Roskilde-bloggen # 3162: Algade - Københavnsvej - Skt. Jørgensbjerg.

Roskilde, den 13. september 2025.

Jag skrev under den här bilden i ett tidigare inlägg:

"Detta är den sista delen av Algade som leder ut ur Roskilde – eller man kan också säga in. Efter det gula huset långt nere i bakgrunden blir vägen till Københavnsvej".

Bildtexterna till den här bloggens bilder finns, som vanligt, under bilderna. Fotograferad den 29. august 2025.

Här är lite mer – om "Røde Port" och särskilt om Skt. Jørgensbjerg.

Jag måste köra med scooteren på cykelvägarna när de är där. Det är därför jag måste stanna när jag ska ta bilder. Jag justerar ju hastigheten med högerhanden och kan inte komma på hur jag ska hålla kameran i vänster hand och fotografera under körning :-)

Røde Port ligger på samma plats där bomhuset/tullhuset tidigare låg. "Røde Port" har modifierats och utökats flera gånger. Den största förändringen skedde i samband med etableringen av Danmarks första järnvägslinje år 1847 mellan Köpenhamn och Roskilde.

Köpenhamnsvägen i fjärran – på andra sidan porten. Jag följer flickan till vänster. Observera att cyklisterna har sin "egen" lilla ljuskorg.

Kort fra 1800 tallet.

Roskilde och St. Jørgensbjerg har en alldeles speciell historia – tror jag. St. Jørgensbjerg kommun omgav Roskilde kommun, både i väster och, som här, i öster.

Det hade gjorts flera försök från Skt. Jørgensbjerg att bli en del av Roskilde kommun. Befolkningen röstade nej eftersom skatterna var högre i Roskilde. Befolkningen ökade i Skt. Jørgensbjerg och utgifterna för skolor, äldreboenden etc. ökade och kommunen gjorde ett nytt försök och 1938 blev det ja. Roskilde behövde både mer mark och mer skattepengar så de var nöjda.

Under de första åren (jag minns inte hur många) fick medborgarna i St. Jørgensbjerg lägre beskattning än medborgarna i gamla Roskilde.

Idag är Skt. Jørgensbjerg en attraktiv stadsdel i Roskilde, där man kan uppleva lite av samma sak/miljö som i Dragør. Med gamla hus, stockrosor på väggarna och en kyrka där mitt yngsta barnbarn konfirmerades. Kyrkan ligger mycket högt och kan ses från hamnen. En gång i tiden var vattennivån i Roskildefjorden så hög att Skt. Jørgensbjerg var som en ö med vatten på alla sidor!

Foto från Kyrkans websida.

På gensyn.

Roskilde-bloggen # 3039: Vad är meningen med livet.

Roskilde, den 22. marts 2025.

Sony a6000 med Sony 55-210 mm (83-315) - f/4,5 - 1/100 sek. - ISO 3200 - DOOC - Svartvitt i kameran.

Den 21 mars 1945 inträffade den största katastrofen i Danmark under andra världskriget. Den franska skolan i Köpenhamn träffades av bomber från brittiska bombplan.

Den danska regeringen avgick 1943 eftersom tyskarna krävde att dödsstraff skulle införas för sabotagehandlingar. Efter detta intensifierades jakten på de danska frihetskämparna. Under de våldsamma förhörsmetoderna av de arresterade med tortyr gavs information om hela nätverket och enskilda personer till tyskarna.

________________________________________________________________________________________________________________

Royal Air Force flög in i Köpenhamn med målet att bomba Shellhuset. Shellhuset fungerade som Gestapos högkvarter, och användes bland annat för att förvara arkiv om den danska motståndsrörelsen.

Planen flög extremt lågt för att undvika de tyska radarerna. Över Stora Bält varnas piloter för måsar och saltstänk. När de kommer till Själland beordras radiotystnad. Ett av planen träffar av misstag en mast i ett tågrangeringsområde och kraschar och fattas eld. Ett av nästa plan missförstår och tror att det är bombmålet och släpper en bomb som träffar en bilverkstad nära skolan. Nästa plan släpper sedan en bomb, som träffar skolan.

