Roskilde-bloggen # 3008: Vuxen LEGO.

Roskilde, den 9. januar 2025.

____________________

Inspireret af Peter Dahlén.__

LEGO:s kvinnliga utvecklare - Ann Healyhar varit över hos McLaren och sett racern, ritningar mm. - for att kunna konstruera modellen så realistiskt som möjligt.

Sådan skabte vi Ayrton Sennas ikoniske McLaren F1®-bil | Officiel LEGO® Shop DK

Det är 6 påsar som man öppnar och samlar innehållet påse för påse i ordning.

När jag har fått frågan de senaste gångerna vad jag önskat mig till min födelsedag och jul har det blivit svårare och svårare att svara på. Jag röker inte, jag dricker inte konjak, jag har tillräckligt med böcker, CDer, videofilm och kläder. Jag är nog inte ensam bland de 80+ . Annars köper vi nog det vi behöver under året själva ?

Var kommer Peter D. in här - jo, det var då jag såg hans blogginlägg om LEGOs Kingfisher, som han hade samlat. Jag hittade LEGOs hemsida för vuxna och tittade om det fanns något för mig. Så jag fick denna McLaren formel 1 racer i julklapp och barnbarnen tyckte det var coolt att morfar ville ha en sån :-)😊

Peter uppmuntrade mig att dokumentera bygget - nu är jag inte helt säker på att det är en bra idé :-)

Vänliga hälsningar från Erik.

Roskilde-bloggen # 3007: EM-acros og idag ikke på svensk.

Roskilde, den 8. januar 2025.

_____________________

Fujifilm X100F med EM-acros simuleringen i kameraet. Fuld åbning f/2 - EC +0,3 - 1/500 sek. - ISO 3200.

Efter mine seneste 3-4 blogindlæg har jeg ikke mange svenske ord tilbage - lige nu :-) 😊 Det blev nogle blogindlæg med megen tekst og sikkert også for meget. Når jeg så samtidig skriver nogle lange kommentarer, så bliver de svenske ord brugt op på et tidspunkt. Så i dag bliver det på dansk.

På gensyn.

Roskilde-bloggen # 3006: Bensinransonering - vad ska man göra då.

Roskilde-bloggen # 3003: Folke Bernadotte och "De hvide Busser". - Fotosidan

Roskilde-bloggen # 3004: De Hvide Busser - fortsat. - Fotosidan

Jag knyter här ett litet slut om mina blogginlägg om "De hvide Busser".

Det var inte bara bensin som ransonerades, utan att det redan var i september 1939 hade många glömt. De privata personbilarna "blev klodset op", som det hette på danska. Hjulen togs av bilarna sattes upp på träklossar eller stativ.

Endast speciella och nödvändiga fordon fick bensin med ransoneringsmärken - ambulanser, räddningsfordon, taxibilar och bussar. Bensinbristen blev värre och värre ju längre tiden gick. Detta fick konsekvenser för de reguljära bussarna vid flera tillfällen. De fick minska antalet resor och i flera fall lägga ner en hel massa rutter. Även om man kunde få tag i de magra bensintilldelningarna steg priset så kraftigt att det inte var ekonomiskt att fortsätta köra med bensin.

Det är här gasgeneratorerna kommer in i bilden. Eller kakelugnen, som den snabbt blev allmänt känd. Nu kunde bussarna och andra fordon köras på regas. Här skriver jag direkt från texten i häftet här och försöker översätta det: " Gengasen framställdes genom att värma ved i "kakelugnen". När ved värms utan att luftens syre får tillgång till den uppvärmda veden, tar den inte eld och brännbara gaser kan drivas ut ur trädet". Naturligtvis hade gengaserna ett mycket lägre värmevärde än bensin och var även hårda för motor och transmission. Hastigheten och dragkraften sänktes också.

Gasgeneratorerna tillverkades i olika storlekar – anpassade efter motorstorlekarna. Det mest optimala bränslet var bokträ.

Danska bussar med generatorerna monterade på baksidan. Säckar av bokträ på taket. Eftersom bokträ också blev en bristvara fanns flera alternativ, t.ex. torv och kottar! Alla bilmärken var inte lämpliga för omgasning – 8-cylindriga motorer var ett no go. Opel och Ford bilar var de mest lämpliga.

Här är det de svenska bensindrivna bussarna som i första hand plockat upp fångar från koncentrationslägren över hela Tyskland för att köra dem till Neungamme. De hade mycket längre räckvidd än de danska bussarna. Efter en tid kunde danskarna sedan köra fångarna vidare från Neungamme och hem till Danmark.

Mina 3 blogginlägg är bara en liten sammanfattning från detta lilla häfte. Det fanns många andra utmaningar – blandt andet brist på däck och brist på reservdelar i takt med att bussarna blev mer och mer oslitna. Men nu får det vara nog.

Med venlige hilsen fra Erik.

Roskilde-bloggen # 3005: Jag har varit lite förvirrad här de senaste dagarna.....

..... men det går nog fort över.

Vad är en blogg – ja, det kan man läsa om på många olika ställen. Jag måste förtydliga att jag INTE kommer att bestämma hur eller vad du vill visa och skriva om på FS:s plattform.

