I fotonernas värld
Det finns sten i Småland
Vi är tre pågar i lagom mogen ålder som ibland gör fotoutflykter tillsammans. En från Smålad (Ulf) och två från Skåne (Håkan och jag). Den här gången samlades vi i Ulfs hemtrakter nära Växjö. Det brukar vara naturfoto som gäller när vi är ute, och den här gången besökte vi Notteryds naturreservat öster om Växjö. Det ligger vid Toftasjön, som jag själv bott vid för många år sedan, fast då på västra sidan i Sandsbro.
Vi hade en kanontrevlig dag i gott sällskap, även om Ulf hade lite problem med en svikande röst. Vinden var tidvis påtaglig och solen var ibland lite för stark för intima landskap och skogsmiljö, men jag känner ändå att jag kommit hem med många bilder som jag är nöjd med. Det kommer att bli fler inlägg därifrån. Den här gången blir temat "sten".
Första bilden nedan krävde ett mjukt ljus och det var långt mellan molnen vid det tillfället. Jag fick stanna kvar och se det ena molnet efter det andra glida förbi solen, men till slut kom ett litet ett som gjorde att jag fick den bild jag tänkt mig!
Slutet på dagen var toppen också. Vi blev hembjudna till Ulf och hans fru Lisel på "förstärkt fika", vilket tydligen betyder mycket god mat med efterrätt! Då var det inte mycket kvar av Ulfs röst, men vi hade ju Lisel att prata med istället.
Gav upp trolletandet
Efter att ha letat efter troll i skrevor och skrymslen i Trollberget i Åsnens nationalpark, gav jag upp och knallade runt i omgivningarna för att söka nya bilder. Den tvågradiga vinden från sjön var nu påtaglig, så det var en utmaning att hålla fingrarna vid liv. Efter en stund var vi tre frusna fotografer, som bestämde oss för att det var dags att dra hemåt, men efter en mycket trevlig fotodag i goda vänners sällskap.
Sökandet efter troll
I förra inlägget berättade jag om den fotolördag jag hade i Åsnens nationalpark med kompisarna Håkan och Ulf och vårt första stopp vid Toftåsa myr. Efter myrbesöket åkte vi upp längs Åsnens västsida till Trollberget. Först på programmet där stod dagens andra fikapaus, nödvändig för att kunna ladda för kreativt bildskapande på denna nya plats. Själva Trollberget är en klippformation med mycket skrevor, hålrum och vrår. Här kommer lite bilder från berget.
#5
#
Kompisträff vid Toftåsa myr
Lördagen för drygt en vecka sedan hade jag stämt träff med kompisarna Ulf och Håkan för ett lite "fotoäventyr" i och kring Åsnens ganska nybildade nationalpark. Håkan och jag hade samåkt större delen av sträckan, men Ulf kom från motsatt håll, Växjö närmare bestämt.
Första stopp var Toftåsa myr i södra delen av nationalparken. Som namnet antyder är "huvudattraktionen" en myr omgiven av skog, sjö och vattendrag. Trots att vi var på samma plats, gjorde vi olika bilder av de motiv som fanns framför oss, och valde delvis helt olika motiv också för den delen. Ulfs bilder kan ni se i länken, fast han har valt att inkludera även nästa stopp på dagen i samma inlägg: Länk till detta!
Varför fotograferar man - i Jönköping?
Jag övernattade i Jönköping veckan som gick. Jag tror det var första gången som jag gjort det, så det var kanske dags! Det var ett tag sedan jag var ute med kameran, så det kliade lite i avtryckarfingret, eller var det någon annan orsak till att jag ville ut och fota lite? Bara tidsfördriv, eller skaparlust? Varför fotograferar jag egentligen? Ibland är det kanske uppenbart, viljan att skildra en resa t.ex. Hur stor roll spelar resultatet i förhållande till upplevelsen att vara ute och fotografera? Måste bilderna bli bra? För vem, mig eller andra som ser dem? Det var sådana frågor som snurrade runt i huvudet den där kvällen. Oavsett resultatet tycker jag att det var väl spenderad tid. Jag hade något kul att göra, fick frisk luft (ganska mycket faktiskt, det blåste ganska snålt och kallt den kvällen) och motion.
Bilderna då, har de något värde? Varför väljer jag t.ex. ett motiv som sista bilden, en cementblandare på en kaj? Jo, jag vet nog varför om jag tänker efter. Det kändes som den inte passade in, lite malplacerad där den stod, fastkedjad också. Jag tycker ofta att bilder där det är något som skaver blir intressanta. Man får tänka till. Kan man se någon symbolik i bilden? Ja, kanske. Jo, jag kan nog det, men ser andra som tittar på bilden samma sak? Fast det spelar väl ingen roll. Varje människa äger sin tolkning. Nåja, nog med ord nu. Här kommer bilderna!