Den mycket svåra uppgiften att bomba Shellhuset var däremot lyckad. Tyskarna hade förväntat sig ett eventuellt anfall och hade därför placerat de danska fångarna uppe under taket. Därför fick bomberna släppas så att de träffade byggnaden från sidan, och detta lyckades och de flesta danskarna på vinden överlevde.

Mycket värre var rapporterna från "Den Franske Skole" - Wikipedia:

Vid tiden för bombningen den 21 mars 1945 fanns det 529 personer på skolan. Av dessa var 482 barn, 34 katolska systrar och 8 civila lärare. Utöver detta var det 5 vuxna som kom utifrån.

Vid Katastrofen dödade 116 människor, inklusive 86 barn, 8 nunnor, 2 civila lärare, 2 brandmän och två fäder.

Vid minnesstunden i går på 80-årsdagen deltog överlevande, familjer och drottning Margrethe.

Mvh. Erik.

PS: Danmark befriades den 4-5 maj samma år!

Roskilde-bloggen # 3004: De Hvide Busser - fortsat.

Det är nödvändigt att berätta lite om Danmarks situation här i sommaren 1943 – innan jag fortsätter med berättelsen om "De Hvide Busser".

Roskilde-bloggen # 3003: Folke Bernadotte och "De hvide Busser". - Fotosidan

Fram till dess hade den danska regeringen och kungen lett det så kallade "samarbetsavtalet". Detta innebar att Danmark alltid hade en egen regering, polis och rättsväsende.

Den danska regeringen och kungen upphörde att fungera den 29 augusti 1943, då omfattande sabotageverksamhet och oroligheter i flera storstäder med protester och strejker riktade mot den tyska ockupationsmakten möttes av ett tyskt krav på dansk intervention.

Hitler krävde bland annat att dödsstraff skulle införas för sabotagehandlingar.

Den danska regeringen kunde inte uppfylla dessa krav, varefter den upphörde att fungera den 29 augusti. 1943.

Jag har inte översatt texterna under bilderna. Det får man göra själv, men många av er kan säkert läsa lite danska :-)

*

*

I Padborg blev de sista bussarna vitmålade och det stod "Dansk Røde Kors" på dem. Det fanns inte tillräckligt med vit färg för de sist ankommande bussarna.
De blev vitkalkade, men det var inte speciellt hållbart när det regnade.

*

Det var dessa 120 danska bussar som transporterade de 4 000 norska och danska koncentrationslägerfångarna hem till Padborg från den 19. til 22. april 1944.  Härifrån togs de vidare med tåg till Köpenhamn och seglades över till det neutrala Sverige.

Folke Bernadotte har blivit själva symbolen för evakueringen med De Hvide Busser. Särskilt utomlands har aktionen blivit känd som "Bernadotteaktionen". Men om man ser till ursprunget till hela Bernadotteaktionen är det en lång och komplex process där både norska och danska initiativ spelat en avgörande roll.

Redan i början av 1943 arbetade den danske konteramiralen Carl Hammerich för att etablera ett så kallat 'Jyllands-Korps', bestående huvudsakligen av danska fiskexportfordon, som kunde föra hem fångar vid en tysk kollaps. Och det var norska fångar i detta tidiga skede som Hammerich, som var gift med en norrman och starkt engagerad i det danska biståndet till Norge, hade i tankarna.

I mitt lilla häfte berättas att man inte ville berätta hela ovanstående historia då av respekt för Folke Bernadottes diplomatiska arbete med direkta förhandlingar (3 möten) med Reichsföhrer Heinrich Himmler om att de nordiska fångarna måste samlas i Neungamme och sedan transporteras. vidare till det neutrala Sverige.

Med venlig hilsen fra Erik.

