Erik Madsen/DK
Roskilde-bloggen # 3087: Ny användning av ett tidigare foto.
Roskilde, den 12. juni 2025.
Bilden användes i ett tidigare blogginlägg om Nimbus MC. Här konverterad från färger till "svartvitt varmt" – för att inte störa berättelsen nedan med alla färger.
Jag har berättat i andra sammanhang när och varför jag kom till Roskilde. Jag hade ingen form av fotodokumentation. Det har jag fortfarande inte, men när jag tittade lite mer på det här fotot och inte var så fokuserad på Nimbussen, såg jag byggnaderna i bakgrunden.
Det var den 2 januari 1962 som jag flyttade hemifrån Nakskov till Roskilde vid 18 års ålder. Det fanns ingen möjlighet att få en lärlingsplats hos en bilhandlare i Nakskov och det var absolut vad jag ville. Jag fick istället en lärlingsplats i Roskilde, hos stadens största och modernaste bilföretag hos "Hjalmar Skafte Trekanten" Ringstedvej 2 - General Motors-återförsäljare - Opel, Vauxhall, Bedford, Chevrolet, Buick och Cadillac. Förresten, det är många som inte har hört att GM hade en monteringsfabrik i Köpenhamn. Ford hade också en.
Det är bilhallen till vänster, där det idag finns en butik för jakt- och fiskeutrustning. I den vita byggnaden fanns bokföringskontor, chefkontor på plan 1 och expedition av reservdelar ur huset. Man kan precis ana en del av bilverkstaden högst upp i bilden till höger. Idag finns det en butik "Kære Børn" i en del av verkstaden. Uppfarten till bilverkstaden gick mellan hallen och gaveln på kontorsbyggnaden bakom den vita bilen.
Jag utbildades den 30 april 1965 och fortsatte som bokhållare till den 31 oktober 1973. Jag slutade för att prova något annat, det borde man göra innan man blev 30, fick jag höra :-)
Hjalmar Skafte och en lokal arkitekt är de som byggt lägenheterna där vi har bott i 58 år. På den tiden var man tvungen att vara gift för att få en lägenhet i Roskilde kommun, så jag tvingades gifta mig – en form av "tvångsäktenskap" :-)😂
På gensyn.
Roskilde-bloggen # 3039: Vad är meningen med livet.
Roskilde, den 22. marts 2025.
Sony a6000 med Sony 55-210 mm (83-315) - f/4,5 - 1/100 sek. - ISO 3200 - DOOC - Svartvitt i kameran.
Den 21 mars 1945 inträffade den största katastrofen i Danmark under andra världskriget. Den franska skolan i Köpenhamn träffades av bomber från brittiska bombplan.
Den danska regeringen avgick 1943 eftersom tyskarna krävde att dödsstraff skulle införas för sabotagehandlingar. Efter detta intensifierades jakten på de danska frihetskämparna. Under de våldsamma förhörsmetoderna av de arresterade med tortyr gavs information om hela nätverket och enskilda personer till tyskarna.
________________________________________________________________________________________________________________
Royal Air Force flög in i Köpenhamn med målet att bomba Shellhuset. Shellhuset fungerade som Gestapos högkvarter, och användes bland annat för att förvara arkiv om den danska motståndsrörelsen.
Planen flög extremt lågt för att undvika de tyska radarerna. Över Stora Bält varnas piloter för måsar och saltstänk. När de kommer till Själland beordras radiotystnad. Ett av planen träffar av misstag en mast i ett tågrangeringsområde och kraschar och fattas eld. Ett av nästa plan missförstår och tror att det är bombmålet och släpper en bomb som träffar en bilverkstad nära skolan. Nästa plan släpper sedan en bomb, som träffar skolan.
Den mycket svåra uppgiften att bomba Shellhuset var däremot lyckad. Tyskarna hade förväntat sig ett eventuellt anfall och hade därför placerat de danska fångarna uppe under taket. Därför fick bomberna släppas så att de träffade byggnaden från sidan, och detta lyckades och de flesta danskarna på vinden överlevde.
Mycket värre var rapporterna från "Den Franske Skole" - Wikipedia:
Vid tiden för bombningen den 21 mars 1945 fanns det 529 personer på skolan. Av dessa var 482 barn, 34 katolska systrar och 8 civila lärare. Utöver detta var det 5 vuxna som kom utifrån.
Vid Katastrofen dödade 116 människor, inklusive 86 barn, 8 nunnor, 2 civila lärare, 2 brandmän och två fäder.
Vid minnesstunden i går på 80-årsdagen deltog överlevande, familjer och drottning Margrethe.
Mvh. Erik.
PS: Danmark befriades den 4-5 maj samma år!
Roskilde-bloggen # 3036: Direkt ur kameran - förlåt :-)
Roskilde, den 11. marts 2025.