För mig är en blogg ursprungligen ett textbaserat medium där man även kan lägga in bilder, illustrationer m.m. När bloggfunktionen görs tillgänglig av en fototidning blir fotografier och fotorelaterade ämnen helt naturligt en väsentlig del av innehållet – tycker jag.

När jag tackade ja till Fotosidans erbjudande om att skapa en blogg var det därför också fotointresset som avgjorde. Och att jag kunde bli medlem tillsammans med andra likasinnade FOTO-medlemmar.

Min förvirring eller kanske snarare undran har att göra med några termer (ord - fraser) som används här på FS-bloggen:

kommentera
besvara
svara 
radera
modera
(Kommentarer granskas innan de visas för andra).

Under ALLA offentligt tillgängliga blogginlägg står det: Kommentera. Man är givetvis inte tvingad att kommentera, men om man har en åsikt om bilderna eller texten, borde det vara OK att kommentera? Jag har upplevt i alla år jag har bloggat att det fungerar bra - så länge det handlar om fotorelaterade ämnen.

Jag besvarar alla kommentarer jag får och svarar även om det finns frågor i besvararne.

Jag har aldrig raderat, även om det har kommit några kommentarer som inte hade något med bilder eller text att göra. Jag har besvarat dem kort och låtit kommentarerna stå för sig själva.

Det följer som en självklarhet att jag inte kunde tänka mig att moderera. Det är förmodligen samma sak som att utesluta något eller någon.

Moderering är förmodligen den funktion som finns i uppsättningen och inställningen av våra bloggar - som Kommentarer granskas innan de visa för andra. Jag har aldrig förstått att det skulle vara nödvändigt bland fotovänner. Det är 0ckså så konstigt att man kan se, om det har varit i drift på en blogg, att det har kommit till exempel 4 kommentarer, men man kan bara se de 2 som blivit godkända som värda att inkluderas. Jag undrar vad som stod i de 2 saknade kommentarerna.

Nåväl, nu har jag skrivit mig ur förvirringen och undran, så det kommer inte att bekymra mig längre - tror jag.

Det är inte säkert att jag besvarar eller deltar i en eventuell debatt eller diskussion om detta - fegheten måste råda :-) Jo, självklart besvarar jag, men jag går inte in i diskussioner som kommer att gå helt ur spår om det skulle hända.

Med många vänliga fotohälsningar från Erik.

PS: Enligt min mening är det skillnad på diskussion och debatt.

Roskilde-bloggen # 3004: De Hvide Busser - fortsat.

Det är nödvändigt att berätta lite om Danmarks situation här i sommaren 1943 – innan jag fortsätter med berättelsen om "De Hvide Busser".

Roskilde-bloggen # 3003: Folke Bernadotte och "De hvide Busser". - Fotosidan

Fram till dess hade den danska regeringen och kungen lett det så kallade "samarbetsavtalet". Detta innebar att Danmark alltid hade en egen regering, polis och rättsväsende.

Den danska regeringen och kungen upphörde att fungera den 29 augusti 1943, då omfattande sabotageverksamhet och oroligheter i flera storstäder med protester och strejker riktade mot den tyska ockupationsmakten möttes av ett tyskt krav på dansk intervention.

Hitler krävde bland annat att dödsstraff skulle införas för sabotagehandlingar.

Den danska regeringen kunde inte uppfylla dessa krav, varefter den upphörde att fungera den 29 augusti. 1943.

Jag har inte översatt texterna under bilderna. Det får man göra själv, men många av er kan säkert läsa lite danska :-)

*

*

I Padborg blev de sista bussarna vitmålade och det stod "Dansk Røde Kors" på dem. Det fanns inte tillräckligt med vit färg för de sist ankommande bussarna.
De blev vitkalkade, men det var inte speciellt hållbart när det regnade.

*

Det var dessa 120 danska bussar som transporterade de 4 000 norska och danska koncentrationslägerfångarna hem till Padborg från den 19. til 22. april 1944.  Härifrån togs de vidare med tåg till Köpenhamn och seglades över till det neutrala Sverige.

Folke Bernadotte har blivit själva symbolen för evakueringen med De Hvide Busser. Särskilt utomlands har aktionen blivit känd som "Bernadotteaktionen". Men om man ser till ursprunget till hela Bernadotteaktionen är det en lång och komplex process där både norska och danska initiativ spelat en avgörande roll.

Redan i början av 1943 arbetade den danske konteramiralen Carl Hammerich för att etablera ett så kallat 'Jyllands-Korps', bestående huvudsakligen av danska fiskexportfordon, som kunde föra hem fångar vid en tysk kollaps. Och det var norska fångar i detta tidiga skede som Hammerich, som var gift med en norrman och starkt engagerad i det danska biståndet till Norge, hade i tankarna.

I mitt lilla häfte berättas att man inte ville berätta hela ovanstående historia då av respekt för Folke Bernadottes diplomatiska arbete med direkta förhandlingar (3 möten) med Reichsföhrer Heinrich Himmler om att de nordiska fångarna måste samlas i Neungamme och sedan transporteras. vidare till det neutrala Sverige.

Med venlig hilsen fra Erik.