Fem minuter

Funderingar och fotografier från min vy i Vintergatan

Höstpelargon...veckans torsdagsbild.

Jag har fått en blommande höstpelargon i mitt köksfönster! En mild ljusrosa blomma som står och ser så sällsam vacker ut mot mitt otvättade fönster, och i måndags när det var gråväder och regn utanför så lyste den upp fönsterbrädan så fint...

 

 

"Höstpelargon"

 

 

Jag har lagt på lite textur...tänkte att de smala otydliga ränderna kunde föra tankarna mot höstregn....det var förstås mina kliande fingrar igen, som inte kan låta bli knapparna i Ps...men jag har ev. tänkt använda bilden till ett inbjudningskort för novemberfika...så jag tänkte att det kunde vara lite fint med de lätta ränderna...

 

 

Hälsningar Lena.

 

 

 

Postat 2009-10-29 00:10 | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Friends...for ever?

Dessa viktiga kompisar....som man delar stort och smått med, som man kan garva ihjäl sej med och som förstår (nästan) allt. Dessa bästisar som man vågar göra bort sej inför och testa lite okänd mark tillsammans med... och som man kan prata livets allvar med och luta sej mot och gråta ut om det behövs...Dessa härliga kompisar som man bara inte kan vara utan, nästan inte en sekund...inte om man är tonåring i alla fall!

Jag har två tonåringar, John 17 och Johannes 14...

 

 

Johannes kompisar...

 

John och polaren Peter från Lund...

 

Johannes, Alma och Viktor utanför vårt hus.

 

John och Peter.

 

Samtliga bilder är från i dag...höstlovet är i full gång!

 

 

Hälsningar från Lena.

 

 

Postat 2009-10-27 19:47 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Kaffe och kastanjeträd...

Det nybryggda 11-kaffet är upphällt, och jag har kapitulerat framför sista biten av äppelkaka...räcker inte till att delas på åt mina tonåringar i alla fall,( så bra, för mej!)... Sätter mej till rätta vid fönstret  och njuter av en egen fridfull stund. Hemma vilar lugnet, för tonåringar som har lov sover så här dags. Själv är jag lite halvsjuk, febern har släppt men halsen svider fortfarande. Blickar ut mot gården och känner den höstliga atmosfären. Nyss har regnet upphört...

Mina blickar dras mor den stora mäktiga kastanjen utanför fönstret. Så vacker den är, i sin höstskrud...det milda oktoberljuset trollar fram en mångfald av gula, gröna och bruna toner...Kanske man skulle ta och fotografera lite... 

 

 

 

 

 

 

 

(Det här lövet hade fastnat i en liten utstående kvist, på trädstammen.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtliga bilder tagna i dag hemma på min gård.

 

Hälsningar Lena.

 

 

 

 

 

 

Postat 2009-10-26 20:06 | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Orsakade endast ett smärre utbrott, inget benbrott...

Är det någon som känner igen sej???? Nu har det efterlängtade novemberlovet börjat och min lägenhet förvandlas som genom ett trollslag till en ungdomsgård och vandrarhem... Himla härligt att ha sina ungdomar hemma tycker jag, absolut...och sissådär fem sju stycken extra...eller fler...men när jag för en liten stund sedan kom hem från affären med två stora matkassar höll jag faktiskt på att bryta benen över skohögen precis innanför ytterdörren...och jag svor högt och skrek något hemskt till de kära ungdomarna...men vad gjorde det, min röst drunknade i någon entonig hysterisk elektromusik...Bra, det var nog onödigt det ja sa, men...min hämd blir att jag tar fram kameran i stället....och så får jag väl ta och omorganisera hallen i morgon...samt köpa större skohylla...

 

 

Orsakade endast ett smärre utbrott...inget benbrott den här gången!

 

 

Det här var del 1 av TONÅRSLIV...fortsättning följer...

 

 

Hälsningar Lena.

 

 

Postat 2009-10-25 20:38 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Damen med den blå cykeln

Plötsligt mitt i den grå vardagen dyker det upp en dam med en härligt blå cykel. Jag tycker den ser fin ut mot den grå-blå gatstenen och höjer snabbt min kamera. Det blir en riktig snapshot-bild och inget märkvärdigt med den...men jag gillar den.

Men vid redigeringen finns det ju så många möjligheter...både till att förhöja, förändra och förstöra en bild...Men när är en bild som bäst egentligen? Förmodligen en smaksak...

 

Inget mixtrat, endast en snygg S-kurva.

 

Lätt övertoning av grått. 

 

Sepia-tonad gatsten för att harmonera med husväggen.

 

Mörk natt...

 

Svart-vit med lätt sepiatoning.

 

Lite lekfullt...

 

...och ännu mer lek...

 

 

Efter att lekt lite och förändrat en bild med filter eller lite olika effekter kan jag lätt tycka att den ursprungliga bilden känns tam och utan bett. Kanske har alla nybörjare (som jag är) på redigering en fas då man fängslas av alla reglage och filter på Ps, och gärna tar i lite för mycket, eller inte stoppar i tid. Kanske är det ett sätt att utforska och lära sej...Roligt är det i alla fall, och så småningom kanske man får upp en naturlig känsla för när en bild känns bäst.

Nu lovar jag att ni skall slippa fler damer med cyklar!

 

 

 Hälsningar Lena.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Postat 2009-10-25 04:50 | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera
1 2 3 ... 4 Nästa 
Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar . Instagram

Innehållskategorier