Så det kan man/jag också göra med andra kameror end med Fujien :-)
Søndag, den 9. marts 2025 - kl. 14.44: "Orkidéer bag tremmer"
Sony a6000 + Sony 55-210 mm. f/6,3 - 1/320 sek. - ISO 100 - 175 mm - Sonys "High Contrast Mono".
Det var väldigt roligt att leka med några av alternativen i Sonyen.
När man använder Sony programmen "Picture Effect" är det kameran som bestämmer bländare, slutartid och ISO.
På gensyn.
Roskilde-bloggen # 3008: Vuxen LEGO.
Roskilde, den 9. januar 2025.
____________________
Inspireret af Peter Dahlén.__
LEGO:s kvinnliga utvecklare - Ann Healyhar varit över hos McLaren och sett racern, ritningar mm. - for att kunna konstruera modellen så realistiskt som möjligt.
Sådan skabte vi Ayrton Sennas ikoniske McLaren F1®-bil | Officiel LEGO® Shop DK
Det är 6 påsar som man öppnar och samlar innehållet påse för påse i ordning.
När jag har fått frågan de senaste gångerna vad jag önskat mig till min födelsedag och jul har det blivit svårare och svårare att svara på. Jag röker inte, jag dricker inte konjak, jag har tillräckligt med böcker, CDer, videofilm och kläder. Jag är nog inte ensam bland de 80+ . Annars köper vi nog det vi behöver under året själva ?
Var kommer Peter D. in här - jo, det var då jag såg hans blogginlägg om LEGOs Kingfisher, som han hade samlat. Jag hittade LEGOs hemsida för vuxna och tittade om det fanns något för mig. Så jag fick denna McLaren formel 1 racer i julklapp och barnbarnen tyckte det var coolt att morfar ville ha en sån :-)😊
Peter uppmuntrade mig att dokumentera bygget - nu är jag inte helt säker på att det är en bra idé :-)
Vänliga hälsningar från Erik.
Roskilde-bloggen # 3006: Bensinransonering - vad ska man göra då.
Roskilde-bloggen # 3003: Folke Bernadotte och "De hvide Busser". - Fotosidan
Roskilde-bloggen # 3004: De Hvide Busser - fortsat. - Fotosidan
Jag knyter här ett litet slut om mina blogginlägg om "De hvide Busser".
Det var inte bara bensin som ransonerades, utan att det redan var i september 1939 hade många glömt. De privata personbilarna "blev klodset op", som det hette på danska. Hjulen togs av bilarna sattes upp på träklossar eller stativ.
Endast speciella och nödvändiga fordon fick bensin med ransoneringsmärken - ambulanser, räddningsfordon, taxibilar och bussar. Bensinbristen blev värre och värre ju längre tiden gick. Detta fick konsekvenser för de reguljära bussarna vid flera tillfällen. De fick minska antalet resor och i flera fall lägga ner en hel massa rutter. Även om man kunde få tag i de magra bensintilldelningarna steg priset så kraftigt att det inte var ekonomiskt att fortsätta köra med bensin.
Det är här gasgeneratorerna kommer in i bilden. Eller kakelugnen, som den snabbt blev allmänt känd. Nu kunde bussarna och andra fordon köras på regas. Här skriver jag direkt från texten i häftet här och försöker översätta det: " Gengasen framställdes genom att värma ved i "kakelugnen". När ved värms utan att luftens syre får tillgång till den uppvärmda veden, tar den inte eld och brännbara gaser kan drivas ut ur trädet". Naturligtvis hade gengaserna ett mycket lägre värmevärde än bensin och var även hårda för motor och transmission. Hastigheten och dragkraften sänktes också.
Gasgeneratorerna tillverkades i olika storlekar – anpassade efter motorstorlekarna. Det mest optimala bränslet var bokträ.
Danska bussar med generatorerna monterade på baksidan. Säckar av bokträ på taket. Eftersom bokträ också blev en bristvara fanns flera alternativ, t.ex. torv och kottar! Alla bilmärken var inte lämpliga för omgasning – 8-cylindriga motorer var ett no go. Opel och Ford bilar var de mest lämpliga.
Här är det de svenska bensindrivna bussarna som i första hand plockat upp fångar från koncentrationslägren över hela Tyskland för att köra dem till Neungamme. De hade mycket längre räckvidd än de danska bussarna. Efter en tid kunde danskarna sedan köra fångarna vidare från Neungamme och hem till Danmark.
Mina 3 blogginlägg är bara en liten sammanfattning från detta lilla häfte. Det fanns många andra utmaningar – blandt andet brist på däck och brist på reservdelar i takt med att bussarna blev mer och mer oslitna. Men nu får det vara nog.
Med venlige hilsen fra Erik.











