Är sämre teknik bättre?

Ger sämre teknik bättre bilder? De flesta är överens att den moderna digitala tekniken är tekniskt överlägsen den äldre analoga. Men det kan i sig vara ett problem. Det går lite för lätt. På den gamla analoga tiden var varje ruta kostsam. Fotografen var tvungen att tänka igenom olika inställningar. Hen var tvungen att vara noggrann och eftertänksam, vilket gjorde att bilderna blev konstnärligt bättre. Tekniken var sämre, men den gav ändå bättre bilder. 

Gammal teknik.

Argumentet har en del för sig. Nöden är uppfinningars moder. Knappa ting värdesätts mer.  Om varje knäpp är dyrbart behandlas det med omsorg och det märks i bilderna. Men sen så kom jag att tänka på nåt jag hörde av Bingo. Det var på fotomässan, han höll i en mini-workshop. (Om det läser man här). Bingo sa att han älskar den moderna tekniken - för att den gör att han slipper tänka på den. När allting bara funkar - vitbalans, autofokus - kan han tänka bort tekniken  och i stället fokusera på att skapa. Tänka på de kreativa elementen. Behövs ett annorlunda perspektiv? Kan jag göra nåt med bakgrunden? 

Kreatör.

När man tänker efter: har det inte alltid varit så? Konstnären vill mästra tekniken - för att slippa tänka på den. Genom att drilla och öva och traggla kan konstnären till slut behärska tekniken och så inte bry sig om den - och så börja ägna sig åt sant konstnärskap. Sprezzatura. Tänk på fotbollskonsten. De kreativa spelarna - Messi, Zico, Maradona - de var kreativa för att de behärskade tekniken. De behövde inte lägga kraft på att kontrollera bollen. Bollen låg klistrad vid fötterna - nu kan artisten se sig om och skapa. Se där, en genial passning! Och där, en frispark av guds nåde! 

Ny teknik. 

Alla kan inte vara en Maradona. För att mästra tekniken krävs för stor insats. Men alla kan nu ta tekniskt bra bilder. Det har släppt lös begåvningsreserven. Tidigare krävdes för stor investering i tid och resurser att bli en tekniskt skicklig fotograf. Men nu har alla en mobil som tar bra bilder. Så nu kan alla "vanliga" mänskor med konstnärsbegåvning gå ut och ta kreativa bilder. Som sen läggs ut på Instagram. Det är som att det plötsligt blev möjligt för var och en att sparka boll med Messis teknik. På världens alla bakgårdar och fotbollsplaner skulle det ske en explosion i snygga frisparkar och geniala passningar. 

Så min hållning är att det finns goda argument till varför en sämre teknik kan ge bättre bilder. Men på det hela är nog ändå bättre teknik bättre. 

Benganbus 2026-05-24 23:00

Intressanta funderingar! Tack för dom!
/B

Besvara

Svar från Iwa 2026-05-24 23:10

Hej Bengt, tack!
/per

Svara

syntax 2026-05-24 23:17

Bra skrivet. Det finns argument för olika synsätt, och med en hobby så gör man som man vill, helt efter eget huvud - oftast blir det vad man tycker är roligast.
För egen del här på FS, så visar jag gamla bilder ur mitt gigantiska bildarkiv - bilder från förra århundradet. Jag säger därför så här:
Den moderna digitala tekniken är helt fantastisk - men den tog inga bilder på 1970-talet... :-)

Besvara

Svar från Iwa 2026-05-24 23:40

Hej Peter, tack för reflektioner! Din slutkläm hade jag inte tänkt på :)
/per

Svara

Turbo56 2026-05-25 00:13

Nyttiga funderingar som jag själv tänker på då och då, vilka är ehentligen skillnaderna och likheterna?

Förr var fotografen tvungen att lyssna på ljuset.
Idag kan vi tala med det.
Båda sätten är lika äkta.
Det ena är hantverkets disciplin.
Det andra är skapandets frihet.
*
När filmen bestämde villkoren
Att fotografera med negativ färgfilm var som att arbeta med ett material som hade ett stort hjärta.
Det tålde fel.
Det förlät.
Det böjde sig efter verkligheten.
Negativ film hade ett lagom brett dynamiskt omfång.
Den kunde svälja både högdagrar och skuggor utan att gå sönder.
Den gav fotografen frihet i efterhand, i mörkrummet, i kopieringen, i tolkningen.

Diafilm som jag själv mest arbetade med var som att arbeta med glas.
Den krävde absolut precision.
Exponeringen behövde sitta på perfekt.
Färgerna var givna av filmen, ljuset och tiden på dygnet, inte av fotografens vilja.
Det var därför man ibland fick anpassa sig till ljuset mer än motivet.
Gyllene timmen var inte bara vacker, den var nödvändig.
Mitt på dagen kunde vara en katastrof.
Skugga kunde rädda en bild.
Fel färgtemperatur kunde förstöra allt.
*
Nu med dagens sensorer, RAW-filer och dynamiska omfång som sträcker sig som elastiska band över hela ljusspektrat, har fotografen fått en ny sorts frihet,
RAW-formatet gör att exponeringen kan vara ungefärlig, den behöver inte vara exakt.
Vitbalansen kan ändras, den är inte längre ett val i stunden.
Färgerna kan formas efter känslan, inte efter filmens kemi.
Skuggor och högdagrar kan räddas, lyftas, dämpas.
Det gör att fotografen kan släppa tekniken och gå rakt in i bildens själ, kompositionen, rytmen, stämningen, berättelsen.

Tekniken har inte försvunnit den har bara blivit tyst.

God natt
Stefan

Besvara

Svar från Iwa 2026-05-25 09:37

Hej Stefan. Tack för tankar!
/per

Svara

pdahlen 2026-05-25 14:46

Det är ju sant man anpassar sin fotografering efter utrustningen. Man vill ju få fram den optimala bilden oberoende av utrustning. Jag har ju fotograferat analogt i ett 20-30tal år och digitalt lika länge. På den tid var det mer ljuset man byggde upp bilden med, både naturligt och konstljus, samt att det var slow foto. Idag satsar man mer på att fånga ögonblicket, en gräshoppa i hoppet, en kungsfiskare i dyket, en fjäril som flyger mm

Besvara

Svar från Iwa 2026-05-25 20:06

Hej Peter, tack för kommentar!
/per

Svara