Roskilde-bloggen # 3216: Vem är fotografen?

Roskilde, den 4. december 2025.

Bildtexterna finns under bilderna.

Det här är fotot som Netflix-dokumentären "The Stringer" handlar om och som jag skrev om i min blogg:
Roskilde-bloggen # 3212: Filmrecension och förnyat medlemskap på FS. - Fotosidan

*

Den andra bilden som jag anspelade på i mitt PS i blogginlägget var den här.

Texten här skrevs 2017. Bilden visades första gången den 23 september 1936 i den franska tidskriften VU. Först ansågs den vara för perfekt och iscensatt. Senare identifierades den spanske frihetskämpen av någon familj.

Det var dock inte det enda som väckte tvivel. Vem var fotografen ?

Vissa trodde att det var Capas flickvän, Gerda Taro, som hade tagit den. Hon var den första fotojournalisten som någonsin dödats i fälten. Och hon var här bredvid Capa i skyttegravarna. Hon dog 1937.

Capa förnekade senare den hypotesen och sa att han höll upp kameran från skyttegraven och utan att titta in i sökaren – ren tur.

Enligt icke namngivna experter finns det egenskaper hos fotografiet som tyder på att det inte togs med Capas Leica, utan med en Rolleiflex, som Taro använde.

Jag frågar: Kan Capa ha lånat Taros kamera, vilket han förmodligen gjorde då och då? Jag har inte sett eller hört talas om att Capa påstått sig ha använt sin egen Leica.

På gensyn.

elgenper 2025-12-04 21:49

Tja, skall man plåta från en skyttegrav genom att sticka upp kameran (men inte huvudet) över krönet, så är en Rolleiflex med ljusschakt mycket lämpligare än en Leica med mätsökare: man håller den upp och ner ovanför huvudet och tittar upp i ljusschaktet (precis som när man skulle plåta över huvudena på en folksamling).

Om han sen verkligen inte tittade i sökaren utan trycket av "blint", verkar det lite VÄL mycket tur på en gång; här handlade det ju om timing på mindre än en sekund...

Man hittade väl en väska med negativ från det här parets arbete för något år sen, kan det inte finnas ledtrådar där?

Besvara

Svar från Erik Madsen 2025-12-04 22:27

Hej Per – tack för dina kommentarer och ditt intresse.
Fotojournalisterna skickade sina filmrullar hem till sina redaktioner, där så kallade "kopiister" framkallade och tryckte sina bilder. De fick film från många olika fotografer, och därför kunde det mycket väl råda tvivel om vilka som tillhörde vems. Fotograferna fick betalt för dem och hade inte längre äganderätten till dem. Jag tror att detta var den främsta anledningen till att Henri Cartier-Bresson, Robert Capa, George Rodger och David Seymour startade, över en festlig flaska champagne, det viktigaste konstnärskooperativet någonsin: fotoagenturen Magnum Photos år 1947.
Med många vänliga hälsningar från Erik.

Svara