Fem minuter
FÅNGA DAGEN, FÅNGA VÅREN...
Tänk att det är lika dant varje år för mig. När det är som eländigast i slutet av januari och mörkret härskar, då tänker jag alltid; men snart är det vår....och i år...i år ska jag hänga med. I år ska jag ge mig ut i naturen, i är ska jag vandra omkring på gator och torg bland vårglada människor. I år ska jag verkligen se. I år ska jag ta djupa andetag och uppleva. I år ska jag FÅNGA!!!! Fånga dagen och fånga våren....
Tyvärr har jag en känsla av att jag just precis håller på att missa det i år igen. Missa våren!!! Inte en endaste timma har jag tillbringat utanför tätbebyggt område, inte en blåsippa har jag sett. Och inte har jag vandrat omkring särskilt mycket bland vårglada människor på gator och torg heller...och inte en endaste gång har jag suttit i solskenet med en kopp kaffe.
Och snart är väl våren över...och det är dags för sandalerna.
Men jag har ju faktiskt semester nu några dagar så jag får väl sätta igång och försöka ta ifatt. Stockholm borde väl vara full av vårglada människor just nu som man kan glädjas med? Och en kopp kaffe på en trevlig uteservering ska jag väl också kunna pricka av...
Och om körsbärsblommorna fortfarande sitter kvar på träden i Kungsan tänker jag minsann sticka in näsan bland blommorna och dra in djuuuupt!
.
Fånga!!!!
gammal omgjord bild...
.
.
.
.
.
...och så här finns den i mitt Norrköpingsalbum
UNDER DE ROSA KÖRSBÄRSBLOMMORNA...
satt en ung romsk man. Ett udda inslag under de vackra trädkronorna. Såklart jag tog en bild innan jag hastade vidare...
.
Kungsträdgården 18/4
.
.
Igår fick jag syn på bilden i datorn, och såg att den jag fångat under körsbärsträden var samma unga man som den jag mött på tunnelbanan för några veckor sedan. Han som var så intresserad av min kamera och som dessutom fotade mig med min kamera. En slump förstås...men det känns ändå lite märkligt för jag har bara fotograferat romer vid tre tillfällen; då på tunnelbanetåget, två stickande kvinnor utanför Gallerian och så den här bilden i Kungsan...
Jag skulle vilja möta honom igen och försöka få en uppfattning om vem han är eller åtminstone visa bilderna för honom, om han verkar intresserad.
.
.
PORTALEN
På Skogskyrkogården har jag varit ganska många gånger med min kamera, och mest har jag nog fascinerats av arkitekturen vid monumenthallen. Där har jag också tagit flest bilder. Men Skogskyrkogården består också till stor del av stora vackra granar. Granar som lätt ger en stark skogskänsla. Häftigt tycker jag, mitt i en storstad!
En bit bort från monumenthallen inbäddat just bland höga granar, ligger ett kapell som fått namnet Skogskapellet. För att komma dit får man gå igenom en portal. Och den portalen har kittlat min fantasi sedan jag såg den första gången; där, precis i portalen har jag velat fotografera någon på väg igenom. Och gärna i motljus. Och bilden hade jag tänkt mig som svartvit.
I söndags blev det tillfälle; precis när jag kom gåendes från Skogskapellet såg jag två figurer som var på väg igenom...
.
.
Skogskyrkogården 18/4
.
.
Som ni ser var det starkt solsken vid fototillfället så det blev mycket starka kontraster mellan de mörka skuggorna och sol-partierna...fint på sitt sätt, men svårfotograferat. Och svårt att få till bra vid konverteringen också.
Kanske bilden kan göras bättre med mer tålamod och mer pill eller till exempel med Silver Effex? Jag får se, annars får jag försöka med nya rundor vid Skogskapellet, och nya exponeringar....
.
.
slutar med Carl Milles "Dödens ängel"....!!!!!
(den sitter och glänser över ingången till Skogskapellet)
Sov gott! :)
VÅRGLADA OCH NYFIKNA...
under en blå himmel med stora vita moltussar...
.
.
Skogskyrkogården igår (en ljuvlig söndagseftermiddag) 19/4 - 15
dans och skutt
.
.
hmmm....ser du något?
.
.
.
...men nu är klockan snart fem...måndagsmorgon.
06.13 går snabbtåget mot Norrköping.
Vi ses där!!! :)











