color Efex. Och det finns många alternativ.