Gråsparv power nap

Iakttog en sak när jag plåtade gråsparv i helgen. 

Det var en fågel som satt i en buske. Den var pigg och vaken och alert på alla sätt och vis. 

Men plötsligt var det som att den nickade till. Helt kort bara. Sen var den pigg igen. Det var som att den tog en power nap. 

Lite senare. En individ satt i ett träd. Högt upp, långt ute på en gren. Den satt där go' och glad och spanade på sin omgivning. Då plötsligt..

...den slumrar till...

...tar sig en power nap. 

Stunden varar helt kort. Sparven slår upp ögonen. Har åter koll. 

Det fick mig att fundera. Sparvens liv är inte lätt. Den måste vara ständigt alert. Beredd att parera faror från sin omgivning. Det är som när man kör bil. Man ligger på E4:an, har legat nån timme. Plötsligt känner man hur ögonlocken dalar. Inte bra. Man tar av vid en rastplats. Stannar bilen. Sitter kvar i förarsätet. Låser dörrarna. Slumrar till. Det behövs inte mycket. Nån kvart kan ibland räcka. Sen är man pigg igen och kan fortsätta färden. Power napen har sitt namn av en anledning. Den är ett kraftfullt verktyg för att kunna fullfölja sina åtaganden. Och det slår mig att gråsparvens liv påminner om biltrafikantens. Ständigt alert, beredd på vad omgivningen hittar på. Och håller man på länge så sliter det på psyket. Och här kan power napen göra underverk. Borde det inte vara så att gråsparven har power napen inbyggd i sitt beteende? Fåglar med denna förmåga borde i det långa loppet ha ett evolutionärt övertag. Och därför har den utvecklats hos arten. 

Googlade när jag kom hem. Hittar inget om gråsparvar, men väl om andra arter. En vetenskaplig studie hävdar att hakremspingviner kan ta tiotusen power naps per dag! Även duvor skall ha iakttagits som utnyttjar tekniken Min egen iakttagelse behöver därför inte ha varit en slump. Power napen kan vara ett viktigt hjälpmedel för gråsparven att klara vardagen. 

Gråsparv vid Maria

Efter glamouren förra helgen. Efter tranorna vid Hornborgasjön. Den grå vardagen sätter in. Det har varit jobbigt. Har känt mig rastlös. När man fått smak på storvilt vill man ha mer. Man drömmer sig bort. Drömmar om fotoresor till exotiska platser. Om tukaner i Costa Rica. Flamingor i Karibien. 

Men det går över. Det måste gå över. I helgen bestämde jag mig. Gräv där du står! Det finns skönhet att upptäcka överallt. Bara man öppnar ögonen. Jag tog kameran och gick ut. Visste att det finns en gråsparvskoloni vid Mariatorget. Kanske man kunde få nåt? 

Sparvarna vid Mariatorget är en väl sammansvetsad gemenskap. Det är svårt att komma in som utomstående. Upplever att de blänger på mig. Särskilt de äldre hannarna. 

Jag står där ett bra tag. Känns som att jag till slut får lite kontakt. 

Här en intressant individ. Han verkar försjunken i sitt. 

Då han får syn på mig. 

Han ger mig en skeptisk blick. "Du killen, ingen har bett dig stå här och plåta.."

Han vänder sig om. Har nåt på gång. Får känslan att han tänker j-vlas. 

(...)

Han lyfter! 

(...)

(...)

"Tack och hej.."

(...)

"...leverpastej!"

Vid Tåkern

Dagen efter Hornborga besökte jag Tåkern på andra sidan Vättern.  

Götaland är skapat med förunderlig symmetri. Två landskap på var sin sida Vättern. Och var och en med egen uppsättning av naturfenomenen. Man har var sin skog. Västgötarna har Tiveden, östgötarna har Kolmården. Man har var sin slätt. Västgötarna har västgötaslätten, östgötarna har östgötaslätten. Och mitt på slätten har man var sin fågelsjö. Västgötarna har Hornborga, östgötarna har Tåkern. På så vis blir det inget bråk. Var och en kan sköta sitt. (men med Vättern emellan ifall att.) 

Tåkerns mäktiga vassar väntar sina sommargäster. Här ska snart susa av liv. Insekter ska surra, fåglar ska tjattra. Men än är stället tomt. Så när som på skrattmåsarna. De äger sjön just nu. I stora kolonier befolkar de små öar och guppar i vattnet. Till öronbedövande skrän. Skrattmåsar kan helt klart jiddra. 

Ett fågeltorn på andra sidan sjön. Stöter på en norrman som säger att han sett en beckasin. Några gäss flyger över gräset. Några änder. Efter att ha sett tranorna flyga är man dock lite kräsen. Tranornas flykt med sina långa svepande slag. Det är flygkonst på en högre nivå. Inget fel på änder, de är snälla fåglar - men de kanske mer är gjorda för att bada? Då! En trana sveper in. Den flyger stort. Välkommen, konung! Din sommarstad väntar. 

Trandansen - director's cut

Meddelar några director's cut från stora trandansen i helgen. 

Tranor flyger gärna i rotar. Här ett par som tagit det längre. Man flög i samma form. Det liknade en flygshow eller varför inte konstsim. Stiligt. 

(...)

(...)

Här en individ med några konstiga paket på benen. Är det nån slags samtida ringmärkning? Eller är det paket från Spanien och Tunis? Var den riktkarl? Har tranorna börjat anamma moderna navigationshjälpmedel som gps? 

Med fåglarna följer skådarna. 

Trandansen räknas som norra Europas greatest show on earth och skådarna migrerar med fåglarna. Mänskor och djur i symbios. Ett fint exempel på hur moderna livet kan levas. 

Medlemmar av arten Homo videns som iakttar arten Grus grus. 

Måste erkänna att jag är lite avis. De verkar så lyckliga. Att gå omkring med riggen på axeln, rigga upp, skåda. Ingen jakt på bilder, bara njuta den flyende stunden med fåglarna. Dags att sadla om? 

Trandansen 2

Andra delen av reportaget Trandansen. Detta har hänt. Vid Hornborgasjön har tusentals tranor träffats för att dansa. Några raggare dyker upp. Med högljudd musik får de tranorna på flykt. 

Jag följer tranornas flykt. 

De tar mig till en magisk plats. 

(...)

(...)

(...)

(...)

(...)

(...)

(...)

I efterhand vill jag tacka raggarna som indirekt förde mig till en sån magisk plats. Och jag vill tacka tranorna som gjorde stunden till ett oförglömligt minne!