Och jag som inte gillar hösten...

Men...denna dimmiga söndagsmorgon var det alldeles underbart ute på Skogskyrkogården. Det var stillsamt, fridfullt, höstligt och mycket vackert. Och det kändes lättsamt att vandra omkring ensam med funderingar och minnen. Sådant som gärna gör sig påmint en helg som den här.

Och dimman tyckte jag bäddade in landskapet alldeles förträffligt.

Skogskyrkogården 3/11-13

...

...

...somliga 

...

...