Roskilde-bloggen # 3006: Bensinransonering - vad ska man göra då.

Roskilde-bloggen # 3003: Folke Bernadotte och "De hvide Busser". - Fotosidan

Roskilde-bloggen # 3004: De Hvide Busser - fortsat. - Fotosidan

Jag knyter här ett litet slut om mina blogginlägg om "De hvide Busser".

Det var inte bara bensin som ransonerades, utan att det redan var i september 1939 hade många glömt. De privata personbilarna "blev klodset op", som det hette på danska. Hjulen togs av bilarna sattes upp på träklossar eller stativ.

Endast speciella och nödvändiga fordon fick bensin med ransoneringsmärken - ambulanser, räddningsfordon, taxibilar och bussar. Bensinbristen blev värre och värre ju längre tiden gick. Detta fick konsekvenser för de reguljära bussarna vid flera tillfällen. De fick minska antalet resor och i flera fall lägga ner en hel massa rutter. Även om man kunde få tag i de magra bensintilldelningarna steg priset så kraftigt att det inte var ekonomiskt att fortsätta köra med bensin.

Det är här gasgeneratorerna kommer in i bilden. Eller kakelugnen, som den snabbt blev allmänt känd. Nu kunde bussarna och andra fordon köras på regas. Här skriver jag direkt från texten i häftet här och försöker översätta det: " Gengasen framställdes genom att värma ved i "kakelugnen". När ved värms utan att luftens syre får tillgång till den uppvärmda veden, tar den inte eld och brännbara gaser kan drivas ut ur trädet". Naturligtvis hade gengaserna ett mycket lägre värmevärde än bensin och var även hårda för motor och transmission. Hastigheten och dragkraften sänktes också.

Gasgeneratorerna tillverkades i olika storlekar – anpassade efter motorstorlekarna. Det mest optimala bränslet var bokträ.

Danska bussar med generatorerna monterade på baksidan. Säckar av bokträ på taket. Eftersom bokträ också blev en bristvara fanns flera alternativ, t.ex. torv och kottar! Alla bilmärken var inte lämpliga för omgasning – 8-cylindriga motorer var ett no go. Opel och Ford bilar var de mest lämpliga.

Här är det de svenska bensindrivna bussarna som i första hand plockat upp fångar från koncentrationslägren över hela Tyskland för att köra dem till Neungamme. De hade mycket längre räckvidd än de danska bussarna. Efter en tid kunde danskarna sedan köra fångarna vidare från Neungamme och hem till Danmark.

Mina 3 blogginlägg är bara en liten sammanfattning från detta lilla häfte. Det fanns många andra utmaningar – blandt andet brist på däck och brist på reservdelar i takt med att bussarna blev mer och mer oslitna. Men nu får det vara nog.

Med venlige hilsen fra Erik.

Roskilde-bloggen # 2993: Kameraväxel.

Fotograferet den 3. juni 2024.

Bildtexterna finns under bilderna.

22 mm 

34 mm

185 mm

224 mm

800 mm

De sista 4 är tagna från samma plats.

Det var en härlig sommardag när jag lekte turist med "arvegodset". Kameran har en väldigt dålig sökare, men en bra digital skärm. Så var det med kameran upplyft och med utsträckt arm - precis som alla andra turister, som var på torget den dagen 😊 Det var inget jag var van vid, men det gick bra - tack vare Nikons VR.

Jag kommer nog ta med mig den här kameran på några fler ture under det nya året som en allround färgkamera. Det ger mig lite fler, varierande och snabbare alternativ när jag håller stilla med skotern.

Fujien kommer dock alltid att finnas med och kommer att användas för mer målinriktad fotografering, vad det nu än innebär :-)

På gensyn.

Roskilde-bloggen # 2980: Kilder i Roskilde.

Bildtexterna finns under bilderna.

Av Roskildes många källor är Maglekilde den enda som fortfarande flyter med eget vatten. När den var som störst 1654, tillförde den tillräckligt med vatten för att driva 5 vattenkvarnar på väg ut i Roskildefjorden.

Källans vidare lopp fördes under många år i rör härifrån och vidare ut i fjorden.

För några år sedan öppnades den på sista sträckan och här dyker den upp nere i Byparken.

Här, där den kommer fram, har ett av de ursprungliga kvarnhjulen placerats.

Den går i en slingrande bana längre ner mot hamnen.

Genom en liten sjö innan den leds under vägen och vidare till andra sidan mot fjorden.  Den delen har jag visat i ett tidigare blogginlägg.

Jag har nog också skrivit om Roskildes Källor tidigare. Även om Maglekilden och denna lilla oansenliga:

Roskilde-bloggen # 2926: Rektorkilden. - Fotosidan

 På gensyn.

PS: Fotograferad med 3 olika kameror:

Nikon D700 - Nikon P510 og Fujifilm X100F.

Roskilde-bloggen # 2963: Men at Work.

Fotograferad med mitt arvegods Nikon P510 Coolpix zoom kamera - 24-1000 mm (ekv FF) på Stændertorvet, den 20. august 2024.

Det är här zoomen kommer väl till pass när jag kan parkera skotern mitt på torget och skjuta åt flera håll.

Här har jag använt Nikons standardfärger och auto (normal) vitbalans. Jag kommer nog testa "Quick adjustment", där +1 klickas på skärpa, kontrast och färgmättnad. Varför det, kanske någon frågar. Det kan du jo justera vid datorn med efter behandlingen. Min envishet förbjuder det, som många av er vet :-)

På gensyn.

Roskilde-bloggen # 2962: Både och.

Fotograferad med min NIKON P510 "zoom monster" och Nikon standardfärger, den 20 augusti 2024 vid den lilla almena jollehamnen. Med Vikingamuseets verkstadsbyggnader i bakgrunden på första bilden. Jag är inte riktigt van vid den extrema (för mig) vidvinkeln - 24 mm ekv. Det måste jag öva lite mer på – speciellt när jag sitter ner på handicap scooteren och har en lägre utgångspunkt.

På gensyn.