Till och Från
Vilken art?
Såg denna sitta på en gren.
En fundering jag har är om det skulle kunna vara en grönfink? En Chloris chloris?
Skulle också kunna vara nåt mer alldagligt. En pilfink eller talgoxe som klorofyllen har färgat av sig på.
Här råder det inget snack. En kråka, Corvus cornix. Kråkan har det inte lätt här på kyrkogården. Såg häromdagen hur två kråkor slog sig ner i ett träd. Björktrasten flyger då lång väg för att trakassera dem. Verkar som att kråkorna får hålla till på andra sidan kyrkogården.
Här en helikopter. Har upptäckt att de är en vanlig syn. Södersjukhuset är en dragare. Så nu ser jag dem som en del av livet på gården.
Vad är det här? Magkänslan säger koltrast. Helt säkert är det dock inte. Den vänder bort huvudet, skulle kunna vara nåt annat.
Här ser man det bättre. Helt klart en koltrast!
Koltrasten behöver steppa upp. Björktrastens ungar är redan flygga och ute ur boet. Den kan snart börja på en andra kull. Har koltrasten ens börjat ruva?
Tack och hej! - hälsar sädesärlan.
Flygg unge
Masken har gjort susen. Björktrastens ungar är redan flygga.
Den här krabaten såg jag spatsera omkring igår.
Föräldrarna var båda ute och jagade mask. Ungen pockade på uppmärksamhet.
Den ena föräldern får tag på en rejäl bit.
Den springer mot ungen..
(...)
...matningstekniken är att få masken duktigt ner i halsen.
Här ser man varför. Trots tekniken hänger masken ändå och fladdrar.
Ungen får jobba rejält för att få ner den.
Till slut är den nere. Föräldern inspekterar att allt har gått rätt till.
Det jag undrar är hur man kan växa så mycket på mask? Och hur mycket mask finns det egentligen på kyrkogården? Verkar aldrig ta slut.
Fågelbad
Det hände sig häromsistens.
En pilfink tog sig ett bad.
En gråsparv sluter upp. Vill kolla läget.
(…)
(…)
(…)
(…)
Undrar vad gråsparven tänkte.
Morgonkurre
Det bor en kurre på kyrkogården.
Jag stötte på den i morse.

Den långa ludna svansen tröttnar man inte gärna på.

För mig är det här ett bra liv. Med eget förråd - vad mer kan man begära?
Tillökning bekräftad!
Jag kan nu bekräfta att familjen björktrast har fått tillökning.
Här ser vi boet. Det ligger på det enda träd som har grenar kvar. Jag har förresten hört av kyrkoherden varför alla grenar tagits bort. Han sa att det var på arboristernas inrådan. Hamling kallas det. Ska vara bra för träden.
Det var om kvällen. Och åter står en björktrast där med mask i näbben för transport upp till boet.
Vid det här laget har jag börjat fatta misstankar. Har hittills tänkt att honan ligger i boet och ruvar medan hanen står för markservicen. Men nu undrar jag om det inte finns nåt mer. Maskleveranserna sker väldigt ofta.
Här såg jag trasten i boet med mask i näbb. Men vad är det där under masken? Något rör sig. Är det - näbbar?
Jag går närmare. Och se. Visst är det näbbar! Gapande munnar.
Från annan vinkel. Verkar vara tre näbbpar.
Med tillökningen framstår björktrastens beteenden i nytt ljus. Som de täta masktransporterna. Jag har också sett ett allvar och en målmedvetenhet hos björktrasten som jag inte sett hos andra arter. Koltrasten som exempel, den brukar gå där och picka lite grann i marken - men snart så ställer den sig och sjunger. Koltrasten ger ett sorglöst intryck där björktrasten har verkat mer bestämd. Eller som ovan måsarna som flyger omkring och skränar - men man undrar ibland om de saknar en fast hållpunkt i tillvaron. Förstår nu också björktrastens aggressiva agerande gentemot kråkor och måsar. Det är mer än en markering. Det handlar om att skydda sin avkomma.







































