Ryggar

Igår blev en sån där dag då modet sviktar och man bara plåtar ryggar. 

Det började i och för sig ganska bra. På väg till jobbet gick jag min vana trogen över Slussen. Där plåtade jag en trevlig rygg i gult och blått som samspelade fint med vatten och fasader. Heja Sverige! 

Sedan dök det upp en man på cykel. Grönt, vitt och rött.  Viva Italia! 

Emellertid hade nu ryggplåtandet börjat sätta sig på hjärnan. En arbetare på en pråm i Strömmen. Ofarligt. 

På vägen hem fortsatte det. Gick in på ett café och började plåta ryggar genom rutan. 

Som gatufotograf gäller det att vara frimodig som ett barn. Funderar på att ta ett dogmalöfte. 18 millimeter. Plåta bara när du genom sökaren ser fotoföremålet i vitögat. 

Bollywood i stan?

Nyss har ju Hollywood varit i stan för att spela in Milleniumfilmen. Nu verkar det som om också Bollywood har tagit sig hit. Man förstår dem. Stockholm är en perfekt stad att spela in film i. Speciellt Gamla Stans gränder kan utöva en lockelse för en utländsk publik. Se här vad som hände i Gamla Stan häromdagen. Vågar man gissa handlingen? 

Rahmagunta och Sorayama är kära i varandra. Emellertid vill Sorayamas far gifta bort henne med den gamle rike knösen Mutton Rosh. Rahmagunta och Sorayama träffas på en äng och sjunger ut sin kärlek. Då dyker plötsligt Mutton Roshs hejdukar upp och spöar upp Rahmagunta. 

Rahmagunta och Sorayama beslutar sig för att fly till Sverige och där börja ett nytt liv. Rahmagunta lyckas fly på en båt gömd i en telast. De älskande återträffas i Gamla Stan och lever sedan lyckliga i resten av sina dagar. 

Man måste beundra fotografens kompromisslösa inställning. Som gatufotograf kan man egentligen aldrig komma för nära. 

På pass. En indisk paparazzo dyker upp och står och lurar på stjärnorna. 

Paparazzon nöjd med dagens skörd. Gäller nu att snabbt få iväg bilderna till Bombay. 

Lördag - bröllopsfoton

Lördagar är den bästa fotodagen på hela veckan. Det är då man har chansen att fota bröllop. Idag stod ett bröllop i Maria som jag hade förmånen att få fotografera. Kan väl erkänna att jag inte hade ackreditering. Men det här med ackreditering är lite överdrivet. Bröllopsfotografering får inte bli en klassfråga där det bara är de som formellt har uppdraget som får chansen att plåta. Även vi som gör det på egen hand och för Konsten måste få en chans. 

Gästerna samlas. Glada föräldrar. Bröllopspresenter. 

Bröllopskontraster. Vilken elegans och vilken stil hos fotografen! Och i steget siktar hon in motivet. Konst i dubbel bemärkelse! Men hur är det med herrarna? Hållningen må väl vara hänt - men citygrosskassar? Blir det frysta kotletter till bröllopspresent? Även om man kommer med något billigt gäller det att visa upp en snygg kasse under vigselakten. 

Bruden! Glatt med fotograf och gäster. Roligt att här kunna hjälpa till. En viktig bit i frihandsbröllopsfotograferingen är att veta att ställa sig där bruden kan tänkas komma. Det är lite grann som i fotboll där en skicklig måltjuv vet att ställa sig där bollen kommer. 

Den undersköna bruden. Vem är den lycklige? 

En riktig prinsessa. Bruden tyvärr lite oskarp. Jag blev lite darrig av all denna skönhet. 

Ja vi elsker dette landet

På konsert med Jakob Hellman

Var på konsert med Jakob Hellman i går kväll. Har inte sett Jakob på tjugo år så det var ett trevligt återseende. Han spelade på Kulturhustaket. Något mulet väder, men stämningen på topp. Tyvärr blev det inga höjdarbilder. Hade bara 85:an med mig och hamnade långt bak. Så här i efterhand borde man ha tagit med sig 70-200:an - då hade folk vikt undan för tredje statsmakten. Meddelar ändå några bilder. 

Konserten börjar.

Konserten slutar. En bra konsert. Förutom gamla slagdängor spelade Jakob några nya låtar med lite kluriga texter på eget vis. Även fina tolkningar av Taube och Adolphsson. Hoppas att Jakob någon gång spelar in en skiva med låtar från den svenska visskatten - Taube, Cornelis, Bellman. 

Efteråt gick jag hem i Stockholmsnatten medan jag funderade över Konsten.