Då Visby nästan inte blev världsarv

Marita Jonsson, kvinnan bakom utnämningen av Visby innerstad som världsarv, berättade vid ett möte häromkvällen om ögonblicket hon trodde projektet var kört. 

Som länsantikvarie och framför allt eldsjäl hade Marita fått igenom en stor mängd renoveringar och byggnadsminnesförklaringar. Långt, långt utöver pliktens bud. Målet var att Visby innerstad skulle bli världsarv. Nån gång 1993 eller 1994 hade hon hunnit så långt att engelsmannen Henry Cleere på UNESCOs kontor i Paris,  ansvarig för alla världsarvsprojekten i kulturområdet, skulle göra en bedömning på plats om Visby hade den digniteten.

Marita hade gjort upp en snitslad bana genom stan. Fokus på  byggnadsminnena. Utanför muren, vid Nordergravar,  ville Henry Cleere in genom Österport. Nej nej nej kände Marita, nu är det kört. Dett första man ser innanför Österport är ju kvarteret Östertull. Allt i kvarteret hade rivits 20 år tidigare, totalsanering.  Nu stod där nya hus uppbyggda av betongelement. När Henry ser det blir det inget världsarv. 

Men Cleere tyckte att byggnaderna förvisso var nya, men dock uppförda med viss omtanke och ambition att passa in. Han jobbade vidare för att få igenom en världsarvsförklaring och så blev det.

*************

Visby stad hade med Stockholm som förebild bestämt sig för att  riva sitt historiska arv och bygga nytt. Efter enträgna köp hade byggnadena och marken  i kv Östertull kommit i stadens ägo. Gotlands kommun övertog projektet. Efter en tumultartad process fick Skånska Cementgjuteriet / Skanska bygglov för sitt förslag. Det var ritat av skånske arkitekten Bertil Mernsten. Han har senare berättat att han tillbringade sina första år på Gotland. 

Skåningarnas chef på Gotland, direktör Lindén,  gick i sista minuten med på att använda taktegel av bränd lera i st f betongpannorna i bygglovsansökan. Sen gjorde Skanska ett bra jobb. Mot gatan svetsades betongelementens armeringsjärn ihop. Fogarna fylldes med expanderande bruk. De var sprickfria i 30 år. Nu syns hårfina sprickor. Med olika färg på fasaderna ser skalan rimlig ut fast det är ett projekt som omfattar ett helt kvarter.

På bilden nedan ser man en tvärgata. Kv Östertull på höger sida är alltså nytt (1972 räknas som nytt i Visby). Till vänster ett litet hus som byggdes nytt några år senare. Det skulle renoveras, men allt var så dåligt att bara ytterdörren och några fönster kunde bevaras.  

Nu ingår dessa mer nutida arv i världsarvsstaden Visby. 

Benganbus 2025-12-15 14:14

Intressant! Tack för den historien!
/B

Besvara

Svar från Måns H 2025-12-16 00:23

För mig som inblandad bar den jätteintressant! / Måns

Svara

syntax 2025-12-15 16:38

Det var till att ha Flax. Jag hade befarat samma sak där vid Österport.
Dresden blev ju av med sin världsarvstatus för att man byggde en modern bro för mycket.

Besvara

Svar från Måns H 2025-12-15 17:03

Flax ja! Det hade kunna bli tummen ner. Samtidigt hade bygget påtagliga ambitioner. Ett konkurrerande förslag från BPA hade ordinära trevåningslimpor av förortsmodell med fejkat "tak" framför översta våningen. Om det byggts, Visby inget världsarv.

Svara

Lena Holm 2025-12-15 21:19

Intressant att få ta del av.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Måns H 2025-12-16 00:25

Tack Lena! Detaljer kan betyda en hel del.

Svara