Från Prag - Om när Jesusbarnet räddade Prag från svenskarna.

Ett av den katolska kyrkans mest uppskattade kultföremål är Jesusbarnet av Prag. Barnet är en halvmeterstor docka/staty som finns i karmeliternas kyrka Vårfru den segerrika på Mala Strana. Barnet kom till Prag från Spanien i början av 1600-talet. Genom åren har flera mirakel hänförts till Jesusbarnet varför dess kult har spridits över världen. I kyrkan möter man turister från Sydamerika och Indien som kommit för att besöka Jesusbarnet. Ett av dess mest kända mirakler utfördes år 1639 då barnet räddade Prag från svenskarna. 

I maj år 1639 kunde stadens härolder uppe på stadens torn meddela en fruktansvärd syn. Den mäktiga svenska armén, känd för sin våldsamhet, befann sig utanför staden. Sedan flera år härjade den i Böhmen och alla visste vad en invasion skulle innebära i form av rov, död, eldsvådor, hunger och nöd. 

- Svenskarna står utanför portarna! ropade man. - Detta är slutet. Låt oss be till Jesusbarnet av Prag. Endast ett mirakel kan rädda oss. 

Dag och natt bad man och firade gudstjänst inför Jesusbarnet i Vårfrukyrkan. Svenskarna stannade på sin plats utanför staden. De verkade inte ha någon brådska. På natten samlades de kring stora eldar och sjöng grova soldatsånger. Det verkade som om de hade tänkt stanna för evigt. 

En morgon steg en pojke vid namn Jakob upp på ett av stadens berg. Då fick han se en märklig syn. Inga eldar, inga tält, inga soldater. Endast det tomma fältet var kvar. Svenskarna var borta! 

Genom en fånge som flytt svenskarnas läger fick Pragborna senare reda på vad som hade hänt. Svenskarnas härförare Banér hade på natten fattat beslutet att inta staden. Han utgav ordern och armén började förbereda sig. Då uppenbarar sig plötsligt en kurir till häst och inträder i generalens läger. Och efter ett kort samtal med kuriren ändrar sig plötsligt Banér och meddelar order om arméns tillbakadragande! 

Vilken förklaring skall ges till en sådan obegriplig scenförändring? De tacksamma Pragborna kunde bara komma på en förklaring. Det måste ha varit Jesusbarnet som hjälpt till. Och så föddes legenden om Jesusbarnet av Prag, full av barmhärtighet mot dem som i yttersta nöd tar sin tillflykt till honom. 

Tillägg: en alternativ tolkning är att svenskarna insåg att det inte skulle vara praktiskt att släpa med sig alla skatter ute i fält. Ännu återstod många år av krigande. - Låt oss vänta med Prag och ta staden det sista vi gör innan vi åker hem, bestämde de. Sagt och gjort. 

Från Prag - nattbilder

Meddelar några nattbilder från Prag. 

Karlsbron. Det är här det händer. 

En violinist promenerar hem från konserthuset Rudolfinum med kärestan runt armen. Det här är livet! 

Avslutade kvällen med ett besök på en tjeckisk jazzklubb. 

Traditionell tjeckisk dans. 

/Slut. 

Från Prag - I gatuvimlet

Meddelar några bilder från gatuvimlet i Prag. 

/Slut. 

Från Prag - Bland kollegorna i bergen

Efter att ha fått nog av stadens larm beslöt jag mig för att ge mig upp till de Petrinska kullarna. Förutom ett bra namn har de rykte på sig att stå för den bästa utsikten i Prag. 

Sagt och gjort. Utsikten gjorde verkligen ingen besviken. 

Halvvägs upp på berget när jag stod och plåtade fick jag sällskap av en äldre fotande kollega. Gubben måste ha varit över åttio år. Han pratade tjeckiska och knagglig tyska. Jag försökte på ryska och knagglig tyska. Jag frågade om jag fick ta hans bild och det gick bra. 

Gubben fortsätter upp på berget. 

Väl uppe på berget har man en fantastisk utsikt över staden! En kvinnlig fotograf står och plåtar i en omisskännlig kappa. 

Så småningom dyker också gubben upp. Jag frågar om han kan ta en bild på mig. Här är resultatet. Vilken fantastisk bakgrund! Gubben visar sig vara gammal fotograf. Hans namn är Havlica. Gubben var väl insatt i olika digitala modeller. Han verkade lida av reumatism men det hindrade inte honom från att plåta. 

Gubbens modus operandi var följande: när ett intressant motiv dyker upp - släng käppen i backen och börja plåta! 

Jag älskar att se gubben plåta!

(c) Havlica. 

Jag skiljdes från Havlica och gav honom min mejl så att vi kunde byta bilder. När jag så småningom kom ned till staden fick jag syn på den unga damen i den omisskännliga kappan! Hon stod där på Karlsbron och plåtade loss i karaktäristisk pose. 

Vilken elegans! 

För mig var denna dagen höjdpunkten på resan. Särskilt mötet med gamle Havlica. Väl hemkommen fick jag mejl från hans systerdotter som skickade mig lite bilder. Hon berättade att gubben var 88 år gammal! Dock still going strong. 

Loreen - triumfen

Till och Från gör ett tillfälligt avbrott från Pragrapporteringen för ett extrainlägg om Loreens triumf i Stockholm idag. Bloggens utsände fanns på plats på Hötorget. 

Spänd förväntan. Alltid samma välbehagliga känsla när någon hjälte kommer hem från stora världen med en trofé och firar triumf. Det kan vara hockey, det kan vara fotboll, det kan vara schlager. Seger och framgång åt folket!

Plötsligt: - Titta där! 

- Titta där: Loreen!

- Hon är här: Loreen! 

- Jag älskar er! 

Kollegorna på plats. 

- Euphoriaaa!

- Euuphoria!!

Vilket sätt att sluta dagen! Bloggens utsände gick nöjd hem på kvällskvisten.