Roskilde-bloggen # 3003: Folke Bernadotte och "De hvide Busser".

Roskilde, den 3. januar 2025.

___________________________________________________________

Jag skrev i ett svar för ett tag sedan på ett blogginlägg av mig:

Det blev ett enkelt köp :-) Ett litet häfte om de berömda "Hvide busser", som i första hand förknippas med Folke Bernadotte. Häftet från 1995 här berättar för första gången den danska vinklingen och deltagandet i hela insatsen. Jag kanske skriver ett blogginlägg om det.

Så idag blev det.

Källa: Bushistorisk Selskabs häfte från 1995 med anledning av 50-årsjubileet av insatsen att föra hem de norska och danska fångarna från koncentrationslägret "Neuengamme".

Ordföranden för "Bushistorisk Selskab" skriver i förordet, "att mycket redan har skrivits om "De hvide Busser", men att transportsidan har varit undergranskad jämfört med en rad andra sidor av hjälpa kampanjen".

I häftet har intervjuer samlats in från levande (1995) åkerier och chaufförer som deltagit i aktionerna samt från några av de överlevande fångarna.

Röda Korsets aktioner med "De hvide Busser" 1944 och 1945 har för mig och många andra varit synonymt med Folke Bernadotte. Ordföranden för "Bushistorisk Selskab" är därför också förvånad över hur lite publicitet det har varit om de danska bussägarnas insatser i aktionerna. Det fanns till exempel inte ett ord i tidningen "Danmarks bilruter" från 1945! En möjlig förklaring kommer i ett annat blogginlägg.

I häftet är auktionerne grovt uppdelade i 4 avsnitt:

Sommar 1944 - 8. marts 1945 - Danska Röda Korset kör hem 7 fångar till Danmark

Den 11. marts - ca. 15. april 1945 - Bernadotteaktionen köra danska och norska fångar från flera läger och fängelser i hela Tyskland och till koncentrationslägret "Neuengamme". Efter den 3 april halveras den svenska arbetskraften och kompletteras med dansk arbetskraft och utrustning.

Den 18- 22. april 1945.- Runt 4 000 danska och norska fångar evakueras från "Neuengamme" med en enorm insats, särskilt med dansk utrustning och personal.

Den 22. april - 2. maj 1945 - Svensk och dansk personal och utrustning deltar i en högriskoperation för att evakuera kvinnliga fångar från lägret "Ravensbrück" nära Berlin. Busstransporter avbryts den 25 april efter att ha blivit attackerad flera gånger med dödsfall. Två tåg anländer till Padborg den 1 och 2 maj 1945.

De danska och norska prästernas registerkort hjälpte svenskarna att hitta de nordiska fångarna runt om i de tyska koncentrationslägren.

I lägret Neuengamme rensades en av byggnaderna från andra fångar och reserverades sedan för de nordiska fångarna. "Bernadotteaktionen" förde fångar från många läger över hela Tyskland. Bernadottebussarna gick på bensin och hade därför mycket större räckvidd. De danska bussarna körde med gasgeneratorer och körde därför huvudsakligen bara från Padborg till Neuengamme nära Hamburg och tillbaka.

De små kvadrater är koncentrationsläger och Neuengamme var den som låg närmast Danmark. Med stor diplomatisk kompetens lyckades Folke Bernadotte förhandla, att samla de nordiska fångarna här.

Fortsättning följer - också med ett antal fotografier.

Hälsningar från Erik.

Roskilde-bloggen # 2662: Ett "levn" från gamla tider.

23. maj 2023.

När Roskilde gick över från gasbelysning till el på gator och vägar för många, många år sedan bevarades en del av lampställen. De användes sedan för att bära gatunamnsskyltarna. Ett fåtal av dem sägs fortfarande existera. Jag hittade denna på vägen ner till hamnen.

Fuji X100F: f/8 - 1/400 sek. - auto ISO 200.

Mvh. Erik.